The purpose of this essay is to analyse how the discourse of problems in integration looks in the political debate in Sweden, over a certain period of time. To understand the difficulties and challenges within the integration policy, we apply a perspective where the focus is on highlighting how the problems in integration are portrayed in discourse but also what is problematized and the issues that are not mentioned as well in the discourse. The study is conducted with the help of discourse analysis where the issues’ starting point in the study's analysis are based on Carol Bacchi's "What's the problem represented to be?" - approach. Despite the many positive aspects of Swedish integration policy, many shortcomings and flaws are shown as well. The main conclusion and even the pattern in this analysis regarding the political discourse of integration policies during this period, show that country was characterized by the discussion on the integration policy’s unclear objectives and insufficiently shared responsibilities that are recurrent in the discourse. The analysis is basically pointing out that the founding general integration policy’s objectives can only be realized if and when we succeed with the organizational, social, economic and political challenges of society. This means a long process of work is due on the challenges that are deeply rooted in society.   Keywords: integration, Bacchi, representation of problems Nyckelord: integration, Bacchi, problemrepresentationer

– Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män. Ingen ska behöva behandlas sämre på grund av vilket kön man tillhör. Men är det lika självklart att det alltid – och överallt – ska råda könsjämvikt? Frågan diskuteras av organisationen Svenskt Näringsliv som en del i deras opinionsbildande verksamhet. Jämställdhet framställs som en självklarhet men samtidigt förefaller det finnas vissa reservationer för vad som kan betraktas vara jämställdhetens mål. Könsjämvikt, det vill säga en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, antas som exemplet visar inte vara helt självklart. Med hänvisningar till marknadsekonomi förklarar Svenskt Näringsliv att politiska initiativ för ökad jämställdhet inte kan utgöra grund för näringslivets jämställdhetsarbete. Det måste istället utgå från näringslivets egna behov för att inte riskera företagens roll som producenter och organisatörer av värde och välfärd. I den här avhandlingen undersöks vad som händer när marknadsekonomiska principer möter politiska krav på förändring. Hur begripliggörs krav på jämlikhet mellan könen i en nyliberal kontext? Med utgångspunkt i en närgången läsning av Svenskt Näringslivs opinionsbildande material om jämställdhet diskuteras hur kön diskursivt konstrueras. Studien visar hur kvinnor på olika sätt införlivas både i en föreställningsvärld om marknaden som alldeles nödvändig och i en värld som domineras av män och manliga normer.

De fackliga lärarförbunden har lyft stark kritik mot den styrning som finns i dagens skolor då de menar att den leder till en ohållbar arbetsmiljö för lärare med stress och krympt handlingsutrymme som följd. Styrningen har sin grund i New Public Management (NPM) som lett till omfattande granskning och kontroll. Tillitsdelegationen tillsattes som en motreaktion mot detta där uppdraget var att reformera styrningen av den offentliga förvaltningen och att öka graden av tillit mellan de olika leden. Uppsatsens syfte är att undersöka hur synen på lärares handlingsutrymme, kopplat till tillit och kontroll, kommer till uttryck inom Lärarförbundets fackliga tidskrift Lärarnas tidning. Studien tar avstamp i Carol Bacchis WPR-ansats där fokus ligger på att identifiera hur problemen framställs och vilka konsekvenser detta kan få. I uppsatsen identifieras ett meta-tema; ’Kontroll och detaljstyrning’ samt fyra underliggande teman; juridifieringsproblemet, frihetsproblemet, mätproblemet och styrningsproblemet. Studien visar på en upplevd brist på tillit där lärarprofessionens kompetenser och erfarenheter undermineras. Detta knyts samman med det teoretiska begreppet ’governmentalitet’, samt med tidigare forskning som främst visar att detaljstyrning och kontroll inte skapar de önskvärda förutsättningarna för att bygga tillit. Genom att diskutera effekterna av fackets problemrepresentationer bidrar studien med ett fördjupat perspektiv på hur facket ’gör’ sin politik och vilka konsekvenser det kan få.

Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.

This essay investigates and analyzes political problemrepresentations of begging within motions containing proposals to ban begging nationally in Sweden. The focus is on what is presented as problematic with the phenomenon of begging and how the same is constructed linguistically to appear as such. The investigation covers a period of time over that decade, from when the first proposal was submitted to Sweden's Riksdag in 2011 up to the last one (before the 2022 election), 2021. The approach is post-structuralist critical and founded in a discrepancy between principles of social work, to word for inclusion, equality and human rights, versus the legislation which risks offending vulnerable individuals in society. A total of 13 motions are analyzed using Carol Bacchi's discourse analysis called the WPR approach ("What's the problem represented to be?"). The result contains four different discourses (language acts) politicians use to problematize begging: that of alienation, ambiguity, disturbance and chain. The essay provides and contributes with an insight and a knowledge of how begging has been presented as a problem politically in Sweden during 2011–2021. The same meanwhile a national ban on begging is under investigation within the Swedish Riksdag, at the time led by the right-wing party Moderaterna and the nationalistic one The Swedish Democrats.

Presently the Arctic is characterized by climate change. The melting ice masses have also led to changed geopolitical conditions that act and drive the region towards an unpredictable outcome. This change sheds light on the actors in the Arctic Council (AC) and their ability to cooperate. This bachelor thesis uses content analysis to analyse Arctic strategy documents from Russia, China and the EU on how they see the problems arising in the Arctic and how they plan to combat these, in a comparison with strategy documents from the AC. With Carol Lee Bacchis post-structuralist approach and her framework What is the problem represented to be? (WPR) the thesis examines problem representations in the strategy documents. By doing so, this study is filling a research gap of policies in the AC as well as the basis for cooperation in the AC. The comparison between the actors and the AC’s problem representations shows that the three actors both have similarities and differences compared to the AC, and they all have uniting and divisive content. The thesis determines AC as an important forum for maintaining diplomatic problem solving, protection for the environment, sustainable societies and stability in the area. The analysis has also identified certain themes where the basis for cooperation exists: the environment as a whole, economic growth in terms of transport and fisheries. The study also shows challenges in terms of AR's relevance. Russia's national focus and China as an important and increasingly important player. These actors can be both environmental culprits or powerful co-players. The thesis also shows that the EU can act as a potential regulatory power.

Abstrakt  I Läroplan för förskolan: Lpfö18 (2018) beskrivs det att barn ska få möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens vilket likaså skildras i andra policydokument som berör förskolan. Genom texten och dess innebörd påverkas dock människor på skilda vis och är därför relevanta att utsättas för ifrågasättande för att möjliggöra perspektiv och kunskap kring området (Bergström & Borèus, 2018). Därför syftar denna studie till att undersöka vad adekvat digital kompetens i förskolans policydokument genererar för problemrepresentationer. Studien utgår ifrån ett poststrukturellt perspektiv där en diskursanalys gjorts med hjälp av ”What´s the Problem Represented to be?” (WPR) approach som grundats av Carol Bacchi (2012). Genom att göra en diskursanalys av dessa policydokument kan politikens makt och styrning ifrågasättas och därmed generera andra perspektiv på vad adekvat digital kompetens kan innebära. I studien undersöks tre frågeställningar vilka inriktar sig på problemrepresentation, föreställningar och antaganden samt effekter av adekvat digital kompetens i relation till förskolan. Tre olika policydokument som alla gemensamt berör adekvat digital kompetens i förskolan har analyserats vilka är Utbildningsdepartementets nationella digitaliseringsstrategi (2017), den svenska läroplanen Lpfö18 (2018) och ett stödmaterial som går under rubriken ”Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan” vilket publicerats på Skolverket (2022a). Resultatet visar sex kategoriserade problemområden som alla gemensamt inbegriper problemrepresentationer av policydokumentens existens. Dessa är kunskap, förståelse och utveckling, subjektifiering, nutid och framtid, digitalt material, bäst i världen på ”rätt sätt” och likvärdighet och demokrati.