Ämnen i historieundervisningen kan uppfattas olika beroende på kulturella skillnader och vilka narrativ som påverkat en. Detta ställer krav på historieläraren som behöver förhålla sig till en mångfald av narrativ i sin undervisning. Med en frågeställning som syftar till att undersöka vad forskning säger om konfliktfyllda ämnen och lärares hantering av dem i historieundervisningen hoppas vi att få svar på hur vi som framtida historielärare kan förhålla oss till ämnet. Genom noggrant utvalda sökord har vi i databaserna ERC och ERIC letat upp doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att få svar på vår frågeställning. Forskning visar att en vanlig företeelse bland lärare är att de undviker konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. Emellertid förespråkas en historieundervisning med högt i tak som belyser ett multiperspektiv, gynnar empatisk förmåga och upprätthåller goda relationer med elever. Den här översikten presenterar både teoretiska modeller och praktiska tillämpningar angående konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen.

This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

As Sweden has moved from being a homogeneous country to a multicultural melting pot of various nationalities so has the need for history teachers to understand how to raise various historical issues in a way without unnecessarily offending or aggravating while still doing their duty of educating and fostering the next generation on Swedish citizens. Therefore, this research overview of the topic “sensitive and controversial issues in history teaching” (SCIs) has been done as an attempt to bridge knowledge gaps and create more understanding for how to educate on SCIs by gathering information from nations where the issues have already been well documented. Consequently, this study attempts to showcase different SCIs in different nations as well as showcasing how teachers from each nation either try teaching said issues or ignore it. The conclusion is that teachers in general do not shy away from teaching controversial subjects and that a controversial subject is a subject that still holds an emotional connection to a student or a teacher.

I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats. Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal­typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal­typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be­greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen, ob­jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverige­demokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för under­visningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Re­sultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen upp­fattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

I den här studien har vi valt att undersöka hur lärare i årskurs 7–9, i en ämnesintegration mellan historia och samhällskunskap, undervisar om kontroversiella frågor såsom terrorism. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem verksamma lärare i årskurs 7–9. Vi har sedan valt att analysera vårt material utifrån vårt teoretiska ramverk som grundas på Björn Anderssons modell för hur ämnesintegration främjar det vardagliga och vetenskapliga kunnandet. Resultatet visar att lärare anser att det finns en naturlig integration mellan ämnena historia och samhällskunskap. Dock poängterar lärarna att ämnesintegration blir problematiskt om det inte är välplanerat, med tanke på kursplanens uppbyggnad där varje ämne har separata förmågor och kunskapskrav. Begreppet terrorism berörs inte i större utsträckning i läroplanen, därför bortser lärarna från det. Resultatet visar också att lärare inte ser terrorism som ett kontroversiellt ämne, men de poängterade att det kan bero på huruvida skolans upptagningsområde är homogent eller heterogent. En generell slutsats som kan dras utifrån vårt resultat är att lärares förtrogenhet med kursplanen kan resultera i att viktiga aktuella samhällsfrågor faller bort. En ytterligare slutsats är att skolornas homogenitet eller heterogenitet kan påverka huruvida ämnen upplevs kontroversiella eller inte. Vi vill understryka att vår undersökning är begränsad och att det behövs fler undersökningar inom ämnet för att undersöka lärares uppfattning om kontroversiella frågor och huruvida lärare väljer att arbeta med ämnesintegration.

Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens problemområde: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversiella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrationerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor potential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentierings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medläsaren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.

No description available.