No description available.

No description available.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området. Här kommer en svår avgränsning om vad som är proportionerligt och etiskt försvarbart in. Både svenska och europeiska lagar stadgar att våra mänskliga fri- och rättigheter endast kan begränsas med stöd av lag. En sådan lagstiftning finns dock inte, annat än genom nödrätten, som endast kan tillgripas undantagsvis och i nödfall. Således bör en ny lag tillsättas som reglerar detta område, både för personalens och de äldre dementas skull.

En person under 18 år klassificeras som underårig och saknar rättshandlingsförmåga. För att en underårig ska kunna ingå avtal krävs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebär att förmyndaren ger den underåriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underårige möjligheten att disponera över pengar.   Konsumentverket och ARN är av uppfattningen att den underåriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke när avtal ingås av underårig på Internet. ARN och Konsumentverkets uttalanden är dock inte bindande och utgör således inte gällande rätt. Det är därför oklart hur en domstol skulle bedömt frågan huruvida det är möjligt att presumera ett samtycke när avtal ingås på Internet. Min mening är att möjligheten för medkontrahenten att få en uppfattning om den underåriges rätt att disponera pengarna inte bör vara större vid handel i butik som över Internet. Därför bör principen om presumerat samtycke även gå att tillämpa när avtal ingås av underåriga på Internet. Vid kreditavtal som ingås på Internet går emellertid principen om presumerat samtycke inte att tillämpa. Detta då kreditavtal som huvudregel kräver överförmyndares samtycke och i de situationer ett sådant samtycke inte är nödvändigt accepteras, för avtalets giltighet, endast ett godkännande i efterhand genom fullgörelse.

No description available.

No description available.

This study examines why the Swedish sexual offences legislation is in need of adjustment. This study uses Carol Lee Bacchis’ method – “what’s the problem represented to be” – in order to analyze two of the three problem statements. The third problem statement is connected to Chantal Mouffes’ theory regarding depoliticisation. The empirical data includes two debates on the Swedish sexual offences legislation. The debates were conducted on May 22nd 2013 and May 27th 2014. The study concludes that the issue of consent is a reoccurring one in the debate regarding the sexual offences legislation, and the reason for continuous adjustment of the legislation is due to the perceived lack of enforcement. The study also shows that there’s a problem of sexual consensus in the legislation as political parties tend to argue for an enforcement of said legislation but subsequently voting against it. / Denna studie undersöker varför sexualbrottslagstiftningen behöver justeras. I studien används Carol Lee Bacchis metod ”what’s the problem represented to be” för att få svar på två av tre frågeställningar. Den tredje frågan är kopplad till Chantal Mouffes teori kring politik. Det empiriska materialet som används i studien är två debatter som diskuteras i riksdagen där sexualbrottslagstiftningen diskuterades. Debatterna genomfördes 22 maj 2013 och 27 maj 2014. Undersökningen visar att samtyckesfrågan är något som ständigt kommer på tal i debatten kring sexualbrottslagstiftningen och att anledningen till justeringarna i sexualbrottslagstiftningen beror på att lagen upplevs aldrig bli tillräckligt skärpt eller effektiv. Undersökning visar även att det råder en konsensusproblematik i sexualbrottslagstiftningen då vissa partier argumenterar för en skärpning av lagstiftningen men ändå vid röstningen röstar emot förslaget.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur bildlärare arbetar med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR), hur de reflekterar kring kopplingen mellan SSR och bildämnet, samt vilka förutsättningar som bildlärare och bildämnet har att verkställa kunskapsområdet. För att ge svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ semistrukturerad-intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare på högstadiet deltog. Intervjuerna analyserades och bearbetades genom kodning. Resultatet av studien tolkades utifrån en relationell pedagogisk och didaktisk teori. Resultatet visar att lärarna arbetar med kunskapsområdet SSR men har inte aktivt planerat in det i undervisningen. Nivån på undervisningen av SSR berodde på flera olika förutsättningar så som relationen till eleverna, material och läraren. Relationen mellan lärare och elev är enligt alla fyra informanter helt avgörande för att kunna bedriva undervisning om SSR. Arbetet visar på att bildämnets natur kan vara en gynnsam faktor i undervisning om SSR, där elever får chans att samtala fritt, jobba med händerna och där eleven och läraren kan mötas i samtal utifrån en bild. Det finns dock fortfarande mycket som är osäkert inom sexualundervisningen i dagens skola och mer forskning efterfrågas inom ämnet.

No description available.

Trots att sexualbrott är ett omdiskuterat fenomen så talas det mycket lite om lesbiska sådana. För att skapa en djupare förståelse för lesbiskt sexuellt våld blir det viktigt att undersöka hur det samtyckta lesbiska sexet fungerar, samt vilka aspekter i dessa sexuella praktiker som möjliggör missförstånd och ignorans av samtycke från de olika parterna. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föreställningar om sexuell praktik, genus och sexualitet påverkar hur samtycke förstås och kommuniceras inom ramen för lesbiska sexuella praktiker. Detta genomförs med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med personer med erfarenhet av lesbiska sexpraktiker, vilka sedan har analyserats med en queerfenomenologisk ingång. Utifrån analysen kan det konstateras att kommunikation kring samtycke ofta sker genom kroppslig inkänning, och i mindre utsträckning genom tal. Detta kan ibland leda till missförstånd, men blir en naturlig förlängning av att sexet inte har samma mall att följa som heteronormativt sex har. Förväntningar på den lesbiska relationen, viljan att upprätthålla en feministisk eller lesbisk identitet, samt vilka sexuella praktiker som utförs är exempel på faktorer som kan påverka hur ett sexuellt samtycke uppfattas eller kommuniceras. Detta kan i sin tur bidra till att lusten hamnar i andra rummet och att sexuella praktiker utförs utan alla parters fulla samtycke.