De arbetsmarknadspolitiska programmens insatser riktas åt olika håll. Detta beror på att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör antaganden om olika sociala kategoriers egenskaper, kvalifikationer och behov. Den här studien visar att arbetsmarknadspolitiska program skapar och vidmakthåller synen på att det finns “starkt” och “svagt” på arbetsmarknaden, vilket antas bero på personliga egenskaper och kvalifikationer. Studien analyserar hur sådana antaganden bidrar till att upprätthålla en utestängningsprocess på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys har språket i arbetsmarknadspolitiska program granskats och problematiserats för att identifiera vilka antaganden som påverkar deras insatser. Studien är baserad på Carol Bacchis metod för policyanalys: “What’s The Problem Represented To Be?” Inga tidigare studier har påträffats som granskar hur språket i svenska arbetsmarknadspolitiska program synliggör normer och antaganden. Inte heller har några tidigare studier problematiserat att normer och antaganden styr och formar programmens insatser. Denna studie bidrar därför med viktig kunskap till forskningsfältet liksom för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

The purpose of this essay is to analyse how the discourse of problems in integration looks in the political debate in Sweden, over a certain period of time. To understand the difficulties and challenges within the integration policy, we apply a perspective where the focus is on highlighting how the problems in integration are portrayed in discourse but also what is problematized and the issues that are not mentioned as well in the discourse. The study is conducted with the help of discourse analysis where the issues’ starting point in the study's analysis are based on Carol Bacchi's "What's the problem represented to be?" - approach. Despite the many positive aspects of Swedish integration policy, many shortcomings and flaws are shown as well. The main conclusion and even the pattern in this analysis regarding the political discourse of integration policies during this period, show that country was characterized by the discussion on the integration policy’s unclear objectives and insufficiently shared responsibilities that are recurrent in the discourse. The analysis is basically pointing out that the founding general integration policy’s objectives can only be realized if and when we succeed with the organizational, social, economic and political challenges of society. This means a long process of work is due on the challenges that are deeply rooted in society.   Keywords: integration, Bacchi, representation of problems Nyckelord: integration, Bacchi, problemrepresentationer

This study examines why the Swedish sexual offences legislation is in need of adjustment. This study uses Carol Lee Bacchis’ method – “what’s the problem represented to be” – in order to analyze two of the three problem statements. The third problem statement is connected to Chantal Mouffes’ theory regarding depoliticisation. The empirical data includes two debates on the Swedish sexual offences legislation. The debates were conducted on May 22nd 2013 and May 27th 2014. The study concludes that the issue of consent is a reoccurring one in the debate regarding the sexual offences legislation, and the reason for continuous adjustment of the legislation is due to the perceived lack of enforcement. The study also shows that there’s a problem of sexual consensus in the legislation as political parties tend to argue for an enforcement of said legislation but subsequently voting against it. / Denna studie undersöker varför sexualbrottslagstiftningen behöver justeras. I studien används Carol Lee Bacchis metod ”what’s the problem represented to be” för att få svar på två av tre frågeställningar. Den tredje frågan är kopplad till Chantal Mouffes teori kring politik. Det empiriska materialet som används i studien är två debatter som diskuteras i riksdagen där sexualbrottslagstiftningen diskuterades. Debatterna genomfördes 22 maj 2013 och 27 maj 2014. Undersökningen visar att samtyckesfrågan är något som ständigt kommer på tal i debatten kring sexualbrottslagstiftningen och att anledningen till justeringarna i sexualbrottslagstiftningen beror på att lagen upplevs aldrig bli tillräckligt skärpt eller effektiv. Undersökning visar även att det råder en konsensusproblematik i sexualbrottslagstiftningen då vissa partier argumenterar för en skärpning av lagstiftningen men ändå vid röstningen röstar emot förslaget.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden. Olika subjektspositioner skapas för de invandrade utifrån vad som sägs i diskursen, och i förlängningen definieras på så sätt deras handlingsutrymme. Med denna analys kommer jag att belysa problematiken kring regeringens integrationspolitik för att där försöka utröna ifall det finns fog för den debatt som pågår; att Sveriges integrationspolitik brister. Analysen handlar således om på vilket sätt språk, begrepp och kategoriseringar konstruerar den integrationspolitiska verkligheten.

The thesis aims to examine how EU’s response to the critics from Azerbaijan’s foreign policy bodies is produced and see whether Azerbaijan’s geopolitical position on the crossroads of powerful international actors have had an impact. The discursive analytical approach “What’s the problem represented to be?” makes it possible to study how the EU’s rhetoric in policies and statements towards Azerbaijan has been created and what assumptions and ideas layed behind. After a thorough review of a number of relevant policy documents and statements from the EU officials it emerged that the response on a chosen critic is created in a way that promotes EU’s own interests and secures its influence and actorness in the region. This can be seen in the creation of a certain response and in silencing some other aspects of the examined critics. The result shows an interesting pattern of the way in which the rhetoric is being adapted in order to meet difficulties and resistance of Azerbaijan’s officials in the relation with Azerbaijan.

I den här uppsatsen har det övergripande syftet varit att genom ett kritiskt perspektiv granska och problematisera det innehåll som presenteras i samband med arbete för ökad jämställdhet. Det utvalda materialet som analyserats har författats och publicerats av fackförbundet Byggnads respektive branschföreningen Byggcheferna. Med hjälp av Bacchis metod ”what’s the problem represented to be?” utreds hur dessa aktörer definierar och förstår jämställdhet, samt hur de motiverar behovet av ökad jämställdhet inom byggbranschen. De frågeställningar som besvaras utöver detta är vilka specifika antaganden som ligger till grund problemrepresentationerna, samt vad som förblir oproblematiserat. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och tar med stöd av Foucault grepp om maktrelationer och diskurs. Även Ackers begrepp ’ojämställdhetsregimer’ har nyttjats. Påvisade brister i det analyserade materialet är avsaknaden av material som benämner kvinnors svårigheter att avancera och nå ledande positioner – något tidigare forskning kategoriserar som centralt för att nå ökad jämställdhet inom byggnadsindustrin. Resultatet visar hur strävan efter ökad jämställdhet och fler kvinnliga byggnadsarbetare motiveras genom marknadens behov och branschens vinstintresse, något som tyder på inverkan av en neoliberal diskurs. Fokuset på den skadliga machokulturen leder till att strukturella skillnader ges mindre utrymme, då explicita åtgärder placeras på en individnivå. Den binära förståelsen av kön, exempelvis när särskilda egenskaper sammankopplas med könstillhörighet, får avgörande effekt för hur aktörerna porträtterar män och kvinnor – vilket indikerar ett behov av utökad genusteori i arbetet. / In this essay the main purpose has been to examine and problematize the content which is presented within work for increased gender equality through a critical perspective. The selected material that has been analysed is authored and published by the trade union Byggnads and the industry association Byggcheferna. By using Bacchi’s method ”what’s the problem represented to be?” how these actors define and understands gender equality, as well as how they motivate the need for increased gender equality within the construction industry, is investigated. The additional research questions include identifying underlying presuppositions or assumptions, and finally what is left unproblematic within the problem representations. The study has a social constructionist perspective and finds support by using theoretical terms from Foucault, and his specific understanding of power relations and discourse. Another theory that has been applied to the analysis is Ackers ‘inequality regimes’. The material is identified as lacking material which proclaims women’s struggles in advancing and reaching positions of power – something that is constituted through previous research as a key issue to reach higher levels of gender equality. The results show how the ambition of increased gender equality and more female construction workers is motivated by and through market needs, as well as the industry’s profit interest. Pointing to a high grade of neo-liberal influence. The focus on what the authors define as ‘as a harmful masculine culture’ leads to structural differences and problems being overlooked, since explicit measures are positioned on an individual level. The binary understanding of the sexes, for example when certain characteristics are connected to and described as determined by gender, has crucial effects for how these actors portray men and women – indicating the need for an extended usage of gender theory in their work.

This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish gender-equality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: What´s the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension? To find the answer of theese questions I use the method ”Whats´s the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material. The result of this study shows that the problem of gender-equality usually is represented in three different ways. The first finding is that the problem is descbribed in terms, that there is an uneven distribution of power between man and women. The second results shows that the problem with the unequal society is explained in terms that there´s is a lack of quality and knowledge. The last representation is described in terms that there is a problem for the democracy and the growth. The study result also shows that the Swedish gender-equality policy mostly can be understood as a de-politicised policy. / Denna studie är en diskursanalytisk policystudie som tar sin början i kritik om att den svenska jämställdhetspolitiken är avpolitiserad och saknar maktkritiskt innehåll. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den svenska jämställdhetspolitiken problematiserats och utformats under 2000-talet. Syftet med denna uppsats är också att undersöka om den svenska jämställdhetspolitiken kan definieras som ett avpolitiserat politikområde. De frågeställningar som studien ämnar svara är följande: Hur representeras jämställdhetsproblemet i de olika policydokumenten och vad blir effekterna av denna representation? Kan jämställdhetspolitiken, så som den är utformat i de olika policydokumenten, förstås som ett avpolitserat politikområde, i den mening att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension? För att söka svar på dessa frågor används metoden What´s the problem represented to be? som är en induktiv strategi där forskaren ställer valda frågor till sitt material. Resultatet av undersökningen visar att jämställdhetsproblemet huvudsakligen framställs i tre olika typer av representationer. Dessa tre har jag valt kalla: maktfördelningsproblem, bristande kvalité- och kunskapsproblem och demokrati- och tillväxtproblem. Studiens resultat visar också att den svenska jämställdhetspolitiken mestadels kan förstås som ett avpolitiserat politikområde.

Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? – Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet. Den teoretiska inriktningen av diskursanalysen utgår ifrån Carol Lee Bacchi. Det resultat som studien har givit upphov till att se är att det råder skilda problemrepresentationer i debatten kring avveckling av värnplikten. De problematiseringar som ligger till grund för avvecklingen av värnplikten är enligt regeringen att den förändrade hotbilden kräver en högre tillgänglighet och användbarhet, något som skapas genom ett insatsförsvar. De huvudsakliga problematiseringar oppositionen ser med regeringens förslag om avvecklingen kring värnplikten är att det råder en obefogad beredskap och att värnplikten är starkt kopplad med en demokratisk aspekt. Det som tydligt går att urskilja av undersökningen är att hur problem framställs har en betydande roll. Hur problem i policyanalyser representeras bestämmer utgången för lösningen. / This is an essay whose purpose is to investigate the discourse of conscription and sort out problematisations in the debate about the dismantling of the general conscription. The interest of this paper is to discern conflicting problemrepresentations in the debate. The essay has its origins from a discourse analytical perspective and Carol Lee Bacchis discourseanalytical questions are the three research questions designed as the basis for the thesis. - How representends the problem of the general conscription? - What assumptions underlying the latter representation? - What are the effects produced by this problemrepresentation? The essay has a discourse analytical approach but the discourse analysis should not only be seen as a method of data analysis, the discourse analysis is a theoretical and methodological whole. The theoretical focus of discourse analysis is based on Carol Lee Bacchi. The results of the study have given rise to see that there is conflicting problemrepresentations in the debate about the settlement of conscription. The problematisations as are the basis for the settlement of conscription, according to the government, it is the changed baselesses witch demands a higher accessibility and usability witch you can reach through by an operational defense. The main problematisations the parliament sees with the Government's proposals for the settlement on the conscription is that there is an unjustified preparedness and the conscription is strong established with a democratic aspect. What can be clearly distinguished from the survey is that the politics of representation has a significant role. How problems in policy analysis is represented determines the outcome of the solution.

The importance of student influence at the universities is something that is described in Swedish regulations as well as in local policies and documents for Karlstad University. At the same time there is no description for the interpretation of what student influence actually means. It is up to the university to decide what student influence should be at the university and how it should be represented in the organization and processes. The purpose with this essay is with a discursive perspective of analysis define how representatives of Karlstad University reflects how the student influence should be represented in the organization and if it is possible to connect it to the position as an actor of co-decision or of influence The analysis show that different levels of the university will describe the position of student influence differently, and that it plays different roles to keep up the quality of education at the university. It shows that it will be of more importance that student influence takes the role to influence the organization more than co-decide the nearer the student the process will come.

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det. Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats – Idag söker vi inte information på Google, vi googlar. Föreliggande uppsats tittar på Google som företag och hur deras tjänst har en stor del i individers informationssökning på Internet. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt Google förmedlar sin nya sekretesspolicy och vilket eller vilka budskap som förs fram. Därefter kommer detta sättas i in ett övervakningsperspektiv, där ambitionen är att se huruvida Internet som fenomen, framför allt användandet av Googles tjänster, har kommit att problematisera den privata integriteten hos användarna. Syftet besvaras med hjälp av två frågeställningar: Vad förmedlar Google med sin nya policy? Hur påverkas den enskilda användarens integritet i Googles nya policy? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av Michel Foucaults vidareutveckling av begreppet panopticon, samt Thomas Mathiesens icke-panoptiska begrepp synopticon. De båda begreppen tas upp som metaforer för övervakning idag. Studien genomfördes genom att först titta på Googles sekretesspolicy som nylanserades i mars 2012. Denna policy analyserades genom att använda Carol Lee Bacchis metod – What’s the problem represented to be (WPR). Denna analytiska metod har ett kritiskt förhållningssätt till policys med inspiration från Foucaults maktdefinition och handlar om att granska problematiseringen i en policy. När sekretesspolicyn analyserats med hjälp av den valda metoden, sattes detta resultat in i ett övervakningsperspektiv. Jag framhåller att Google genom att beskriva processen vid informationsinsamlandet lägger fokus på varför information samlas in om sina användare, som ett resultat av det faktum att information samlas in. De fördelar som Google menar kommer med varför information samlas in om sina användare, används som incitament, med vilket företaget legitimerar denna subtila form av övervakning. Denna form av övervakning som kommer av informationslagring menar jag dock inte nödvändigtvis, ensidigt, bör ses som en nackdel. Slutsatsen för uppsatsens analys argumenterar för att vi som konsumenter på Internet kan se såväl fördelar som nackdelar med detta informationsutbyte då vi, mer eller mindre, deltar i denna maktprocess.