Syftet med denna studie är att få mer kunskap om ifall bakgrundsmusik används av bildlärare i Sverige och hur bakgrundsmusik påverkar bildämnet. Syftet är även att undersöka om bakgrundsmusik har betydelse för kreativitet. I bakgrunden presenterar forskning kring musikens påverkan på människan, kreativitet som ett begrepp och kreativitet inom bildämnet utifrån forskning och styrdokument. Det sociokulturella perspektivet på lärande kommer att ligga till grund för analys av studiens empiri. Metoden enkät har valts och den kvantitativa ansatsen för att öka chanserna till ett trovärdigt resultat. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande bildlärarna använder bakgrundsmusik, de beskriver att det är ett bra hjälpmedel för både kreativitet och koncentration.

Denna studie undersöker de faktorer som kan påverka samtidskonstens roll och betydelse i dagens bildundervisning genom att titta på resultat från tidigare studier relaterade till ämnet. Studien är en systematiskt littereraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på hermeneutisk metod. Resultatanalysen består av två delar där den första delen utgörs av en begreppsanalys vilken i sig är uppdelad i en semantisk analys och en diskriminationsanalys. Begreppsanalysen har som syfte att definiera de för litteraturstudien centrala begreppen konst samt samtida konst. Litteraturstudiens andra del består av en analys av tidigare forskning. Två frågor ställdes i syfte att förstå vilka faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen, varav den första undersöker vilka påverkansfaktorer forskningen finner gällande samtidskonstens roll, betydelse och omfattning i bildundervisningen och den andra vilka perspektiv forskningen ger på hur samtidskonstundervisning bedrivs. Forskningen visar att samtidskonsten ses som ett avvikande innehåll som främst behandlas utanför en skolkontext i ett formen av ett extramuralt lärande. Samtidskonsten som innehåll riskerar således att endast behandlas på samtidskonstens egna premisser av lärare som har ett genuint intresse för ämnet. När samtidskonsten inkluderas i undervisningen öppnar det upp för samtal och diskussioner om dagsaktuella ämnen som relaterar till elevers livsvärld. Samtidskonstundervisningen för även med sig viss problematik som försvårar implementeringen i bildämnet. Begreppsförståelse, ämneskonception, svårigheter vid bedömning och en radikalt annorlunda syn på bilden som uttryck jämfört med traditionell undervisning nämns i forskningen som faktorer som påverkar samtidskonstens vara eller icke vara i bildundervisningen / <p>Bild</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt kom till grund av egna intressen av hur den svenska skolans bildundervisning genomförs utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Vi började reflektera kring ämnet när vi båda upplevde att det fanns en brist på mångkulturellt innehåll i bildundervisningarna på våra VFU platser. Det som vi inriktar oss på i denna kunskapsöversikt är tillvägagångssätt och undervisningsmetoder med fokus på mångkulturella perspektiv, bildundervisningens potentiella påverkan till ökad förståelse av mångkultur, samt bildundervisningens potential till att motverka maktstrukturer och orättvisor för en jämlik utbildning. Med detta i åtanke och efter att ha granskat nio källor inom områdena mångkulturella perspektiv och bildundervisning, kom vi fram till några slutsatser och svar på vår frågeställning om hur lärare kan öka sin kompetens i relation till ett mångkulturellt perspektiv och hur man integrerar den i sin bildundervisning.

No description available.

Syftet är att undersöka bildlärares användning av samtidskonst i undervisning i grundskola, årskurs 7-9. För att undersöka detta användes tre frågeställningar och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra ämneslärare i bild på högstadienivå i en mindre svensk kommun. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ temaanalys. Resultatet visar att undervisningen av samtidskonst varierar beroende på lärarens bakgrund. Bildlärarna använder sig till stor del av samtidskonst som de hyser ett eget privat intresse av. Resultatet visar även att lärarna ogärna lyfter termer som samtidskonst och politik i klassrummet och lyfter istället fram olika strategier lärarna har för att prata om bilden som uttrycksform. Vidare visar resultatet att lärarna på olika sätt tillgodoser elevernas behov av diskussioner runt samtidskonst, men att de också upplever tidsbrist i sina planeringar för sådana.

Denna studie undersöker hur grundskollärare förhåller sig till bildämnet i sin egen undervisning av andra skolämnen utifrån ett didaktiskt och metodiskt perspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt forskningsperspektiv och utgörs av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden består av ett enkätformulär där totalt 40 stycken grundskollärare som undervisar i årskurs 4-9 deltagit. Både bildundervisandeoch icke bildundervisande grundskollärare har deltagit. Den kvalitativa metoden utgörs av en följande intervju där en av deltagarnas enkätsvar och berättelser utgör de empiriska data. Slutsatsen som dras visar är att det råder en positiv föreställning om bildämnet bland grundskollärare, där en samsyn gällande åsikten att ämnesövergripande arbeten är viktiga och lärorika råder. En central faktor är grundskollärares föreställning om att bildämnet möjliggör en typ av lärande som vi inte ser i de andra skolämnena till följd av att eleverna får arbeta visuellt och praktiskt. Undersökningen visar även att grundskollärare inte upplever att det i praktiken är enkelt att arbeta ämnesövergripande till följd av tidsbrist och svårigheter att samplanera. Problematiken mynnar ut i att ämnesövergripande arbeten inte träder i kraft lika ofta som grundskollärare har viljan till det. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, ämnesövergripande, ämnesintegrering, lärandestrategier, sociokulturellt

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet implementerar ett miljöperspektiv i sin undervisning. Studiens ämnar också undersöka och belysa hur tre bildlärare beskriver och resonerar kring ämnesområdena miljö och hållbarhet i relation till sin bildpedagogiska verksamhet. Vidare baseras studien på frågeställningen om lärarna implementerar miljöperspektivet i sin undervisning, och om så är fallet, hur gör de? Studien undersöker också hur lärarna beskriver att miljöperspektivet emottas av eleverna samt vilka förutsättningar att implementera miljöperspektivet i bildundervisningen de upplever att de har.  Studien baseras på intervjuer med tre verksamma bildlärare som transkriberas och tolkas genom en fenomenologisk ansats. Alla lärarna har i någon form och utsträckning arbetar med att inkludera ett miljöperspektiv i sin undervisning. Vidare framgår det att läroplanens redogörelse för miljöperspektivet är för vagt formulerad då det varierar mycket huruvida skolor faktiskt arbetar med det. Ytterligare resultat från studien är att det verkar underlätta för lärarna gällande implementering av miljöorienterad undervisning om skolledningen först initierar ett ämnesöverskridande projekt eller en temadag där området berörs. För tillfället fattas det en svensk benämning för den sortens utbildning. Ett förslag som läggs fram i studien är att termen ”miljöpedagogik” börjar användas mer frekvent i sammanhang då undervisning och klimatfrågor samspelar.

Förevarande studie har genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade enskilda intervjuer och frågeformulär, med både elever och pedagoger och med ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur lärare kan hjälpa elever med en neuropsykiatrisk funktionsvariation i form av ADHD att nå målen i ämnet bild, med hjälp av extra anpassning. Tidigare forskning och undersökningens resultat tyder på att elever med diagnosen ADHD många gånger uppskattar och kan ha stor hjälp av kreativ verksamhet men det krävs rätt verktyg i form av extra anpassningar för att få det att fungera. Diagnosen ADHD ter sig väldigt individuellt och det är en stor skillnad mellan pojkars och flickors ADHD. Resultatet visar att det finns ingen färdig mall att gå efter när det gäller elever med diagnosen ADHD. Lärare i skolan måste alltså prova sig fram och fråga sig, vilka extra anpassningar passar just denna elev? Resultatet visar att starka relationer är att föredra för att skapa en trygghet för eleven och på så vis kunna hjälpa eleven att ta sig igenom en skoldag, planera sitt skolarbete och nå målen i slutändan.

Det är inte helt ovanligt att elever tenderar att göra motstånd mot bildundervisningen, ofta motiveras det med att ämnet är tråkigt eller känns meningslöst. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka metoder som kan tillämpas av lärare för att elever ska utveckla ett engagemang i bildundervisningen. Litteraturstudien är utförd genom en systematisk sökning efter relevanta källor. Detta resulterade i åtta texter som består av ämnesrapporter, vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultaten av källorna tyder på att elever engageras i undervisningen när de får vara med och påverka lektionens innehåll och när undervisningen behandlar något som ligger nära deras personliga intresse. Goda relationer mellan lärare och elever och att låta elever lära ut till varandra är också något som skapar engagemang. Resultaten från källorna ställs mot John Deweys (1859–1952) teorier om vad som bidrar till elevers engagemang i undervisningen. Dewey pekar också ut goda relationer i klassrummet som en engagerande faktor. Att lära genom upprepning, undervisning som tar hänsyn till elevers personliga intresse och att låta elever påverka lektionsinnehållet är också viktiga komponenter för att ett engagemang ska utvecklas. Litteraturöversikten mynnar ut i en gestaltning som speglar resultatet av det använda materialet.

Syftet med studien är att utifrån elevers perspektiv undersöka skissande som verktyg ibildundervisning. Vi är intresserade av att analysera elevers föreställningar om skissande och hur de använder skiss i sina bildskapande lärprocesser för att förstå elevers lärande i bild.Detta har vi undersökt genom frågorna: Vad händer när elever får arbeta med skiss på begränsad tid med olika material? Vilka uppfattningar om skissande ger eleverna uttryck för? samt Hur skapar elever mening i och genom skissande?I studien sattes lärprocessen i centrum genom att vi genomförde intervjuer i samband med en workshop skapad av oss. Vi ville se om det gick att förhandla synen på vad skissande är och skapa en workshop med fokus på görandet snarare än ett färdigt resultat. De svårigheter som uppkom i samband med workshop och intervjuer handlade om tidsbegränsning vilket gjorde att vi inte hade möjligheten att intervjua fler elever. Vi anser dock att vi hade tillräckligt med material för ett arbete av denna storlek och form.Resultatet av vår analys visar att när eleverna fick arbeta med olika material på begränsad tid tvingas de att tänka och förhålla sig till de nya materialen på olika sätt. De uppfattningar de ger uttryck för handlar om att skissen är en förberedelse där eleverna ritar tunt med blyertspenna. De kan även förhålla sig till skissen som ett verktyg i andra sammanhang, såsom när de utövar en idrott exempelvis. På så sätt skapar eleverna mening genom att skissa på olika sätt i olika sammanhang. När eleverna skissade under workshopen blev deras tidigare erfarenheter synliga i de bilder som de skapade. Slutligen diskuterar vi att skissen som verktyg i bildämnet är en tillgång och kan hjälpa elever att utveckla nya idéer samt att främja elevers lust för lärande. Vi föreslår att det krävs scaffolding för att skissandet ska bli meningsfullt för eleverna.