No description available.

Den olympiska medaljören och reality-TV kändisen Bruce Jenner valde att öppet inför världen år 2015 tala om sin könsidentitet där han identifierar sig själv mer som en kvinna än en man och att han tänkt leva resten av sitt liv som kvinna. Bruce Jenners transformation till Caitlyn Jenner har hyllats världen över och i realityserien I Am Cait får vi följa början på hennes liv som ”nybliven” kvinna och transperson. Tidigare, som Bruce Jenner, figurerade han i realityserien Keeping Up with the Kardashians tillsammans med sin familj där huvudpersonerna i serien är Kim, Khloe och Kourtney Kardashian. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationen och konstruktionen av femininitet ser ut och hur den används för att manifestera en kvinnlig identitet i realityserierna I Am Cait och Keeping Up with the Kardashians. Detta har jag undersökt med hjälp av en semiotisk bildanalys som metod och med teoretiska utgångspunkter från bland annat Judith Butler och Beverly Skeggs. Begrepp som performativitet, genus- kön och femininitet tas upp och diskuteras utifrån de normer och myter som finns om femininitet. Resultatet visar på hur normer kring femininitet och hur en kvinna ska se ut och bete sig används för att manifestera en kvinnlig identitet genom handlingar och yttranden av personerna samt medvetna val i den tekniska konstruktionen i TV-produktionen.

No description available.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education. This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work. The hypotheses are Hypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role in drama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexual matrix and the outline of the internalized other. Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performative acts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can be strengthened Hypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen the heterosexual matrix Hypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers can provide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerant internalized other. The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and that hypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weak regarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of other methods in use. Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics to counteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need to be linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske. Detta var något de upplevde som stressade. Männen hade en annan inställning till problem och framtiden, dvs. att man inte behöver oroa sig, det kommer att lösa sig till slut. Kvinnorna tenderade också att vara missnöjda med sina prestationer och ständigt kräva mer av sig själva. Även detta var något som de ansåg vara stressande.

I uppsatsen undersöks en återkommande karaktär inom film, nämligen den prostituerade. Hen sätts här i samband med sin sexköpare och det är runt deras iscensatta relation som genus och en eventuell genusordning diskuteras. Då tidigare studier kring samma ämne främst har fokuserat kring den kvinnliga prostitutionen, ämnar denna studie att jämföra den med den manliga heterosexuella prostitutionen för att kunna skönja vissa genusmönster. Uppsatsen utgår från en hypotes om att de kvinnliga karaktärerna är underordnade de manliga, oavsett roll som sexköpare eller prostituerad.Med hjälp av filmteori om representation, genusteori och andra feministiska perspektiv undersöks relationen mellan sexköparen och den prostituerade som filmkaraktärer i fyra europeiska dramafilmer, som mer eller mindre speglar det europeiska förhållningssättet till prostitution idag. Utifrån dessa fyra filmer har två scener valts ut, som genomgår en närläsning och en analys som diskuterar karaktärernas genus utifrån scenernas foto, mise-en-scéne, ljud och klippning. Detta för att undersöka om karaktärernas genus skildras på ett hierarkiskt sätt. Dels ger analysen en inblick i karaktärernas iscensatta performativitet för att skönja de eventuella könsmässiga skillnader mellan manliga och kvinnliga karaktärers beteende, gester och tal. Dels ger analysen kännedom om att de kvinnliga karaktärerna många gånger skildras som underordnade de manliga, som speglar – inte bara Europas – utan det internationella synsättet på våra könsroller och hur de ska rangordnas. Men analysen redogör också för de undantag i de utvalda scenerna, som visar på ett motsatt förhållande där mannen är underordnad kvinnan, vilket belyser att hypotesen i detta fall är en aning för generaliserande i sin utformning.

The thesis investigates the scientific citation and its various functions in the scientific community and develops it as a tool for research in theory of science, scientometrics and science studies. Through empirical and theoretical studies that utilize both quali-tative and quantitative methods the citation’s history, method, as well as its use in research policy is examined. Through a historical study the thesis shows three stages of development as re-quired for the construction of the citation as an indicator of intrinsic aspects of sci-ence. These consisted of a) citations as technology, within the citation index, b) the citation as a research method as theorised within Mertonian sociology of science, and c) the citation as a research subject. Following this the “citation debate” in Science and Technology Studies (STS) is described and analysed, which questions the use of gen-eralized quantitative methods. Inspired by an STS approach a performative model of “the mangle of the citation practice” is developed. This aims to understand the cita-tion existing in a context where researchers, articles and the citation index are mutu-ally creating and recreating each other. The thesis uses the HistCite scientometrics tool to develop a novel methodology that highlights local dynamics of citation prac-tices between scientific authors and texts using a visual approach of identifying pat-terns of citations in graphic representations of articles and their citation patterns. For this a “citation typology” is created to identify specific patterns and phenomenon in HistCite graphic representations. The last empirical study is of the introduction of quantitatively based performance-based models for funding of research in Norwegian and Swedish research policy 2003-2010 which problematizes the part played by the citation in a research policy setting as “unobtrusive” indicators of scientific practice. The thesis demonstrates the significance of the citation in research through its de-sign as a reflection of the scientific reference, and result of it being constructed – and used – as an indicator of scientific quality. Furthermore, it shows an emerging awareness in the scientific community that quantifiable indicators of scientific achievement – of which the citation is perhaps the main element – has gained a prominent role in both internal and external domains of scientific practice / <p>Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av humanistiska fakultetens dekanus, kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 september 2013, kl. 13.00 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg.</p>

Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

No description available.

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning. Informanterna önskar dock få resurserna under terminstid för att bättre kunna erbjuda alla elever en god lärmiljö, något som de anser att de i ordinarie undervisningen inte klarar av på grund av brister i organisation, tids- och resurstilldelning. Sommarskolan ses av informanterna som en dold agenda för att snygga till statistiken över måluppfyllelsen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete