The aim of this thesis can be split up into three parts. First, to examine if public libraries in Sweden provide a selection of comic books and graphic novels suitable for youths. Second, to seek out how many of those libraries use comic books and graphic novels in their literature promotion with youths. Third, to investigate if there are any connections and similarities between the libraries that do. Also, a hypothesis proclaiming that most libraries do have comic book departments designed for youths and that libraries in big cities use comic books in literature promotion more often than libraries in small cities, is tested in the study. The results are based on a survey that was distributed to 290 libraries, out of which 192 responded. The results indicate that most libraries have youth departments and departments for comic books but that a small majority, mostly in larger cities, have a comic book department designed to be interesting for youths. A majority of the libraries surveyed have used comic books in some sort of literature promoting activity but there is a clear distinction between libraries in larger cities and libraries in smaller cities where the big city libraries were more likely to have used comic books in their literature promotion. Most of the connections and similarities between libraries working with comic books are connected to the population of the city in which the library is located and with the library's work for youths in general.

Syftet med denna uppsats är att undersöka serier som en adekvat bärare av kunskap och därför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lässtrategier i svenskämnet på högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhälleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger på serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka är omfattande serieverk som berättar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur är även viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte är massproducerade och där serieskaparen är ansvarig för hela den kreativa processen. För att nå en djupare förståelse för serier innehåller serien ett analysinstrument baserat på semiotik. Instrumentet används för att analysera två gra- fiska romaner: Persepolis av Marjane Satrapi (2006) och Maus av Art Spiegelman (2009). Analysen visar att genom en fördjupad dekonstruktion av serier kan en större förståelse och kritisk förmåga utvecklas hos elever. Slutligen diskuteras möjligheterna för att använda serien i skolan med särskilt fokus på svenskämnet. / The focus of this thesis has been to research comics as an adequate holder of knowledge, and therefore a possible didactic tool to develop students’ reading strate- gies in Swedish language classrooms. The thesis engages in the definition and societal status of comics and the possibilities and obstacles connected to reading the genre in schools. Focus has been on comics that fall into the category graphic novels, which are more extensive works of comics that tell an important story. Stand-alone-story and au- teur are also important concepts since they encompass comics that are not mass-pro- duced and where the creator is responsible for the entire creative process. To reach a better understanding of comics the thesis contains an analysis instrument based on se- miotics. The instrument is then used to analyse two graphic novels: Persepolis by Marjane Satrapi (2006) and Maus by Art Spiegelman (2009). Our analysis shows that through an in-depth deconstruction of comics, a greater understanding and critical ability can be reached. Finally we discuss the possibilities of using comics in all sub- jects, particularly in language classes.

Utifrån vår bild att serier och grafiska romaner inte ses som ett undervisningsmaterial på gymnasienivå i svenskämnet är syftet med kunskapsöversikten att skapa förståelse för vad forskningen säger om seriers och grafiska romaners roll i svenskämnet på gymnasienivå. ”Vad kan serier och grafiska romaner bidra med i svenskämnet på gymnasiet?” är frågeställningen som kunskapsöversikten ämnar besvara. Metoden i kunskapsöversikten utgjordes av informationssökning i olika databaser och resultatet är en analys av den forskning som valts ut. Forskningen visar att eleverna med hjälp av serier och grafiska romaner kan utveckla flera olika literacies och att det finns en positiv korrelation mellan användning av serier och grafiska romaner i undervisningen och elevernas motivation och engagemang. Slutsatserna vi drar är att olika texttyper inte bör värderas eller ersätta varandra och att serier och grafiska romaner har ett värde i sig. En stor fördel med serier och grafiska romaner är att flera literacies kan utvecklas samtidigt, men det viktiga är hur materialet används och i vilket syfte för att bidra till utveckling av literacy, engagemang och motivation.

The study examines how narrative aspects change when a story is adapted from one medium to another, focusing on Octavia E. Butler's novel "Kindred" and the graphic novel "Kindred: A Graphic Novel Adaptation" by Damian Duffy and John Jennings. The analysis compares these works based on four aspects: plot, time, narrator, and theme. The results show both similarities and differences between the novel and the graphic novel. While most of the central events in the plot were retained during the adaptation, there are significant differences in the handling of time and narrator, likely due to the requirements of the new medium. The theme shows similar patterns, where differences can be attributed to both the medium and the storyline. Furthermore, the study discusses how these adaptations can be used in education. By analyzing both the novel and the graphic novel, teachers can help students understand how different media-specific narrative elements are used to convey the same story in different ways. This can also contribute to including visual literacy in education, which is important for students' reading skills in today's media landscape.

Mitt examensarbete är en illustrerad bok som handlar om hur det är att leva länge utan förklaringar och förståelse för sig själv, om att få diagnoser som vuxen och allt som kommer med det. Om en värld som skaver, som behöver mötas iklädd ett skyddande lager. Om insikter, väntan, och att navigera vårdmöten och vardagen. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter av att vara autistisk och ha ADHD undersöker jag det inre, det som inte syns för omvärlden.

Mit masterprojekt er en grafisk roman med titlen Du er her ikke. Den omhandler temaer såsom identitet, dualitet, ensomhed og tvillingeskab. Bogen har en fragmentarisk struktur, hvor helheden skabes af erindringsglimt, der veksler med fantasier, og hvor selve billedudtrykket er en bærende del af fortællingen. En fortælling, der handler om de mange modstridende følelser, der rør sig i familierelationer og i særdeleshed mellem søskende. / My master's project is a graphic novel with the title You are not here. It touches upon topics such as identity, duality, loneliness and twinship. The narrative is built up in a fragmented structure, where glimpses of memories are alternated with fantasies, where the image is the primary focus. At the core of this story are the many conflicting emotions that are present in family relations and in particular between siblings.

Gjenskinn is a graphic novel about feeling stuck, and the attempt to walk it off. The comic follows the young student Mia as she leaves her apartment around midnight to go buy snacks, ending up on a trip that is both longer and more social than planned.  Exploring themes of melancholia through excessive overthinking and awkward conversations, Gjenskinn tries to put images to feelings it's hard to put words to. It is a story about finding your way back (from the store), told with both humor and seriousness. / Gjenskinn er en grafisk roman om følelsen av å stå fast og forsøket på å gå det av seg. Historien følger den unge studenten Mia når hun forlater leiligheten sin litt før midnatt for å kjøpe snacks, på en tur som både blir lengre og mer sosial enn planlagt. Tegneserien utforsker tema som melankoli gjennom alt fra kontinuerlig overtenking til kleine samtaler, og prøver å sette bilde på følelser det er vanskelig å sette ord på. Det er en historie om å finne veien tilbake (fra butikken), fortalt med både humor og alvor.