Solidarisk Individualism, kvalitativ galenskap och uppkäftigtengagemang. Ledorden för Cirkus Cirkör berättar tydligt vad verksamhetenhandlar om. kreativitet uppstår i mötet mellan denhögra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Idéerna vivill förverkliga och förmågan att leverera föds i mötet mellan galenskapoch kvalitet.På samma sätt fungerar Cirkör. De vanliga kontorssysslorna,skolaktivitet, mötesrum och matplats blandas med avanceradscenkonst och akrobatik. Två vitt skilda aktiviteter som kan ochbör berikas av varandra. I dagsläget är lokalerna utformade förkunna förvara så mycket som möjligt, alltså inte för att uppleva ochutveckla konsten. Att skräddarsy den nya byggnaden efter de speciellakrav en cirkusskola har kan ett hus med en speciell karaktärsom passar nycirkus skapas. Genom att låta funktionerna lindasrunt cirkusens hjärta, träningen, skapas en kreativ miljö somspeglar den sprudlande skolan i Alby.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad. Undersökningen är baserad på en multipel fallstudie utförd på Falu och Avesta kommun. Totalt har tretton djupintervjuer genomförts, där fem personer representerar HR-avdelningarna och åtta personer representerar linjecheferna. Falu kommun började genomföra en HR-transformation vid årsskiftet 2013/2014, Avesta kommun har inte genomfört en HR-transformation utan har funktionen uppdelad i två team. Av empirin framkommer att linjecheferna i båda kommunerna har en ganska vag uppfattning om HR-funktionens organisation och trots de strukturella skillnaderna mellan kommunerna efterfrågar linjecheferna något mer. I Avesta är samtliga respondenter överens om att en samsyn kring HR-funktionens arbetsuppgifter inte finns på grund av att en tydlig strategi för HR-funktionen saknas. Cheferna i Avesta efterfrågar ett arbete med personalfrågor från grunden samt ett mer strategiskt arbete. I Falun visar empirin att linjechefer och HR-personer har olika åsikter kring huruvida det finns en samsyn. Även om flera linjechefer i Falun anser att HR-funktionen fungerar bättre efter transformationen efterfrågar samtliga en kontakt med en specifik HR-person istället för att kontakta ett HR-center. Trots att de organisationer vi studerat har HR-funktioner som skiljer sig åt i storlek och struktur kan vi konstatera många likheter. Vi drar därför slutsatsen att de problem som linjecheferna beskriver inte är relaterade till HR-avdelningens organisering, utan snarare kan kopplas till en obalans i HR-arbetets inneboende dualitet som uppstått i och med ett mer strategiskt fokus. Vi anser att båda kommunernas HR-funktioner bör ha en tydlig och kontinuerlig dialog med linjecheferna för att maximera värdeskapandet dem emellan. Sammanfattningsvis menar vi att kommunerna bör lägga fokus på att identifiera vilka aspekter av personalarbetet som är värdefulla och unika för just deras organisation samt arbeta strategiskt utifrån dessa. / Traditionally, HR work has not been considered sufficiently effective and value creating because of its main focus on administrative tasks. For HR work to become more strategic the function has to organize in a way that meet the new needs (Boglind et al, 2013). We believe that the success of the HR function depends on their relationships to leaders and line managers. The purpose of this essay is to examine how line managers perceive the changing role of the HR function and what kind of support they expect from them. We also want to investigate whether the perception of the HR function is related to how it’s organized. The survey is based on a multiple case study conducted in Falu and Avesta municipality. A total of thirteen in-depth interviews were conducted where five respondents represented the HR departments and eight respondents represented the line managers. Falun municipality began implementing an HR transformation at the turn of 2013/2014. Avesta municipality has an HR function divided into two teams and hasn’t performed an HR transformation. Our empirical data reveals that line managers in both municipalities have a rather vague idea of the HR function and its organization. Despite structural differences between the municipalities line managers in both organizations demand something more. All respondents in Avesta municipality agree to a lack of consensus regarding the duties of the HR function, due to an absence of a distinct strategy. The line managers of Avesta requests a more fundamental and strategic HR management. Empirical data from Falun municipality reveals that line managers and HR respondents disagree on whether there is a consensus regarding the tasks of the HR function. Although several line managers in Falun mentions that the HR function have improved from the transformation, they still prefer close relations to a specific HR person over contacting the HR call center. Although the studied HR functions differ in size and structure, we observe many similarities. We therefore conclude that the difficulties described by line managers isn’t related to the structure of the HR function, but instead relates to an imbalance in the immanent duality of the HR work that emerge from a more strategic focus. We believe that the HR function in both municipalities should have a consistent and continuous dialogue with line managers to maximize the exchange of value. In conclusion we suggest that the municipalities should focus on identifying the aspects of HR work that is most valuable and unique to their organization and build their strategies from these.

Mit masterprojekt er en grafisk roman med titlen Du er her ikke. Den omhandler temaer såsom identitet, dualitet, ensomhed og tvillingeskab. Bogen har en fragmentarisk struktur, hvor helheden skabes af erindringsglimt, der veksler med fantasier, og hvor selve billedudtrykket er en bærende del af fortællingen. En fortælling, der handler om de mange modstridende følelser, der rør sig i familierelationer og i særdeleshed mellem søskende. / My master's project is a graphic novel with the title You are not here. It touches upon topics such as identity, duality, loneliness and twinship. The narrative is built up in a fragmented structure, where glimpses of memories are alternated with fantasies, where the image is the primary focus. At the core of this story are the many conflicting emotions that are present in family relations and in particular between siblings.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektiveromaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till juståteruppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till just återuppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt.

This thesis explores the use of a column generation method, a subgradient method, and a logic-based Benders decomposition method on a minimized makespan K-rural postman problem. The K-rural postman problem here describes a search and rescue mission using multiple identical unmanned aerial vehicles (UAVs) to cover an area, represented as a complete graph. Each decomposition method has a separate problem for each UAV. In the subgradient and column generation case, a heuristic is used to find an improved upper bound for the makespan. This upper bound can in turn be used to decrease the feasible regions of the subproblems. Moreover, because the subproblems are slow to solve, a maximum calculation time is used, resulting in a feasible solution and a lower bound for each subproblem. These two modifications to the decomposition methods result in a non-standard behaviour.  Multiple fictional problem instances of different sizes and numbers of UAVs were generated and used for evaluating the methods. A maximal time limit is used in these instances. We conclude that solving the original, non-decomposed, problem for smaller instances with a standard solver is faster and gives better results than the decomposition methods. For larger instances, solving the non-decomposed model led to memory issues on several occasions. However, the suggested subgradient and column generation methods can solve every problem. The logic-based Benders decomposition method performed best on instances with multiple UAVs, but had issues when fewer UAVs are utilized. / Den här masteruppsatsen utforskar användningen av en kolumngenereringsmetod, en subgradientmetod och en logikbaserad Benders dekompositionsmetod på en variant av lantbrevbärarproblemet. Vårat brevbärarprolem beskriver sök- och räddningsuppdrag där $K$ drönare används för att avsöka ett område med målfunktionen att minimera flygtiden för den långsammaste drönaren. Varje dekompositionsmetod använder sig av ett problem för varje drönare. I subgradient- och kolumngenereringsmetoden användes en heuristik för att hitta en bättre övre begränsning till drönarnas flygtid. Den förbättrade övre begränsningen kunde sedan användas för att minska det tillåtna området för de mindre problemen. Eftersom de mindre problem var svårlösta, användes en maximal beräkningstid vilket resulterade i att en tillåten lösning och undre gräns gavs för varje mindre problem. Dessa två modifikationer resulterade i icke typiska beteenden.  Metoderna utvärderades på flera fiktiva testinstanser av olika storlekar där antalet drönare varierar. En tidsbegränsning används på varje probleminstans. Slutsatserna från uppsatsen är de original brevbärare problemet ger bäst lösning och snabbast lösningstid i de mindre instanserna. Vid lösning av större probleminstanser, gav original problemet flerfaldiga gånger minnesproblem. Subgradient- och kolumngenereringsmetoden kunde däremot lösa varje probleminstans inom tidsbegränsningen, vilket gjorde de mer pålitliga. Logikbaserade Benders dekompositionsmetoden presterade bättre i instanser med flera drönare, men stötte på problem i instanser med färre drönare.