Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Forskningsfrågorna för studien är - Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar?  - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6? - Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen?   Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vilka delkonstruktioner av kön och sexualitet som elever i årskurs 7-9 har mött i läromedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att undersöka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av kön och sexualitet har förändrats historiskt, med start 1958 för att avslutas år 2013. De frågeställningar undersökningen haft för avsikt att besvara är: • Hur har beskrivningarna av kön och sexualitet konstruerats i ämnet sex och samlevnad? • Hur har beskrivningar av konstruktioner om kön och sexualitet förändrats mellan 1958 och 2013 i läroböckerna? Med hjälp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologiböcker för grundskolans högstadium studerats. För att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori använts. Detta för att kartlägga socialt konstruerade föreställningar om kön, men även för att belysa heteronormativa ordningar som upprätthålls i samhället. Resultatet av studien har visat att läroböckerna i biologi reproducerar föreställningar om hierarkier och dikotomier mellan könen, samt hur kvinnans sexualitet har kontrollerats och begränsats inom dessa strukturer. Vidare betraktas icke-heterosexualitet som någonting avvikande i samtliga läroböcker, även om författare idag har som ambition att använda ett mer inkluderande språkbruk. Detta inom ramen för de heteronormativa ordningar som upprätthåller heterosexualitet som överordnad annan sexualitet.

Ämnen kopplade till sexualitet och relationer är populära att diskutera i samhället, och i och med kampanjen ”Metoo” så synliggörs också vikten av kunskap om jämställdhet och respekt. Mycket ansvar ligger på skolan att utbilda demokratiska medborgare med sunda värderingar som kan ta kloka beslut. Sex och samlevnad är ett ämnesövergripande ämne, och i biolog och i naturkunskap har ämnet en viktig plats i kursplanen. Studier visar att sex- och samlevnads-undervisningen varierar på svenska skolor. De visar också att sex och samlevnad är ett känsligt ämne att prata om både för lärare och elever, och även att lärare inte alltid får verktyg från lärarutbildningen i hur de ska bedriva undervisningen. Därmed uppfylls inte målet om att Sverige ska ha en likvärdig skola. Denna studie syftade till att ta reda på vad lärare fokuserar på i sin sex- och samlevnadsundervisning samt vilka didaktiska val de gör. Vidare undersöktes hur lärarna bedömer elevernas kunskaper i ämnet, och slutligen har eventuella problem i sex- och samlevnadsundervisningen undersökts och hur de i så fall hanteras. Studien visade att sex- och samlevnadsundervisningen inte var likvärdig mellan och inom skolorna samt att lärarnas kunskaper om hur undervisningen ska bedrivas är bristfällig då de inte alltid följer de styrdokument som finns. Flera lärare var också omedvetna om att deras sätt att undervisa utgick från traditionella perspektiv på genus och sexualitet. Ingen av lärarna hade fått några verktyg i hur sex och samlevnad kan bedrivas på sin lärarutbildning, och ett annat problem som framkom var att det inte heller fanns någon närvarande rektor som ansvarade för att sex- och samlevnadsundervisningen höll hög kvalitet. Eftersom ämnet är så pass viktigt i samhället kommer det därför att behöva prioriteras mer. Lärarna behöver mer utbildning i hur man kan ta upp ämnet och få bättre didaktiska verktyg för att öka elevers inlärning och förståelse, och sex och samlevnad behöver få större plats i hela skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur kön, sexualitet och sex beskrivs i biologiläromedel för mellanstadiet. För att undersöka studiens frågeställningar ‘Hur beskrivs kön i textböckerna?’, ‘Hur beskrivs sexualitet i textböckerna?’ och ‘Hur beskrivs sex i textböckerna?’ genomfördes en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Vidare undersöktes tre textböcker i biologi med hjälp av analysverktygen: två isärhållna kön, biologiska förklaringsmodeller till kön, icke biologiska förklaringsmodeller till kön, hur beskrivs sexualitet, vilka sexuella läggningar finns med uttryckligen i texten, antaganden om heterosexualitet, heterosexualitet som tyst utgångspunkt, ‘de andra’-mentalitet, förklaringsmodeller till sex kopplad till reproduktion samt förklaringsmodeller till sex som rymmer flera sexualiteter.   Resultatet för studien visade att alla tre textböcker beskrev kön med biologiska förklaringsmodeller, vidare isärhölls två statiska kön åt. Sexualitet beskrevs sparsamt i böckerna, en bok nämner ingen sexuell läggning och endast en bok nämner diskrimineringslagens tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Ingen av böckerna tog upp transidentitet. Sex beskrevs till övervägande del med reproduktiva termer och böckerna innehöll få förklaringsmodeller som rymmer samkönat sex. Vidare observerades en särskiljning av könsroller vid sex där mannen beskrevs som aktiv och kvinnan som en passiv mottagare. Sammanfattningsvis genomsyrades böckernas beskrivningar av kön, sexualitet och sex av ett heteronormativt perspektiv.

Då forskningsläget visar sex- och samlevnadsundervisning heteronormativ och därav inte inbjuder HBTQ-personer att delta i denna på ett meningsfullt sätt, har vi valt att utföra en diskursanalys på fem läromedel i biologi och dess tillhörande sex- och samlevnadsavsnitt. Eftersom läromedel har en stark position i klassrum vill vi undersöka ifall dessa framskrivs ur ett heteronormativt alternativt icke-heteronormativt perspektiv. Detta görs genom att använda ett queerteroretiskt perspektiv som teoretiskt ramverk, vilket innebär att särskilja biologiskt kön, socialt kön och sexuellt begär. Resultatet visar på hur urvalet verkar inom fyra identifierade resultataspekter, varav den första är hur de fysiologiska aspekterna av pubertet beskrivs utifrån två kön – ”kvinna” och ”man”. Den andra resultataspekten representeras av hur befruktningsprocessen antas bestå av ett samlag mellan en ”kvinna” och en ”man” och hur detta framskrivs som det ensamma tillvägagångssättet för reproduktion. Tredje resultataspekten lyfter hur identitet och sexualitet ses som någon icke-definitivt och hur detta kan vara föränderligt över tid och den sista aspekten berör hur det biologiska könet antas vara i samklang med det sociala könet.

No description available.

Sex- och samlevnad är ett kunskapsområde som alltid kommer vara relevant, detta då det har en stark anknytning till individens vardag. Den centrala roll sex- och samlevnad har i skolan, en plats där elever växer upp och formas, är mycket påtaglig.Syftet med denna studie har varit att synliggöra likheter och förändringar i stödmaterial riktade till lärare gällande sex- och samlevnadsundervisning. Detta har gjorts genom att analysera stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola. Stödmaterialen publicerades vid åren 1956, 1977, 1995 och 2013. Frågeställningarna berör hur de olika stödmaterieln beskriver att undervisning i sex- och samlevnad kan utföras, vilka likheter och förändringar som finns i dessa beskrivningar samt hur syftet med undervisning i sex- och samlevnad beskrivs i de olika stödmaterialen.Studien har använt en kvalitativ metod och materialet, som utgörs av ett stödmaterial från varje nedslagsår, har analyserades med två olika tillvägagångssätt. För att besvara de två första frågeställningarna har en konventionell innehållsanalys använts, för att besvara den tredje och sista frågeställningen har en styrd innehållsanalys använts. I den styrda innehållsanalysen har Gert Biestas teoretiska ramverk om olika syften med undervisning utgjort koderna för analysen.Studiens resultat gör det tydligt att det, enligt de olika stödmaterialen, finns olika tillvägagångssätt för hur läraren kan undervisa i sex- och samlevnad men diskussion som tillvägagångssätt återfinns i samtliga av stödmaterialens förslag på hur lärare kan undervisa i kunskapsområdet. Vidare visar studien att de olika syftena med undervisning som Biesta beskriver också överensstämmer med hur stödmaterialen som studerats beskriver syften med sex- och samlevnad, men fokus ligger på olika syften i de olika stödmaterialen och förändras därmed övertid.

Studiens syfte är att genom en fenomenografisk kvalitativ studie undersöka de variationer av uppfattningar lärare har om sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 1-3. Studiens resultat grundar sig i en fenomenografisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av denna studie visar att lärare generellt har en positiv uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen i de lägre åldrarna men att de trots det uppfattar vissa svårigheter som grundar sig i bristande kompetens för området som i sin tur skapar en osäkerhet. Många lärare uppfattar även att ungas användande av internet och sociala medier påverkar sex- och samlevnadsundervisningen negativt genom att eleverna stöter på information som lärarna anser är olämplig. Resultatet visar även att lärare uppfattar att de i sex och samlevnadsundervisningen har biologin i fokus och där relationer, normer och samtycke inte synliggörs. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap inom samtliga delar av sex- och samlevnadsundervisningen och att det är av vikt att arbeta förebyggande för att ge elever de redskap som krävs för att hantera den information de möter i och utanför skolan. / <p>NO</p>

The purpose of this study is to gain knowledge about the curriculum's development of the subject area sex and cohabitation for children and young people aged 9-13. Previous research reports the importance of the substance for humans and to some extent how it has developed. This study contributes with concrete differences from when the subject was first introduced as sex education, to changing the name to sex and cohabitation education and in year 2022 change the name to sexuality, consent and relationships. The results reported in the study have been processed through text analysis. In connection with this, we have analyzed the curricula and syllabi according to what Ungdomsmottagningen (u.å.) explains should be part of the sex and cohabitation education. Through a qualitative approach, we came to the conclusion that the subject area sex and cohabitation has expanded material in teaching and broadened the meaning of the subject by, for example, not only connecting it with the physical, but also the mental. The conclusion is that there has been continuous development of the subject area sex and cohabitation and that the curricula have adhered to the new norms and values that are emerging in society.

Syftet med denna studie är att samla in och analysera lärares berättelser kring sin undervisning inom sex och samlevnad på mellanstadiet. Studien intresserar sig för både explicita val och medföljandeimplicita budskap i lärarnas berättelser om sin egen undervisning vilka har tagits fram genom en analysprocess med grund i begreppen ämnesfokus och följemeningar. Begreppet ämnesfokus syftar till att synliggöra olika förhållningssätt till naturvetenskapen och följemeningar är indirekta budskap till följd av olika didaktiska val. Studien har använt sig av en kvalitativ intervjuanalys för att besvara studiens forskningsfrågor. Sjuintervjuer med legitimerade lärare i NO på mellanstadiet har genomförts och transkriberats vilket utgör studiens empiriska material. Analysprocessen utgick från ett analysverktyg med fyra olika kategorier där transkriberingen följdes av en meningskoncentrering, det utmärkande didaktiska valet, vilket ämnesfokus som framträdde som viktigast och vilken följemening som medföljer. Resultatet visar att samtliga lärare berättar att de inkluderar innehåll om puberteten och normer i sin undervisning. Reproduktion och samlevnadsformer var också ett vanligt val av innehåll. Vanliga arbetssätt var frågelådor, diskussioner och se på filmer. Det ämnesfokus som fokuseras i undervisningen kring sex och samlevnad är lära av naturvetenskap då lärarna betonar att undervisningen syftar till att eleverna ska delta i vardagliga samtal samt diskussioner som berörmoral. Två av lärarna ger också uttryck för att undervisningen ska hjälpa eleverna i sitt fortsatta liv vilket också kategoriserades in under lära av naturvetenskap fokus. De indirekta budskap som följer med lärarnas didaktiska val resulterade i sex följemeningar: ämnet är inte tabu, det är okej att ämnet känns pinsamt, min röst är viktig, det är viktigt att vara normkritisk, en familj kan se ut på flera sätt och faktakunskaper är viktiga. Studiens slutsats blev att lärarnas undervisning i sex och samlevnad på mellanstadiet präglas av tankar om elevdelaktighet, normkritik och en vilja att motverka tabun vilket samspelar med målet att ge elever faktakunskaper om reproduktion, anatomi och pubertet.