Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Sex och samlevnadsundervisning skall liksom all undervisning i skolan baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Denna kunskapsöversikt redovisar resultat från ett antal internationella studier om undervisning i sex och samlevnad. Alla studier kommer från den internationella tidskriften Sex Education och behandlar ämnet ur ett lärarperspektiv. Det som lyfts fram och diskuteras är lärares kunskaper, synsätt och attityd till sex och samlevnadsundervisning, vidare diskuteras hur lärare förhåller sig till den diskurs som råder i den befintliga kontexten. Lärares kunskaper kring ämnet påverkar deras attityd och vilja till undervisning. Kompetensutveckling bör ske kontinuerligt då ämnet står under ständig förändring. Andra resultat som belyses är att undervisningen i sex och samlevnad oftast fokuserar på biologiska och hälsorelaterade områden och att frågor rörande bland annat normkritiskt tänkande och lust och njutning får stå tillbaka. Det är inte bara utmaningar och tillgångar på det personliga och mellanmänskliga planet som påverkar undervisningen i sex och samlevnad. Lärare lyfter också fram hur undervisningen påverkas av diskurser på organisations och samhällsnivå. Brist på intresse, politisk styrning, ekonomiska resurser och fortbildning är några av de parametrar som lyfts och som påverkar sex och samlevnadsundervisningen i en eller annan riktning enligt forskningen. Flertalet resultat pekar på att de framgångsfaktorer och utmaningar som finns gällande undervisning i sex och samlevnad i stora drag följer samma mönster som tidigare forskning pekat på. Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa vetenskapliga studier för att ge en översiktsbild kring forskningen avseende lärares syn på sex och samlevnadsundervisning, vidare syftar översikten till att peka på de utmaningar och framgångsfaktorer som lärare lyfter fram i samband med undervisningen i sex och samlevnad. Metoden som vi valt vid genomförandet av denna kunskapsöversikt bygger i stora drag på Nilholms (2017) metod Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (SMART). SMART är ett systematiskt sätt att söka, kartlägga och analysera det som tidigare forskning har kommit fram till inom ett specifikt område.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av tidigare sex- och samlevnadsundervisning samt vilka förväntningar som finns på gymnasiets sex- och samlevnadsundervisning. Tidigare forskning inom ämnesområdet är begränsad, men den jag har valt att förhålla mig till rör elevernas uppfattningar av sex- och samlevnadsundervisning samt de utvärderingar som gjorts på senare år av Folkhälsmyndigheten och Skolinspektionen. Jag har i studien inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv eftersom syftet har varit att förutsättningslöst ta del av elevernas upplevelser utan egna förutfattade meningar. Jag har menat finna essensen i elevernas upplevelser. Som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper bestående av totalt 17 elever från olika skolor och olika program. Uppsatsens resultat visar att det finns skillnader i elevernas tidigare erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Eleverna har däremot många gemensamma förväntningar på undervisningen. Vidare visar resultatet att det finns ett behov av en normkritisk undervisning med ett inkluderande förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas behov. Utifrån den diskussion som förs i slutet av uppsatsen framgår det att mina resultat till stor del överensstämmer med tidigare forskning och utvärderingar på området. Det finns vissa skillnader som framkommit i resultatet men som inte framgår av den forskning jag tagit del av, gällande en uppdaterad och tidsenlig undervisning, där eleverna uttrycker behov av samtal kring samtycke och förhållningssätt.

<p>I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.</p><p>Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek.</p><p>Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.</p>

<p>Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.</p>

<p>I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.</p><p>Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.</p>

I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar. Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek. Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området. Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning. Tjejerna var överlag mer positiva till att ta upp området sex och samlevnad i skolan likväl positiva till att få mer kunskaper inom kategorierna. Kategorierna som respondenterna visade störst intresse för att veta mer om var "sexuellt umgänge" och "samlevnad". Resultatet visade att respondenterna överlag inte är intresserade av området sex och samlevnad, men samtidigt visar resultatet att respondenterna tycker det är viktigt att ta upp området i skolan.

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.

No description available.