Skolinspektionen menar att alla elever har rätt till att få sex- och samlevnadsundervisning. Den syftar till att stärka självkänslan hos eleverna och bidra till att de kan ta ansvarsfulla och medvetna beslut rörande sexualitet, relationer och hälsa. För att lärare ska känna sig bekväma och trygga i sin undervisande roll krävs kompetens i form av faktakunskaper och insikter om vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett visst moment. Skolinspektionen för fram vikten av att verktyg och stöd görs tillgängliga för lärare.Syftet med denna studie är att utifrån lärares beskrivningar få en fördjupad kunskap inom känsliga ämnen i sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasiekurserna Biologi 2 och Naturkunskap 1a1. I denna studie genererade tre kvalitativa intervjuer, en parintervju samt två enskilda intervjuer resultat som användes som underlag för diskussion och slutsatser.Tidigare forskning på området har varit knapp och svår att hitta. Detta arbete söker öka kunskapsbidraget inom val av arbetssätt och hur undervisningen av känsliga ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas.Som teoretisk utgångspunkt används den didaktiska triangeln som visar på en grundläggande beskrivning av hur lärare, elev och innehåll förhåller sig till varandra. Den utökade didaktiska triangeln ligger närmre som förklaringsmodell till detta arbete och fokus ligger på hur lärarens olika kompetenser utgör grunden för valet av vilka arbetssätt som används vid undervisning av känsliga ämnen.Lärarna har en hög medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka sex- och samlevnadundervisningen. Informanterna uttrycker att det är av stor vikt att elevernas egna frågor får ta plats och att det är viktigt som lärare att skapa strukturer, arbetssätt, i undervisningen som avpersonifierar framförallt elever men även lärare och istället fokusera på sakfrågan.Även om elevernas önskemål till viss del bör ligga till grund för den undervisning som bedrivs är det läraren utifrån sin profession som ska styra den. Resultatet i denna studie visar att utifrån det informanterna berättat bör alla parametrar i den didaktiska triangeln (didaktisk kompetens, ämneskompetens samt social kompetens) tas i beaktning men att den sociala kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen verkar ha en mer avgörande roll än de övriga två. / The Swedish Schools Inspectorate believes that all students have the right to receive sex and cohabitation education. It aims to strengthen students' self-esteem and help them make responsible and conscious decisions regarding sexuality, relationships and health. In order for teachers to feel comfortable and secure in their teaching role, competence is required in the form of factual knowledge and insights into which working methods are suitable for a particular part. The Swedish Schools Inspectorate emphasizes the importance of tools and support being made available to teachers.The purpose of this study is to, based on teachers' descriptions, gain an in-depth knowledge of sensitive subjects in sex and cohabitation teaching in the upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1a1. In this study, three qualitative interviews, a couple interview and two individual interviews generated results that were used as a basis for discussion and conclusions.Previous research in the field has been scarce and difficult to find. This work seeks to increase the knowledge contribution within the choice of working methods and how the teaching of sensitive subjects in sex and cohabitation education can be conducted.As a theoretical starting point, the didactic triangle is used, which shows a basic description of how teachers, students and content relate to each other. The extended didactic triangle is closer as an explanatory model for this work and the focus is on how the teacher's different competencies form the basis for the choice of which working methods are used in teaching sensitive subjects.Teachers have a high level of awareness of the factors that can affect sex and cohabitation education. The informants express that it is of great importance that the students' own questions take place and that it is important as a teacher to create structures, working methods, in teaching that depersonalize primarily students but also teachers and instead focus on the issue.Although the students' wishes should to some extent form the basis for the teaching that is conducted, it is the teacher based on his profession who should guide it. The results of this study show that based on what the informants said, all parameters in the didactic triangle (didactic competence, subject competence and social competence) should be taken into account, but that social competence in sex and cohabitation education seems to play a more decisive role than the other two.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.