Föreliggande uppsats har syftat till att med de queerteoretiska begreppen genus, heteronormativitet och sexuella värdehierarkier analysera tre grundskollärares utsagor om den egna sex- och samlevnadsundervisningen. I studien har jag sökt svara på hur normer som är kopplade till dessa begrepp kommer till uttryck i lärarnas utsagor samt hur samma normer utmanas och/eller upprätthålls. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa samtalsintervjuer med grundskollärare med varierande ämnesinriktningar och tidpunkt för lärarexamen. Lärarnas utsagor har kunnat dela in lärarna i olika kategorier baserade på deras normkritiska förhållningssätt där olika grader av upprätthållande och utmanande av normerna kunde skönjas. Resultatet visar att två av lärarna till övervägande del bidrog till att upprätthålla normer kopplade till de queerteoretiska begreppen medan en lärare i högre grad bidrog till att utmana samma normer. Resultatet visar dessutom att mycket av det som sex- och samlevnadsundervisningen tidigare kritiserats för återspeglas i lärarnas utsagor om den egna undervisningen.

<p>In this essay I will make a comarison between Agnes von Krusenstjernas book (1934) and Mai Zetterlings film (1964), both titled ”Älskande par”. I will do this based on theories about queerness in film, comparing movies to the literature they are based on and intersectionality. I will also use Mariah Larssons book Skenet som bedrog (2006) about Mai Zetterling and Larssons analysis of the film “Älskande par”.</p>

In this essay I will make a comarison between Agnes von Krusenstjernas book (1934) and Mai Zetterlings film (1964), both titled ”Älskande par”. I will do this based on theories about queerness in film, comparing movies to the literature they are based on and intersectionality. I will also use Mariah Larssons book Skenet som bedrog (2006) about Mai Zetterling and Larssons analysis of the film “Älskande par”.

No description available.

Häxjakten på Miley Cyrus: en tesdrivande uppsats vars syfte är att bevisa den samhälleliga tendensen att provoceras av avvikelser från hur kön och genus normalt görs i populärkulturen. Materialet består av Miley Cyrus hitsingel We Can't Stop, samt dess musikvideo. Uppsatsen har en retorisk metodik, med utgångspunkt i Fanny Ambjörnssons definition av queer, samt de teorier som Judith Butler, med flera, tidigare lanserat.

This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality.

The purpose of this essay is to investigate how depictions of transgenders in fiction can be used to discuss gender identity. The essay examines how transgenders is portrayed in three novels and how these novels can be used in Swedish schools. Transgenders in literature has historically only been used to normalize cisgender. The Swedish school is an arena dominated by norms and the cisgender-norm controls the students, furthermore it penetrates the school curriculum. At the same time, there is room for teachers to criticize norms and to choose the literature that best suits their purpose. The characters that appear in literature are supposed to be able to say something about real people, and the analysis of the novels is made from a queer feminist perspective. The novels Skarven and Jag, En have some norms to debate and stereotypes to problematize, therefore they are useful when transgender is to be elucidated through fiction. Pojkarna, on the other hand, have a disrespectful portrayal of the transgendered character which instead risks confirming the view of cisgender as the normal and transgender as the abnormal.

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan. Dock framkom det en hel del andra aspekter som tyder på att det finns en underliggande oro för situationen i stort. Resultatet redovisas utifrån tre olika sfärer, den sociala, den politiska och den kulturella som alla på sitt sätt påverkar familjerna i deras vardag på såväl förskolan som i samhället. Resultatet visar också att det finns en viss oro över att personal på förskolor inte har tillräcklig kunskap och utbildning kring de nya familjekonstellationer som är på frammarsch, vilket innefattar alla de familjer som på något sätt avviker från det normala.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet. Träning och i synnerhet styrketräning, har länge setts som en manlig aktivitet, och att som kvinna träna och samtidigt vara sminkad gav inte upphov till frågetecken om kvinnans könsidentitet. Det var även skillnad på hur och vad män och kvinnor tränade, detta kom jag fram till berodde på att samhällets ideal om manligt respektive kvinnligt avspeglas på gymmet.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar. Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar. Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar. Framförallt saknas det samtal om hbtq (homo, bi, trans och queer) i samtal om äktenskap, familjebild och sexuell läggning i de undersökta läroböckerna. Det framkommer också i undersökningen att det ofta saknas "berättarröster" i de sammanhang där hbtq-sexualitet diskuteras. På många ställen i läroböckerna tenderar också författarna att "inkludera" hbtq-sexualitet utifrån heteronormativa uppfattningar om sexualitet. Nyckelord: Sexualitet, queerteori, heteronormativitet, läromedelsanalys, religionskunskap.