The aim of this study is to examine how counselors within youth and sexual health clinics in Stockholm experience conversations about sensitive issues through interpreters. The study is based on eight qualitative interviews, five with counselors and three with interpreters. The theoretical framework is based on selected concepts from the theory of symbolic interactionism which are the following: definition of the situation, social interaction, symbols, activity and the present. In addition to these concepts we have used to selected models from a communication theory: the barrier model and filter- and noise model. The results of the study show that counselors, in order to have conversations about sensitive issues, needs to be responsive, open. This is a balance between showing the youth that sensitive issues can be spoken of and respecting the youths’ limits. The results also show that the interaction between counselors and interpreters is complex, due to many factors and that most of the counselors experience it as a troublesome but necessary part of their work. The study also reveals a problematic situation caused by lack of knowledge about interpreters’ education, division of responsibilities and the lack of interpreters’, especially with the right education for this context.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Ett problem som drabbar den uppväxande generationen hårt. Ungdomar kan bevittna den här typen av våld i hemmet samt utsättas för det i egna relationer. De unga personer som utsätts för våld i en nära relation vänder sig främst till vänner för att få stöd. Ungdomsstyrelsen (2013) lyfter därför fram skolan som en viktig arena för att sprida kunskap som kan synliggöra och förebygga våld i nära relationer. Den här studien har som syfte att undersöka svensklärares inställning till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen på gymnasiet. Studien har vidare syftat till att undersöka vilka förutsättningar svensklärarna på gymnasiet ges till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda studien är en flermetodsstudie. Det innebär att en enkätundersökning har kombinerats med semistrukturerade intervjuer. Den forskningsstrategin har använts i syfte att få en fördjupad förståelse för det undersökta området. Detta såtillvida att de kvantitativa resultaten har lett till frågeställningar som har följts upp genom intervjuerna. Det är 52 svensklärare från 12 olika gymnasieskolor belägna i 6 skilda kommuner som har besvarat enkäten och det är 7 av dessa lärare som har intervjuats. Studien påvisar att det mellan svensklärarna finns olika inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda resultatanalysen visar att de skilda inställningarna går att dela in i två huvudkategorier som utgörs av skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det som utgör en skillnad mellan de båda kategorierna är bland annat de perspektiv som finns på styrdokumenten. I kategorin skolan och litteraturundervisningen är en del av livet återfinns ett fokus på styrdokumentens skrivningar om värdegrund medan det i kategorin skolan och litteraturundervisningen är en frizon föreligger ett fokus på styrdokumentens skrivningar om att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i det som förenar eleverna. Det finns mellan de båda kategorierna också en skillnad med avseende på vad som är att visa omsorg om eleverna samt vad som är att betrakta som en trygg miljö för samtal om känsliga ämnen. Resultaten vad anbelangar förutsättningar påvisar att lärarna upplever att det saknas strukturella förutsättningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet samt för det kollegiala samarbetet över ämnesgränserna.

No description available.

Skolinspektionen menar att alla elever har rätt till att få sex- och samlevnadsundervisning. Den syftar till att stärka självkänslan hos eleverna och bidra till att de kan ta ansvarsfulla och medvetna beslut rörande sexualitet, relationer och hälsa. För att lärare ska känna sig bekväma och trygga i sin undervisande roll krävs kompetens i form av faktakunskaper och insikter om vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett visst moment. Skolinspektionen för fram vikten av att verktyg och stöd görs tillgängliga för lärare.Syftet med denna studie är att utifrån lärares beskrivningar få en fördjupad kunskap inom känsliga ämnen i sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasiekurserna Biologi 2 och Naturkunskap 1a1. I denna studie genererade tre kvalitativa intervjuer, en parintervju samt två enskilda intervjuer resultat som användes som underlag för diskussion och slutsatser.Tidigare forskning på området har varit knapp och svår att hitta. Detta arbete söker öka kunskapsbidraget inom val av arbetssätt och hur undervisningen av känsliga ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas.Som teoretisk utgångspunkt används den didaktiska triangeln som visar på en grundläggande beskrivning av hur lärare, elev och innehåll förhåller sig till varandra. Den utökade didaktiska triangeln ligger närmre som förklaringsmodell till detta arbete och fokus ligger på hur lärarens olika kompetenser utgör grunden för valet av vilka arbetssätt som används vid undervisning av känsliga ämnen.Lärarna har en hög medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka sex- och samlevnadundervisningen. Informanterna uttrycker att det är av stor vikt att elevernas egna frågor får ta plats och att det är viktigt som lärare att skapa strukturer, arbetssätt, i undervisningen som avpersonifierar framförallt elever men även lärare och istället fokusera på sakfrågan.Även om elevernas önskemål till viss del bör ligga till grund för den undervisning som bedrivs är det läraren utifrån sin profession som ska styra den. Resultatet i denna studie visar att utifrån det informanterna berättat bör alla parametrar i den didaktiska triangeln (didaktisk kompetens, ämneskompetens samt social kompetens) tas i beaktning men att den sociala kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen verkar ha en mer avgörande roll än de övriga två. / The Swedish Schools Inspectorate believes that all students have the right to receive sex and cohabitation education. It aims to strengthen students' self-esteem and help them make responsible and conscious decisions regarding sexuality, relationships and health. In order for teachers to feel comfortable and secure in their teaching role, competence is required in the form of factual knowledge and insights into which working methods are suitable for a particular part. The Swedish Schools Inspectorate emphasizes the importance of tools and support being made available to teachers.The purpose of this study is to, based on teachers' descriptions, gain an in-depth knowledge of sensitive subjects in sex and cohabitation teaching in the upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1a1. In this study, three qualitative interviews, a couple interview and two individual interviews generated results that were used as a basis for discussion and conclusions.Previous research in the field has been scarce and difficult to find. This work seeks to increase the knowledge contribution within the choice of working methods and how the teaching of sensitive subjects in sex and cohabitation education can be conducted.As a theoretical starting point, the didactic triangle is used, which shows a basic description of how teachers, students and content relate to each other. The extended didactic triangle is closer as an explanatory model for this work and the focus is on how the teacher's different competencies form the basis for the choice of which working methods are used in teaching sensitive subjects.Teachers have a high level of awareness of the factors that can affect sex and cohabitation education. The informants express that it is of great importance that the students' own questions take place and that it is important as a teacher to create structures, working methods, in teaching that depersonalize primarily students but also teachers and instead focus on the issue.Although the students' wishes should to some extent form the basis for the teaching that is conducted, it is the teacher based on his profession who should guide it. The results of this study show that based on what the informants said, all parameters in the didactic triangle (didactic competence, subject competence and social competence) should be taken into account, but that social competence in sex and cohabitation education seems to play a more decisive role than the other two.