I dagens samhälle fungerar media som en enorm informationsspridare. Därför är det utav stor vikt att ställa sig frågan om alla grupper kommer till tals i media och därmed få lika stort handlingsutrymme? Alltför ofta använder man sig som betraktare av tv som en källa utan att för den sakens skull tänka kritiskt kring det man har sett. Som betraktare blir vi matade med vinklade perspektiv i vår vardag utan vidare reflektion. Syftet med den här studien var skapandet av ett ämnesintegrerat lektionsupplägg i ämnena bild och So. Den centrala tanken med upplägget var att det skulle öppna upp för samtal med eleverna om grupper som inte får lika mycket exponering i media som andra grupper. Denna implicita maktordning bidrar till en marginalisering och en polarisering där människans värde är beroende av rådande normer samt där individer ställs mot varandra. Under höstterminen 2016 genomförde jag en etnografisk undersökning som baserades på ett lektionsupplägg med förankring i Lgr 11, som behandlade kön, etnicitet, funktionalitet, genus och klass. Undersökningen tog avstamp ur de teoretiska perspektiven socialkonstruktionism, normkritik, postkolonialism, visuell retorik.  Insamlandet av data gjordes med hjälp av etnografiska klassrumsstudier samt a/r/tography vilket senare analyserades med hjälp av metoden diskursanalys. Resultatet av denna undersökning visade att eleverna fann det meningsfullt att jobba med normkritik samt att de ansåg att lärare borde väva in detta mer i sin undervisning istället för att introducera detta ämne under temadagar. Detta arbete består av både en skriftlig del och en gestaltande del. I den gestaltande delen så ställs de insamlade elevernas verk ut i en installation som påvisar elevernas perspektiv av de nyheter som de har fått ta del av i sin undervisning. Dessa illustationer innehåller tankar, funderingar och erfarenheter kring normer och värderingar i dagens samhälle. / In todays’ society media functions as a major source of information. Due to this fact it is important to ask ourselves the question if all groups of society have the same amount of space in media. Too often media and news are used as a validation of source without the question if it is biased information. The purpose of this examination were the creation of a lesson based on subject integration between art and society knowledge. The central thought with the lesson was to create conversations with the pupils about groups that do not have the same coverage in the news as other groups that fit into the norm. This implicit power structure contributes to a marginalisation and a polarisation where the human worth is based on norms that creates a rift among individuals. During the autumn term of 2016 I preformed an ethnographic survey that was based on a lesson anchoring the Swedish curriculum called LGR 11,  in both the subject art and in the subject society knowledge which treated both sex, gender, ethnicity, class and functionality. The survey sprang from the theoretical perspectives such as social constructionism, norm criticism, post colonialism and visual rhetoric's. I collected the data through ethnographic classroom studies and through A/r/tography which was later analysed through the method of discourse analysis. The result of this examination showed that the pupils found this topic meaningful to work with norm criticism  in their education. According to the pupils' opinion, teachers must be more capable of weaving this kind of matters into their teaching without necessarily creating special theme days that addresses norms.  My work consists of a written part and a creative, formative part where the pupils' illustrations are hung in an installation that pictures their view and experience of the news about norms in todays’ society.

Mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund och i syfte att främja en inkluderande bildundervisning behandlar denna uppsats bildlärares bildbruk ur ett postkolonialt perspektiv. För att ta reda på huruvida bilder som inkluderas i den samtida bildundervisningen reproducerar koloniala synsätt undersöks vilka bilder dagens bildlärare använder sig av i sin undervisning samt hur rasifierade människor framställs i dessa bilder. I undersökningen appliceras kritisk diskursanalys och visuell metodik på bildmaterial insamlat av sju yrkesverksamma bildlärare för att synliggöra koloniala och imperialistiska maktstrukturer. Då undersökningen vilar på en socialkonstruktionistisk grund analyseras även de sociala konsekvenser som bildmaterialets framträdande diskurser kan generera i skolan som institution. Resultatet av analysen visar att de bildlärare som bidragit till studien främst använder sig av bilder skapade av vita västerlänningar där också vita människor figurerar. Analysen visar även att den visuella representationen av rasifierade människor är begränsad och att den i vissa fall verkar emot den svenska skolans värdegrund genom att reproducera koloniala diskurser. Undersökningen ligger även till grund för ett gestaltande arbete som består av en ABC-bok där varje bokstav representerar olika sätt som det koloniala och imperialistiska arvet tar sig uttryck i en modern svensk kontext. Gestaltningen är inte bara en kommentar på resultatet av undersökningen utan även ett medel för att förflytta den postkoloniala diskursen från en akademisk till en mer allmän kontext.

Studien grundar sig i viljan att veta mer om stoffurvalet i skolämnet bild. Syftet är att fördjupa kunskap om hur redan erfarna bildlärare väljer tekniker och moment. Syftet besvaras genom frågeställningarna Vilka bildspecifika tekniker eller moment arbetar bildlärarna med i bildundervisningen på högstadiet? och Vilka faktorer påverkar urvalet av bildspecifika tekniker eller moment i bildämnet? Studien genomförs med metoden semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma bildlärare med lärarlegitimation. Data analyseras utifrån grundad teori och ramfaktorteori. I resultatet presenteras tre olika kategorier i vilka lärarna delades in. Kategorierna är bildlärare som väljer tekniker och moment utifrån erfarenhet, utifrån erfarenhet och läroplan, samt utifrån läroplanen. Det presenteras också sex tekniker och moment som är framträdande i bildlärarnas undervisning, samt ramfaktorer som kan påverka stoffurvalet.

Undersökningen görs i syfte att belysa hur verksamma lärare planerar undervisningen i bildämnet och hur det svarar mot den gällande läroplanen. Vidare är syftet att lyfta fram ramfaktorer, såsom tid, rum och material, hur de påverkar undervisning i bildämnet samt vilka uppfattningar om dagens bildämne som ger sig till känna hos verksamma lärare. Utifrån syftet har tre frågeställningar framställts som berör tid och val av innehåll, rum och material samt uppfattningar om ämnet. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjuundersökning och en innehållsanalys av insamlad data. Urval av informanter gjordes efter avgränsningar vilket resulterade i fem intervjuer med bildlärare alt. lärare som undervisar i bilämnet i grundskolan. Resultatet diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet och multimodalitet som är teoretisk utgångspunkt i detta arbete. Resultatet visar att planering av undervisning i ämnet bild påverkas av bland annat undervisnings- och planeringstid, rum och material. Undervisningstid i ämnet varierar mellan olika skolor samt mellan olika årskurser, vilket påverkar valet av innehåll i undervisningen negativt då ämnet tilldelas lite undervisningstimmar enligt timplanen. Även de verksamma lärarnas egna uppfattningar och engagemang i ämnet påverkar undervisningens innehåll. Likaledes är det fysiska rummet en viktig del av bildundervisning då lärare som inte har tillgång till en bildsal och därmed begränsad tillgång till material, väljer bort visst innehåll i det centrala innehållet. Vidare påvisar resultatet att undervisningen i ämnet Bild är traditionsbunden då det hantverksmässiga dominerar. Slutligen visar resultatet att ämnet anses ha lägre status en de teoretiska ämnena.

Studiens syfte är att undersöka bildlärares beskrivningar av bildämnets möjligheter och begränsningar i att vara en del i elevers identitetsskapande process. Elever verkar i skolan under betingelser som påverkas av styrning, samspel och olika identitetsprocesser och deras förutsättningar, vilka även sträcker sig utanför skolan. Utifrån detta ställs följande forskningsfråga: Hur beskriver bildlärare sin upplevelse av styrning, samspel och elevernas individuella förutsättningar i skolan i relation till identitetsskapande processer? Använd metod har varit kvalitativ metod med fenomenografisk ansats och det empiriska materialet har hämtats in i form av intervjuer med bildlärare i grundskolan. Resultatet har tagits fram genom kategorisering och analys av skillnader och likheter i beskrivningar av fenomen. För att ge en tydlighet i studien har tre fokusområden skrivits fram; styrning, samspel och individ, dessa löper som en röd tråd genom teori och tidigare forskning, resultat och diskussion. Resultatet visar likt Skolverkets (2015) rapport att det inte går att göra en automatisk koppling mellan elevers identitetsskapande process och bildämnet. Bildlärarnas beskrivningar visar istället på en komplicerad väv av olika faktorer som påverkar vilka erfarenheter och förmågor eleverna får med sig från grundskolans bildundervisning. / <p>Bild</p>

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka bildlärares beskrivningar av bildundervisningens förutsättningar för årskurserna 4–6 och vilka faktorer som påverkar den. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Hur beskriver lärarna i bildämnet de möjligheter och hinder som ges för undervisning i bildämnet? Hur beskriver lärarna att ramfaktorerna påverkar elevernas förutsättningar att uppnå kunskapskraven? Och Vad beskriver lärarna att det krävs för att uppnå en likvärdig undervisning? Intentionen är att skapa en bild av hur lärare förhandlar med de förutsättningar som ges för bildämnet i och hur detta påverkar möjligheten att se bildundervisningen som likvärdig på skolorna. Undersökningen utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och för att hitta de faktorer som påverkar bildundervisningen definieras även kort några ämnesdidaktiska teorier i arbetets bakgrund. Den kvalitativa undersökningen utfördes genom semi-formella och strukturerade intervjuer med fyra undervisande lärare i bildämnet på olika skolor. Resultatet visar att de olika skolorna i samma kommun har olika förutsättningar för undervisningen och eleverna har olika förutsättningar att nå kunskapskraven. Detta resultat jämförs i förhållande till tidigare gjorda studier kring ramfaktorer för bildundervisningen. / <p>Bild</p><p></p>

<p>The intention has been to look at the school system in South Africa and specifically at arts and culture in grade 10 to 12. I have visited a number of classes and interviewed the teachers working at the art centre PJ Olivier in Stellenbosch. By doing this I wanted to get to know the system and to understand the intentions that the curriculum describes.</p><p>I have all through the study related the areas I’ve looked at to the curriculum to see how well the intentions are implemented. I have also compared everything with the Swedish school system.</p><p>The curriculum has good intentions but the country has a lot to do before they reach the goals with a school system where everybody is included and where there is ”ubuntu” (Zulu word for humanity or I am what I am because of what we all are). In the curriculum I have seen a lot of similarities to the Swedish school system. The intentions and the goals are very much alike.</p><p>I have realised that South Africa is a country with a lot of complexity and this shows in the school system and in the way the teaching is performed. Arts and culture has a part to play even if the subject is small. In many areas in South Africa, Europe and the western world is the role model for how things should be done. In art it is significant and it leads to self-neglect.</p>

<p>Samhället och arbetsmarknaden efterfrågar idag fler och nya kunskaper av de elever som lämnar gymnasiet. Utvecklingen på den tekniska fronten går snabbt framåt och idag är det nästan en självklarhet att man ska ha datorvana och känna till de vanligaste användningsområdena. För bildeleverna blir det viktigt att de får möjlighet att känna till och hantera de program som idag är allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildområdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs på två olika skolor i en kommun i Västerbotten. De frågeställningar som jag har arbetat med är, om och vilka digitala verktyg som används i bildundervisningen. Samt vad man kan uppnå med det digitala skapandet, vilka fördelar/nackdelar som finns. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med ett antal lärare från två olika gymnasieskolor, samt kompletterat med egna observationer från mina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Jag har också gjort litteraturstudier och bearbetat dessa som bakgrund till mitt arbete. I mitt resultat har jag kommit fram till att de digitala verktygen har en plats i bildundervisningen på dessa skolor, dock inte i så stor utsträckning ännu som det borde vara utifrån målen. Idag används de mest som en tillgång i skissarbeten eller efterbehandling av bilder, snarare än att de ligger som fokus i utbildningen.</p>

<p>Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.</p><p>Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.</p><p>Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.</p><p>Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.</p>

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna. Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten. Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete. Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.