I meet in my work as art teacher many students of different descent, were they, or their parents, have different school experience than the Swedish. This, in combination with therecent discussion after the Muhammad caricatures about the banning of images in Islamic religion, made me curious to study what art education in a Muslim country looked like. I went to visit the Maramra Egitim Köyü school in Istanbul, Turkey, and especially their art classesfrom grade five to eight, which are the same age of students that I have been working with thelast ten years. This was my first visit to Turkey.The question I ask is: What does the practice of Turkish art education look like, using the Marmara school as an example. Which discourses can I identify in the art teacher practice? What surprised me the most was the frequent visual exposure of the founder of the Turkishstate, Kemal Atatürk. He was on display both in two- and three dimensional form in schools, other public places and in the art classes. It also surprised me that there were many pictures that had connotations to the Christian Christmas celebration, such as Santa Claus, reindeers, Christmas trees etc. Islamic ornamentation and decorative patterns, which are so common in both historical monuments and souvenir shops all over Istanbul, was harder to find in the art class room or on display in the school. I did find that students worked with decorative patterns and small pictures, like miniatures, that were both realistic and abstract, in a way I am not familiar with from my own Swedish art class practice. The curriculum states that student shall study the national heritage; with examples like mat weaving, tile patterns etc. Despite this, the schools I visited failed to do so, perhaps because they have shortened the time for the art subject for the last years. The curriculum also states that you in art class shall "do work to celebrate the nation" and this is done; with pictures of Atatürk and the flag that are then on display in the school. I have found in my study a competing discourse where "National culture" is the key word. It is clear that" national culture" on Marmara school is the culture of Atatürk, and not so much of the traditional culture before 1922.

Studiens syfte var att undersöka vilka utmaningar bildlärare ställs inför i sin undervisning medADHD elever i bildsalen. Detta gjordes med kvalitativ intervju som metod. Av studien framkom att en av utmaningarna för bildlärare, var. andra ämneslärare och skolledares syn på ämnet och bildlärarrollen. I studien framkom att de hade dålig insikt om vad ämnet innehåller och hur undervisningen bedrivs. Den rådande uppfattningen tycktes vara att bildämnet var ett strukturerat ämne. Med det menas att ämnet undervisas på ,ett för eleven alltid förutsägbart sätt. Studien visade även på att skolledare ofta tilldelade bildlärare helklasserundervisning, även då ADHD-elever fanns i klassen. Detta gick tvärsemot den kunskap som framgick av den neuropsykiatriska forskningens rekommendationer. Enligt den bör elever med ADHD undervisas i mindre grupper, helst 6-12 elever, såväl i praktiska som teoretiska ämnen. Tendeser i studien visade även på att bildlärare var benägna att anpassa sin undervisning i bild för elever med ADHD och att lärarna i stor utsträckning försökte möta alla elever utifrån deras intresse och kunskapsnivå. Om det skulle finnas särskilda svårigheter för ADHD elever i bildundervisningen, gick inte att dra några generella slutsatser om, då ADHD- problematiken i sig, visade sig vara väldigt individuell.

<p>Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner. Syfte: Syftet med undersökningen är att ur pedagogers perspektiv belysa vilken betydelse deras förhållningssätt har i samband med barns bildskapande. Vi hoppas samtidigt öka pedagogernas förståelse för deras roll i detta sammanhang. Hur bemöter pedagoger barn när de skapa bilder och vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för barns bildskapande? Metod: För oss är det väsentligt att iaktta hur pedagoger beter sig gentemot barn, därför valde vi att göra en kvalitativ studie i både förskolan och skolan och använda observation som metod. Observation i relation till syftet ses som en lämplig metod som på bästa sätt kan spegla beteenden hos, i vårt fall, pedagoger. I efterhand, vid bearbetning och tolkning av resultatet, lade vi största fokus på pedagogernas varierande förhållningssätt. Resultat: Vi kom fram till att två olika förhållningssätt dominerade i förskolan och skolan. Det ena präglades av ett bemötande där pedagogen styrde barnens bildskapande mot sina pedagogiska mål och personliga förväntningar. Här prioriterade pedagogen barnens lärande och deras resultat. Det andra förhållningssättet fokuserade på barnens egna idéer och upplevelser där själva skapandeprocessen stod i centrum med barnet som huvudperson. Här prioriterades det fria skapandet.</p>

Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner. Syfte: Syftet med undersökningen är att ur pedagogers perspektiv belysa vilken betydelse deras förhållningssätt har i samband med barns bildskapande. Vi hoppas samtidigt öka pedagogernas förståelse för deras roll i detta sammanhang. Hur bemöter pedagoger barn när de skapa bilder och vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för barns bildskapande? Metod: För oss är det väsentligt att iaktta hur pedagoger beter sig gentemot barn, därför valde vi att göra en kvalitativ studie i både förskolan och skolan och använda observation som metod. Observation i relation till syftet ses som en lämplig metod som på bästa sätt kan spegla beteenden hos, i vårt fall, pedagoger. I efterhand, vid bearbetning och tolkning av resultatet, lade vi största fokus på pedagogernas varierande förhållningssätt. Resultat: Vi kom fram till att två olika förhållningssätt dominerade i förskolan och skolan. Det ena präglades av ett bemötande där pedagogen styrde barnens bildskapande mot sina pedagogiska mål och personliga förväntningar. Här prioriterade pedagogen barnens lärande och deras resultat. Det andra förhållningssättet fokuserade på barnens egna idéer och upplevelser där själva skapandeprocessen stod i centrum med barnet som huvudperson. Här prioriterades det fria skapandet.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet. De visar också på hur fragmentariskt forskningsfältet är. Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper, intervju och viss deltagande observation. De slutsatser som dragits är att elever och lärare på det estetiska programmet har olika definitioner av vad kreativitet är. Dessa olika definitioner tycks dock närma sig varandra under de tre år eleverna vistas på programmet. Både elever och lärare påverkas i allra högsta grad av den ämneskonception som de upplever att samhället och den övriga skolan bär på.

Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvärldar skiljer sig från den svenska normen. Vad är det som gör att vissa elever har svårare än andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlärare och vilka kunskaper bör vi ha för att bäst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildspråket och gör jämförelser med det talade och skrivna språket. Den behandlar vikten av att arbeta bildspråkligt med barn i olika stadier för att få ett utvecklat bildspråk. Vidare belyser jag också vikten av att lärare får en bred kulturell kännedom för att undervisa på bästa sätt. Uppsatsen bygger på intervjuer med olika typer av lärare och elever samt elevers bildmaterial i en svensk grundskola med hög invandrartäthet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller. / <p>Bild</p>

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.

I min uppsats undersöker jag om det går att hitta en mer användbar bild av begreppet ”kreativitet” och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och ställer upp ett antal användbara förutsättningar som jag tar med mig till en undersökning på en partnerskola. Här ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt där omständigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer därifrån. Slutligen funderar jag över hur man skulle kunna använda resultatet från undersökningen i bildsalen. I min gestaltande undersökning försöker jag finna formen för de slutsatser jag dragit i mitt teoretiska arbete. Jag arbetar platsspecifikt för Vita Havet på Konstfack där jag placerar ett objekt med egenskaper från min uppsats; ett mobilt, kreativt rum på hjul. Till form, färg och funktion är detta tänkt att avskilja besökaren från omgivningen, tillåta ett obemärkt fokus på densamma och genom en uppsjö kreativa verktyg möjliggöra en konstnärlig bearbetning av den. Objektet är nästan kubiskt, klätt i mattsvart textil och försett med utkiksfönster klädda i spegelfilm, vilket omöjliggör insyn. En besökare kan flytta runt kuben till lämplig plats och där ostört betrakta och bearbeta platsen/företeelsen. / BI

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning. I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas. Bilderna är parafraseringar av affischer som förekom i det senaste årets valkampanj. Det didaktiska syftet är att med hjälp av appropriering av befintlig politisk retorik, visa på med vilka medel vi kan åstadkomma förskjutningar i mediabilder, därigenom synliggöra bilders roll i vår vardag. I gestaltningen finns sammanlagt tre stycken porträttbilder vars syfte är att ge upphov till politiska associationer. En av bilderna är monterad i en tänd reklamskylt. Utöver dessa finns även en folder som kortfattat beskriver den konstnärliga gestaltningen. / BI