Syftet med aktionsforskningen var att på längre sikt förbättra elevers läsutveckling genom att ta del av hur elever motiverar sina val av texter till läsning. Studien är genomförd i en årskurs 1 med 20 elever och i enårskurs 2 med 26 elever. Tidigare forskning visar på att elevers läsintresse har sjunkit vilket sågs som en problematik då det påverkade elevers läsförmåga. Därför är det viktigt att som lärare få syn på vad som tilltalar elever till läsning för att de ska uppleva en meningsfull läsning i skolan. Likaså att elever har tillgång till lämplig litteratur i sin omgivning som är anpassat efter varje elevs behov. Aktionerna genomfördes genom att eleverna valde texter från biblioteket där deras motiveringar diskuterades i mindre samtalsgrupper som dokumenterades genom videoinspelningar och ljudupptagningar. Elevernas motiveringar i helklass angående hur de väljer texter till läsning utmynnades i en gemensam tankekarta. Resultatet visade att elever använder flera strategier vid sina textval och att de i sammanhanget fick delge sina åsikter. Detta gjorde att de fick ta del av andras synsätt och strategier. Lärarna fick genom elevernas motiveringar syn på hur stöttning kan ske på ett meningsfullt sätt i undervisningen.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka textgenrer förskollärare i förskolan erbjuder barn samt hur förskollärare tänker beträffande valet av dessa texter. En variation av textgenrer bidrar till barns språkutveckling. Genom observationer och intervjuer på två förskolor och med fyra förskollärare undersöks frågeställningarna. Resultatet visar att förskollärare erbjuder barn i förskolan flera olika genrer. Alla slags textgenrer som beskrivs i studien finns representerade utom den argumenterande genren även om de olika genrerna förekommer i olika grad. Den berättande genren är den vanligast förekommande och den förklarande genren den minst förekommande undantaget den argumenterande genren som inte förekom alls. Studien visar också att förskollärarna har motiveringar och syften till sina val av texter även om de inte använder begreppet genre. Detta resultat visar på den mångfald som läroplan och forskning betonar vikten av för barns språkutveckling. / 2010ht4699

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna. Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori. Svaren kategoriserades därefter under olika rubriker som grundade sig på de anledningar som lärarna angett var betydelsefulla vid valet av litteratur för undervisning med högläsning. De slutsatser som framkom var att det fanns störst andel språkligt gynnande aspekter som spelade in i det aktiva textvalet för lärarna. Det fanns också många andra bakomliggande orsaker till varför en viss text eller bok blev vald. Inom ramen för denna uppsats diskuterades sedan även det framkomna resultatet av denna studie i förhållande till den tidigare forskningen. Avslutningsvis gavs en genomgång av de pedagogiska konsekvenserna som denna studie har samt förslag på fortsatt forskning för att utveckla ämnesområdet.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter. Det visar sig också att särskilt elever gör en åtskillnad mellan vad de läser i skolan och vad de läser hemma. Slutsatsen i uppsatsen är bland annat att den nya kursplanen som introduceras 2011 ger nya möjligheter för läraren och gör att denne bör vidga sin kunskap om texter som ungdomar läser. Utifrån resultatet från intervjuerna föreslår jag att lärare borde fortbildas i att arbeta med texter ur ungdomarnas kultur. Detta för att man ska kunna finna ett värde också i populärkulturen i sig utan att enbart använda den som avstamp mot en finare slags kultur.

Denna kunskapsöversikt syftar till att, med hjälp av aktuell forskning, undersöka vilka litteräratextval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Därtill ämnarkunskapsöversikten svara på de möjligheter som inkluderande litterära textval kan ge i ettheterogent klassrum. Metoden har bestått av granskning av nio vetenskapliga artiklar samt enlicentiatavhandling. Resultatet visar att de litterära textval som kan fungera inkluderande i ettheterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Därtill visarresultatet att de elever med en privilegierad bakgrund kan gynnas av att ta del av litterära textvalsom skildrar andra elevgruppers levnadsvillkor. Vidare visar resultatet att möjligheterna avinkluderande litterära textval kan vara att den privilegierade elevgruppen utvecklar empati ochförståelse för minoritetsgrupper. Slutligen visar resultatet att inkluderande litterära textval ävenkan ge möjligheter som bland annat ökad läslust, identitetsutveckling och utveckling av enkritisk litteracitet. Den avslutande diskussionen behandlar den medvetenhet som lärare behöverbesitta kring autenciteten av de litterära textvalen.

Detta examensarbete syftar till att, med hjälp av lärarintervjuer, undersöka hur lärare resonerar vid valet av litterära texter som läses i ett heterogent klassrum. Examensarbetet ämnar därtill till att, med hjälp av elevintervjuer, undersöka elevers upplevelser av lärares litterära textval. Metoden består av sex intervjuer varar fyra är med lärare och två med elever. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader lärare emellan i de resonemang som förs vid valet av litterära texter som ska läsas i ett heterogent klassrum. Vidare visar resultatet att litteraturvalen baseras på en progression svenskkurserna emellan, samt att lärarna utgår från elevernasallmänna och litterära repertoarer. Samtliga lärare uppger igenkänning som en viktig aspekt som styr deras litterära textval. Resultatet visar dock att två lärare ibland tenderar att rutinisera dessa. Därtill visar resultatet att en majoritet av lärarna anser sina personliga preferenser påverka deras litterära textval. Vad gäller elevernas upplevelser av lärares litterära textval visar resultatet att kollision kan uppstå när textens och elevens allmänna repertoarer inte överensstämmer. Vidare visar resultatet att trots frånvaron av identifikation med textens tema, kan eleven uppskatta den vilket innebär att kollision inte nödvändigtvis uppstår.Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser på sina litteraturval som komplexa och att det finns många faktorer som ligger till grund för valen.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider. För att ta reda på barns intresse kring uppfattning av historiebruk i skönlitteraturen intervjuade jag barn i åldrarna 9år och 12 år och gjorde även analyser av skönlitterära barnböcker från olika tidsepoker och med olika historiebruk. Det jag kom fram till i mina analyser av läromedel var att det inte finns något generellt historiebruk som samtliga barnförfattare använder sig av. De historiebruk som uppkommer oftast är det existentiella och det politisk-pedagogiska. Den slutsatsen baserar jag på att flera författare valt att skriva om en huvudperson som genom sina iakttagelser av historien tar beslut som leder till konsekvenser av framtiden. I en strävan att få läsaren att känna igen sig i historien använder flera författare sig av det existentiella historiebruket. Genom min undersökning har jag dock även kommit fram till att det inte nödvändigtvis är själva historiebruket i den skönlitterära texten som skapar ett intresse hos barnet att läsa texter om historia utan mer upplägget av berättelsen och spänningen av att färdas genom tid och rum. Forskare som spelat en betydande roll i min undersökning är bland annat Peter Aronsson, Ulf Zander och Klas-Göran Karlsson som forskat om historiebruk och historiemedvetande. Joel Rudnert som redogör för sin forskning om Historia i grundskolans tidiga år i boken Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Rudnert skriver bland annat om för och nackdelar med att använda sig av historiska berättelser i klassrummet och om barns förmåga att uppfatta historia och tolka historia. Gunn Imsen är också en av de forskare som fått en stor betydelse för min undersökning. I boken Elevens värld skriver hon om barns tankegångar kring omvärlden och deras identitetsskapande. Resultatet utifrån mina intervjuer visade att mina hypoteser kring vad barnen väljer att läsa inte stämde överrens med barnens faktiska skönlitterära intressen. De flesta barn föredrog att läsa skönlitteratur som baserades på människors känslor och beteende, det vill säga historia på individnivå. Det var bara ett få tal barn som gav indikationer på ett intresse av skönlitteratur som baseras på historiska händelser. Dessa böcker beskriver dock i stor utsträckning fortfarande individen i historien Titanic är ett exempel på en sådan skönlitterärbok. Det jag kom fram till utifrån rådande forskning och intervjuer var att skönlitteratur är ett bra sätt att hjälpa barnen att skapa ett intresse för historia men att texterna bör handla om den lilla människan i historien och ha någon koppling till barnets samtid eftersom det är de faktorer som barn intresserar sig för av historien.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.