Bakgrund. I årskurserna 7–9 ska eleverna arbeta med olika texter samt olika estetiska uttrycksformer. I detta examensarbete ska en serieroman analyseras utifrån Kukkonens (2013) analysverktyg med ett ideologikritiskt perspektiv. Då bilderna många gånger uttrycker mer än vad läsaren kan ta till sig vid en första anblick, är det därmed av vikt att ha vetskap om detta samt verktyg för att kunna läsa och analysera bilder och/eller bildsekvenser. Syfte: Syftet är att analysera serieromanen Maus utifrån en ideologikritisk modell för att synliggöra de strukturer och anledningar bakom de konflikter Vladek hamnar i med sonen Art.  Metod: Utifrån Kukkonens (2013) analytiska verktyg har vi även lagt ett ideologikritiskt perspektiv och format verktygen för att passa vårt ändamål. Istället för att göra en analys av hela boken belyser vi särskilda passager, bildsekvenser, som är intressanta utifrån vårt syfte och vår frågeställning. Resultat: Vi fann att Vladek många gånger tydligt visar hur hans upplevelser format honom och hans beteende. Konflikterna mellan honom och sonen Art grundar sig många gånger i att de inte fullt ut förstår varandra. Även om de delar många övertygelser blir den stora skillnaden att de har väldigt olika kunskaper och erfarenheter. Vladek är en överlevare och har formats till det under kriget, något som han sedan försöker uppfostra Art till att också vara.

Denna studie granskar syftet med ett förenklat bildspråk i tecknade serier och föreslår samtidigt hur det förenklade bildspråket kan läras ut för att ge elever i bildämnet fördjupad visuell kompetens. Studien utförs genom användandet av en narrativ metod med fokus på poetik där sju serieverk analyseras med ett strukturalistiskt fokus på de beståndsdelar som skapar mening i det bildspråkliga uttrycket. Analysen visar att det förenklade uttrycket används både för att underlätta läsningen genom att fokusera på de aspekter i bildskapandet som genererar mening och för att skapa subjektspositioner utifrån vilka läsaren kan bli en del av narrativet.

Uppsatsen analyserar förändringar i berättartekniken när Charlotte Brontës roman Jane Eyre adapteras till serieroman och till film. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de berättartekniska aspekterna intrig, tid och berättare kan förändras vid adaptioner från roman till serieroman och till film, samt vilka didaktiska begränsningar och möjligheter adaptioner medför för lärare som ämnar arbeta med adaptioner. Uppsatsen utgår från en komparativ metod med hjälp av adaptionsteori, och av berättartekniska analysverktyg som är hämtade från bl.a. narratologin. Analysen visar att intrigen är möjlig att överföra från roman till andra medier, medan tid och berättare kräver ombearbetning. Vidare visar diskussionen att svensklärare som överväger att erbjuda sina elever att ta del av skönlitteratur via andra medier än böcker bör vara observanta på vilka förändringar som adaptioner medför och hur det påverkar undervisningsmöjligheterna.

The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics. My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime. The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.

<p>The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi’s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics.</p><p>My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji’s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity. Furthermore, the analysis has shown that the regime of Persepolis’ Iran uses the marriage, the veil, the virgin and the whore as stereotype to maintain and re-produce the norms of gender. These different factors are used as parallels to force women into the marriage and along with that also into the contract of gender. But the veil also becomes a symbol for how the official exterior of the characters’ is a facade outside their private sphere. The veil and its facade becomes in this way a prerequisite of resistance against the regime.</p><p>The trans-national and hybrid identity of Marji are therefore influenced by both Iranian and Austrian thoughts, political and religious conviction, and all of these factors can co-exist, without objecting to each other. Marji uses this hybrid identity to make resistance against both the Iranian regime and the structures of stereotypical gendering.</p>

Att förstå samband mellan text och bild kan förefalla allt viktigare i dagens digitaliserade samhälle där ungdomar ständigt exponeras för den visuella texttolkningen. Trots detta hör det till ovanligheterna att använda serieromaner där kombinationen mellan bild och text, som eleverna är vana vid, förekommer i klassrummet. Just detta gjorde det intressant för mig att undersöka just hur serieromanen läses av elever. Denna studie undersöker därmed hur elever skapara mening kring det lästa utifrån Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen och dess serieadaption. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är femton svar skrivna av gymnasieelever i årskurs 2 på ett yrkesförberedande program. Elevernas har vidare delats upp i två grupper varav den ena gruppen tilldelats originaltexten och den andra gruppen tilldelats serieromanen. Det empiriska underlaget analyseras sedan främst utifrån Judith Langers receptionsteori och Simon Wessbos positioner.

Är vi okej?/All about them is a coming out-story about a 30 year old Ella/Ellan, who moves back to Sweden after a few years abroad to deal witha life-crisis - and to come out as non- binary. We follow Ella/Ellan during one tumultuous year as they explore and discover their identity and see how life and relationships change along the way. All about them is my master’s projectin Visual communication at Konstfack, 2023. My intention with this projectis to share my personal experience of coming out as a non-binary transperson. I wanted to visualise the difficulties with adapting to society’s narrow and limited identity-categories. My wish is that this novel will contribute with knowledge and understanding for the trans-experience, and also offer identification for anyone who struggles with questions about their place in this world.