• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"För det är så jag säger det" : En ethos-analys med utgångspunkt i Håkan Hellströms texter

Olander, Elise January 2016 (has links)
No description available.
2

Swing it, magistern! : Varför låttexten i allmänhet – och ”Kom igen Lena!” i synnerhet – hör hemma i svenskundervisningen på gymnasiet / Swing it, teacher! : Why song lyrics in general – and particularly ”Kom igen Lena!” – belong in Swedish studies in upper secondary school

Samuelsson, Stina January 2020 (has links)
Den här uppsatsens syfte och målsättning är att undersöka huruvida en låttext, i det här fallet ”Kom igen Lena!” av Håkan Hellström, kan användas i svenskundervisningen på gymnasiet. Genom en intertextuell analys, som bygger på Julia Kristevas och Gerard Génettes begreppsdefinitioner, och med hjälp av Anders Olsson (2002), har Hellströms kopplingar till tidigare verk kartlagts och satts i ett didaktiskt sammanhang. Uppsatsens resultat visar att låttexter kan vara användbara i litteraturundervisningen i Svenska 1 på gymnasiet och att ”Kom igen Lena!” har en didaktisk potential. / The purpose and aim of this essay are to investigate whether a song text, in this case “Kom igen Lena!” by Håkan Hellström, can be used in Swedish teaching in upper secondary school. Through an intertextual analysis, which is based on Julia Kristeva's and Gerard Génette's concept definitions, and with the help of Anders Olsson (2002), Hellström's connections to previous works have been mapped out and put into a didactic context. The results show that song lyrics can be useful in literature teaching in course 1 in Swedish in upper secondary school and that “Kom igen Lena!” has a didactic potential.
3

Håkan, var du bättre förr? : En textanalytisk studie med fokus på utvalda texter av Håkan Hellström / Håkan, were you better in the past? : A text analysis study focusing on selected texts by the artist Håkan Hellström

Ringby, Anna January 2018 (has links)
Denna uppsats är en textanalytisk studie som studerar artisten Håkan Hellströms låttexter. Texterna i fokus är från två olika album från olika delar av hans karriär. Detta i syftet att utifrån tematiken, influenserna och den klingande texten visa vad texterna representerar i olika delar av Hellströms liv. Metoderna som har använts vid analys av texterna har utgått från begreppen närläsning, fonotext och intertextualitet där närlyssning och närläsning har varit den huvudsakliga metoden för att få fram material ur texterna. Konklusionerna av denna studie är att Hellström skildrar ämnen i respektive album som är relevanta för den aktuella plats i livet han är i samt att metoderna i låtskrivandet har visat sig sammanfattningsvis vara att använda liknande metaforer för att beskriva olika ämnen, intertextualitet används som en konstnärlig metod och att Hellströms karaktäristiska bräckliga röst är den huvudsakliga kärnan i förmedlandet av texterna.
4

”Allt jag har är en dröm jag inte klarar” : Maskulinitet i Ken Rings och Håkan Hellströms musiktexter

Sveland, Joakim January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat <em>utanförskap</em> visar studien att utanförskapet hos <em>Ken Ring</em> är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar <em>Ken </em>genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot <em>Håkan Hellström</em> som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar <em>Håkan Hellströms</em> konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan <em>Ken Ring</em> är beroende av densamma för att stärka sin maktposition.</p> / <p>This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.</p>
5

”Allt jag har är en dröm jag inte klarar” : Maskulinitet i Ken Rings och Håkan Hellströms musiktexter

Sveland, Joakim January 2009 (has links)
Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar Håkan Hellströms konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan Ken Ring är beroende av densamma för att stärka sin maktposition. / This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.
6

"I sprickorna kommer maskuliniteten in" : En kvalitativ studie om maskulinitetskonstruktioner i Håkan Hellströms låttexter

Kruuna, Matilda January 2021 (has links)
Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.
7

Från Andrew Lloyd Webber till Rocky Balboa : Intertextualitet i Håkan Hellströms texter

Konradsson, Jimmy January 2022 (has links)
Håkan Hellström är en av Sveriges största artister och mest prisbelönade låttextförfattare. Syftet med studien är att undersöka hur Hellström använder intertextualitet i sitt textförfattande samt vilka effekter som uppnås. Metoden är en beprövad språkvetenskaplig textanalysmetod, med stöd i tidigare forskning, kallad textsamspel. Materialet för studien utgörs av sex av Hellströms studioalbum – de tre första och de, till dags dato, tre senaste. Resultatet visar vilka typer av intertexter som förekommer, där de flesta är implicita sådana. Slutsatsen visar att åtskilliga röster förekommer intertextuellt i Hellströms texter, och vidare att dessa skapar en komplexitet, tillika ”ekon”, genom den intertextuella dialogen med, bland annat, andra artister. Dessa textförfattare och deras alster ”färgar av sig” intertextuellt, inte minst genom Hellströms sätt att skapa låtar utifrån kärnfulla intertexter, exempelvis genom att bygga låtar kring redan existerande titlar (dock av Hellström översatta), och hela ”lapptäcken” av sådana.
8

Bortsprungna katter ropar tillbaks! : Håkan Hellströms svar på ett splittrat jags sökande efter mening

Marko Englund, Leo January 2010 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0573 seconds