In my degree project I look into the picture-book’s unique possibilities as a medium and use these to develop and tell my story in pictures, text, design and book. The aim is a greater personal knowledge of the media specific possibilities of telling a story in the form of a picture-book, which I find interesting as both designer and illustrator. I also approach the picture-book from the point of view of visual communication as opposed to the literary storyteller and discuss how this influences the end product.

Denna undersökning har utgått från följande frågeställning: kan en berättelse  förmedlas med hjälp av stillbilder? Hur kan möjligheten att berättelsen går fram  ökas? Går det att påverka förståelsen med hjälp av bildernas ordning och berättelsens  subjekt? Och kommer betraktaren att uppfatta berättelsen enligt skaparens  intention?  För att få ett svar på dessa frågor konstruerades en berättelse som sedan  fotograferades. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer där respondenterna fick  ta del av bildmaterialet, för att sedan svara på frågor om hur och om de uppfattade  berättelsen. Det visade sig att respondenterna uppfattade bilderna som en berättelse,  men bara till viss del enligt min egen, skaparens, intention. Dessutom visade det sig  att metoden inte fungerade för att besvara frågan om hur möjligheten att berättelsen  går fram kan ökas.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd.  Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt. Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material.  Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats. Syftet med användartest två var hur väl fungerande informationsmaterialets interaktion var, med hjälp av en pappersprototyp. Användartesterna visade att barnen till stor del förstod bildmaterialet samt uppskattade interaktionen. / The information currently available fore fur allergy in Astma och Allergiförbundet and Mälarsjukhusets children’s section, is not directed to children who are diagnosed. The information that appears is text based and is purposely meant for his and her parents and caretakers. Therefore, I examined what children wants to know about fur allergy and what kind of material and visual support children in age seven to nine years need to understand in their condition.  The final product is an interactive booklet for children to learn together with their parents and caretakers, when the high level of learning in children involves active participation. The booklet consists in the highest degree of visual information for children to see their disease, although it is somewhat abstract.  Knowledge about childrens learning skills and fur allergy was gathered thrue litterature studies and intervjues with clinical stuff, researchers and teatchers with a social pedagogical approach. Further two different types of user testing was performed among children with allergies in the same age range as the informationmaterial was targeted to.   The user test number one gave an indication on how children interpreted the images. The purpose of the user test number two was to get an indication on how well-functioning the interactive part of the information material was, by using a paper prototype. In the result from the user test showed that children had understand the artwork and the estimated interaction.

Studiens syfte är att undersöka bildlärares beskrivningar av bildämnets möjligheter och begränsningar i att vara en del i elevers identitetsskapande process. Elever verkar i skolan under betingelser som påverkas av styrning, samspel och olika identitetsprocesser och deras förutsättningar, vilka även sträcker sig utanför skolan. Utifrån detta ställs följande forskningsfråga: Hur beskriver bildlärare sin upplevelse av styrning, samspel och elevernas individuella förutsättningar i skolan i relation till identitetsskapande processer? Använd metod har varit kvalitativ metod med fenomenografisk ansats och det empiriska materialet har hämtats in i form av intervjuer med bildlärare i grundskolan. Resultatet har tagits fram genom kategorisering och analys av skillnader och likheter i beskrivningar av fenomen. För att ge en tydlighet i studien har tre fokusområden skrivits fram; styrning, samspel och individ, dessa löper som en röd tråd genom teori och tidigare forskning, resultat och diskussion. Resultatet visar likt Skolverkets (2015) rapport att det inte går att göra en automatisk koppling mellan elevers identitetsskapande process och bildämnet. Bildlärarnas beskrivningar visar istället på en komplicerad väv av olika faktorer som påverkar vilka erfarenheter och förmågor eleverna får med sig från grundskolans bildundervisning. / <p>Bild</p>

Mitt examensarbete är en illustrerad bok som handlar om hur det är att leva länge utan förklaringar och förståelse för sig själv, om att få diagnoser som vuxen och allt som kommer med det. Om en värld som skaver, som behöver mötas iklädd ett skyddande lager. Om insikter, väntan, och att navigera vårdmöten och vardagen. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter av att vara autistisk och ha ADHD undersöker jag det inre, det som inte syns för omvärlden.

“So, this is me trying to use words to describe my work which is about me not liking words. I realised early on that my best way of communicating, the language that I felt most comfor- table using, was images. But I also learned words early. I was so young that I almost don’t remember it, but I do remember lying on the floor of my room. I had green paper in front of me and then, all of a sudden, I started putting down words on it. “TL MAMA”. The reason why I was able to just put down words on my green paper, right then and there, was that I had been collecting all of them in my head before. Every day, my whole life, I captured the words and put them in my head as pictures. I traced the outlines of them with my finger against my leg. To me words are images. You can’t speak images, but you can draw them. That is why I draw. I draw all the time. “ Every time I draw, I am wholly autistic. Every time I do anything, or don’t, I am wholly autistic. We get functioning labels. Diagnostic criteria. A diagnosis on the autistic spectrum is only defined by medical terms and also only describes how the autistic person differs from the rest of society from a neurotypical point of view. It ignores the reality of the autistic’s experience. Experiences of autistic adults. Autistic women. Being an autistic person of colour. Identifying as autistic is politically meaningful to me. But I lack autistic culture. I need the communal act of forming safe, separatist spaces for ourselves. This work aims to artistically portray autistic adulthood from an autistic point of view.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

<p>Syften med studien var att:</p><ul><li>Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk<strong> </strong>bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.</li><li>Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.</li></ul><p>Frågorna vi ställde oss var följande:</p><ul type="disc"><li>Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?</li><li>Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?</li><li>Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?</li></ul> / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).

Syften med studien var att: Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan. Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper. Frågorna vi ställde oss var följande: <ul type="disc">Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv? Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund? Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen? / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).

The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times. The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and Snäll (Dahle 2008). We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents’ and adults’ dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role. The children’s own feelings and opinions are more in the centre, both in reality and in picture books. We hope that teachers in school will find that this study can contribute to further reflection on the picture books that are used in teaching