No description available.

No description available.

No description available.

Diskussioner kring pojkars skolresultat har i ett drygt decennium förts både i Sverige och i de övriga nordiska länderna (Anderssson, 2014, s. 15). Pojkar anses vara de som får lägre betyg och de som i lägre grad går vidare till högre studier efter avslutad obligatorisk skolgång (Andersson, 2014, s. 15). Uppsatsen har tagit inspiration av Anderssons (2014) avhandling om pojkars skrivkompetenser. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva, analysera och tolka tio pojkars vikingaberättelser. Vikingaberättelserna är skrivna under min sista VFU period. Undersökningens frågeställningar handlar om hur texterna följer strukturen för hur en narrativ text ska vara uppbyggd, hur pojkarna använder intertextualitet i sina narrativa texter samt hur de visar mottagarmedvetenhet i sina texter. Analysen har gjorts med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna i denna studie. De teoretiska utgångspunkterna i studien är narrativ text, intertextualitet samt mottagarmedvetenhet. Resultatet visar att samtliga pojkar uppfyller kraven för hur en narrativ text ska vara uppbyggd och de visar även intertextualiteter och mottagarmedvetenhet i sina texter.

No description available.

No description available.

På en utställning på Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades två av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna påverkas av varandra. Förändras tolkningen och budskapet i bilderna då de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jämförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhäver starkt frågor kring maskulinitet, könsroller och manlig sårbarhet. The Painting Series inger en mera poetisk känsla i och med färganvändningen och de rymdlika miljöerna som visas. Den yngre fotoseriens tydliga agenda influerar den senare och en betydelseöverföring sker. Betraktaren fokuserar mera på det återkommande temat mannen i kostym i en sårbar situation i The Painting Series då den ses tillsammans med Almost There till skillnad om The Painting Series visats själv. Då Almost There är den fotosvit som har ett tydligare budskap verkar överföringen endast ske åt ett håll, den påverkas inte av The Painting Series på samma sätt. Resultatet blev alltså att bilder har inverkan på andra bilder men inte alltid. Den bild som innehar det tydligare budskapet tycks styra överföringen.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig’s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister’s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of “refer to” rather than “use”. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig’s interpretative practices in relation to intertexts. Her reception of Schulz can therefore be incorporated into a stronger intertextual framework of archetypal patterns occuring in myths, dreams and mysticism. The thesis discusses the presence of a number of these patterns in relation to myths and, primarily Jewish, mysticism, which is shown to have a fundamental significance in the understanding of both I Kejsarens tid and the works of Bruno Schulz. In addition, both Trotzig and Schulz write about the opposition between the poetical world of myths and the real world of power and oppression, where the mythical world is often portrayed through the eyes of a child or childish character. This evolves into a messianic motive of redemption, which primarily is visible in the Trotzig texts. Certain potent mythical symbols, such as the serpent or the descent into the Otherworld, are present in both authors’ texts. A unique feature of the Trotzig texts is however the way in which these symbols are connected with sacrality and ambivalence, characterized by a physically palpable intermingling of birth, death, suffering and joy. These hermeneutically privileged structures are induced from Trotzig’s interpretation of the textual material and are shown to carry a much stronger intertextual significance for I Kejsarens tid than the works of Bruno Schulz.

Inställningen till språkkrav för medborgarskap har under 2000-talet förändrats från politiskt håll: från att en minoritet i riksdagen förespråkade ett införande till att det sedan 2019 är en majoritet. Tidigare undersökningar som har använt material efter detta skifte har främst fokuserat på sådant som partipolitiska texter och debattartiklar. Syftet med föreliggande uppsats är att visa på intertextuella relationer i (början av) den lagstiftande processens texter (en politisk överenskommelse, ett kommittédirektiv, ett delbetänkande och femton remissvar), vilket kan säga något om diskussionen gällande språkkrav för medborgarskap. Intertextualiteten undersöks med en diskursanalytisk utgångspunkt, specifikt genom att fokusera på manifest intertextualitet. Resultatet visar att texterna utgör en textkedja, både genom tydliga referenser mellan dem och genom att vissa formuleringar återkommer. Speciellt kommittédirektivet och delbetänkandet framstår som texter med stor auktoritet. I ett vidare perspektiv tyder resultatet på att de diskurser om språktest och språkkunskaper som tidigare har identifierats i partipolitiska texter har tagit sig in i lagstiftningsprocessens texter.