Att förstå samband mellan text och bild kan förefalla allt viktigare i dagens digitaliserade samhälle där ungdomar ständigt exponeras för den visuella texttolkningen. Trots detta hör det till ovanligheterna att använda serieromaner där kombinationen mellan bild och text, som eleverna är vana vid, förekommer i klassrummet. Just detta gjorde det intressant för mig att undersöka just hur serieromanen läses av elever. Denna studie undersöker därmed hur elever skapara mening kring det lästa utifrån Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen och dess serieadaption. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är femton svar skrivna av gymnasieelever i årskurs 2 på ett yrkesförberedande program. Elevernas har vidare delats upp i två grupper varav den ena gruppen tilldelats originaltexten och den andra gruppen tilldelats serieromanen. Det empiriska underlaget analyseras sedan främst utifrån Judith Langers receptionsteori och Simon Wessbos positioner.