Föreliggande uppsats har syftat till att med de queerteoretiska begreppen genus, heteronormativitet och sexuella värdehierarkier analysera tre grundskollärares utsagor om den egna sex- och samlevnadsundervisningen. I studien har jag sökt svara på hur normer som är kopplade till dessa begrepp kommer till uttryck i lärarnas utsagor samt hur samma normer utmanas och/eller upprätthålls. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa samtalsintervjuer med grundskollärare med varierande ämnesinriktningar och tidpunkt för lärarexamen. Lärarnas utsagor har kunnat dela in lärarna i olika kategorier baserade på deras normkritiska förhållningssätt där olika grader av upprätthållande och utmanande av normerna kunde skönjas. Resultatet visar att två av lärarna till övervägande del bidrog till att upprätthålla normer kopplade till de queerteoretiska begreppen medan en lärare i högre grad bidrog till att utmana samma normer. Resultatet visar dessutom att mycket av det som sex- och samlevnadsundervisningen tidigare kritiserats för återspeglas i lärarnas utsagor om den egna undervisningen.

<p>Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa fall. I jämförelsen mellan lärarna och RFSU:s Vägvisare framkom det, att de till viss del hade samma målsättningar och arbetmetoder, men överlag tar RFSU:s Vägvisare större hänsyn till mångfalden i klassrummet.</p>

Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa fall. I jämförelsen mellan lärarna och RFSU:s Vägvisare framkom det, att de till viss del hade samma målsättningar och arbetmetoder, men överlag tar RFSU:s Vägvisare större hänsyn till mångfalden i klassrummet.

Sex och samlevnad anses som ett mycket spännande ämne, men ofta känsligt för många människor. Syftet med denna studie är att ta reda på hur biologilärare på högstadiet resonerar kring de didaktiska valen i sin sex och samlevnadsundervisning, samt deras uppfattningar om biologilärarutbildningen i förhållande till sex och samlevnadsundervisningen. Med ett ämnesdidaktiskt perspektiv och genom kvalitativa forskningsintervjuer har jag undersökt hur biologilärare från olika skolor i tre olika städer resonerar kring de didaktiska valen och sin utbildning.  Resultaten visar även om biologilärarna tänker på olika sätt kommer de fram till liknande beslut ang val av innehåll, metodik och syfte med undervisningen. Det finns några punkter biologilärarna lägger extra mycket tid på, vilka är: Puberteten, Anatomin, Sex, Preventivmedel, STI/skydd mot STI, samt Acceptans och Respekt. Metoderna är också liknande, alla tar hänsyn till vad de har för "typ" av klass, men det förekommer alltid någon form av diskussion, sedan varierar valet av att utföra diskussionerna (i grupper, uppdelade killar och tjejer eller blandade, eller i helklass). Det finns alltid någon form av läromedel för att starta ämnesområdet som filmklipp, dokumentärer eller läroboksgenomgångar. Det sker inte mycket samarbete mellan kollegor på skolan i andra ämnen, men varje biolgilärare samarbetar på något sätt med ungdomsmottagningen i respektive stad. Att undervisningen sker är delvis pga att det står i läroplanen, men biologilärarna påtalar även att det är deras uppdrag att ge sina elever dem bästa förutsättningar att leva ett hälsosamt liv där de är självständia individer som fattar kloka beslut och har en respekt för andras åsikter och värderingar. Mer antyder biologilärarna att lärarutbildningen är mycket bristfällig när det kommer till sex och samlevnadsundervisningen. Ingen av biologilärarna tycker att lärarutbildningen som de anskaffat sig vid universitet och högskolor har gett dem de verktyg de behöver för att ge sina elever en adekvat utbildning. Två har gått fortbildningskurser efter sin examen och anskaffat sig verktyg på det sättet. Samtliga biologilärare ser hellre att lärosätena i Sverige anordnar obligatorisk utbildning i sex och samlevnad.

<p>Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? </p><p>Vår frågeställning lyder </p><p> Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information?</p><p> Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen?</p><p> Hur är attityderna kring sex idag?</p><p> </p><p>För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete.</p><p>Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Mycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men få studier har gjorts kring ungdomars tankar och åsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om tjejers och killars åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig åt och om deras beteende mot varandra förändras och i så fall hur de förändras när de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot när de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnå genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen använda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss då vi trodde att killarna skulle vara det mer utmärkande könet än vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ändå försöka få med tjejerna. Tjejerna lät killarna ha övertaget och gjorde ingen större ansträngning att försöka ta över makten i samtalet. De verkade tycka att det var okej att de framstod som det lägre könet. De normer som finns ute i samhället kring hur tjejer respektive killar ska bete sig stämde alltså bra in på vår studie, särskilt bland tjejerna. Vad gäller killarnas och tjejernas åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan tog de upp ungefär samma saker. De ansåg att de har lärt sig mycket om preventivmedel och olika könssjukdomar och alla är överens om att de fått den undervisningen de behöver. Ungdomarnas åsikter ändrades inte så mycket från parintervjuerna till fokusgrupperna. Tjejernas åsikter var de som ändrades minst, de sa inte så mycket vare sig i parintervjuerna eller i fokusgruppen. Killarna däremot blev något mer öppna när vi satt i den stora heterogena gruppen än när de bara satt två killar och pratade. Hade vi haft möjligheten hade vi velat utveckla metoden mer till att innehålla fler fokusgrupper för att därför kunna utveckla en större bredd på arbetet.</p>

Sammanfattning Mycket forskning har gjorts kring ungdomars tankar om Sex och Samlevnad, men få studier har gjorts kring ungdomars tankar och åsikter om Sex och Samlevnad ur ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tjejers och killars åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan skiljer sig åt och om deras beteende mot varandra förändras och i så fall hur de förändras när de pratar i en större grupp med det andra könet medverkande, till skillnad mot när de pratar i en mindre könshomogen grupp. Detta har vi försökt uppnå genom att först göra parintervjuer med könshomogena par för att slutligen använda oss utav en fokusgrupp med en könsheterogen grupp. Resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss då vi trodde att killarna skulle vara det mer utmärkande könet än vad de faktiskt var. Killarna var de som styrde samtalet i fokusgruppen men ville ändå försöka få med tjejerna. Tjejerna lät killarna ha övertaget och gjorde ingen större ansträngning att försöka ta över makten i samtalet. De verkade tycka att det var okej att de framstod som det lägre könet. De normer som finns ute i samhället kring hur tjejer respektive killar ska bete sig stämde alltså bra in på vår studie, särskilt bland tjejerna. Vad gäller killarnas och tjejernas åsikter kring Sex- och Samlevnadsundervisningen i skolan tog de upp ungefär samma saker. De ansåg att de har lärt sig mycket om preventivmedel och olika könssjukdomar och alla är överens om att de fått den undervisningen de behöver. Ungdomarnas åsikter ändrades inte så mycket från parintervjuerna till fokusgrupperna. Tjejernas åsikter var de som ändrades minst, de sa inte så mycket vare sig i parintervjuerna eller i fokusgruppen. Killarna däremot blev något mer öppna när vi satt i den stora heterogena gruppen än när de bara satt två killar och pratade. Hade vi haft möjligheten hade vi velat utveckla metoden mer till att innehålla fler fokusgrupper för att därför kunna utveckla en större bredd på arbetet.

Sverige är ett land fullt med möjligheter att utrycka sina åsikter, känslor och attityder. Vi har gått från ett traditionellt samhälle där vår kristna tro styrde hur vi skull tänka och uttrycka oss, till en mer modern, öppnare och friare nation. Att vi har förändrats visar sig mycket på de attityder som vi idag har kring sexualitet. Sex är i dag något som vi pratar dagligen om, något som finns överallt. Tyvärr har öppenheten även bidragit med en stor slapphet kring de konsekvenser som lätt kan komma på ”köpet” vid en mer öppen attityd kring sex. Antalet klamydiafall har i dag ökat med över 300 % i Sverige sedan 1990 talet, vi frågade oss vad gymnasieskolor idag gör, för att informera ungdomar om sex och samlevnad, med tanke på den attityd förändring som skett i Sverige? Vår frågeställning lyder Hur är sex och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolor i Halmstad, vad tycker eleverna, finns behovet för mer information? Är informationen och tillgängligheten för att få information lika för båda könen? Hur är attityderna kring sex idag? För att besvara dessa frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativ metod i formen av fokusgrupper, vi fick intervjua ungdomar i åldern 16 – 19 på två gymnasieskolor i Halmstad, Vi valde även att analysera intervjuerna och de svar vi fick fram med hjälp av två teman Genus / Socialisering och Normer / Sexualitet, detta för att på så vis få en mer sociologisk syn på vårt arbete. Det resultat vi kom fram till var att sex och samlevnadsundervisningen i de skolor vi var i, var knapphändig, samtliga informanter efterlyste dock mer undervisning av det slaget. Informationen om sex och samlevnad visade sig inte heller vara jämställd bland könen, samtliga fokusgrupper ansåg att informationen idag var mest inriktad till tjejer. Vid frågor om attityder kring sex idag så svarade samtliga elever att vi idag har en öppnare attityd till sex och till tillfälliga sexuella partners, dock poängterades det att attityden inte var fri från de fördomar som finns i samhället idag.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet. Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer. Samtliga sjuksköterskor påvisade tidsbrist inom yrket och att sex- och samlevnadsfrågor bortprioriteras. Samtidigt upplevde majoriteten brist på kunskap inom ämnet och att en kontinuerlig kunskapsutveckling är ett behov. Slutsatsen var att sjuksköterskorna som deltog i studien ansåg att de inte deltog i sex- och samlevnadsundervisning i den utsträckning som de önskar. Detta på grund av tidsbrist och stort antal elever per sjuksköterska.

No description available.