Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin simundervisning? Metod Med hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv. Resultat Det som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser. Studien visade också att det fortfarande finns idrottslärare som använder sig av en annan definition på simkunnighet än den som skolverket och svenska livräddningssällskapet rekommenderar. Slutsats Det är svårt för idrottslärarna att bedriva god simundervisning när skolan alltid är i en situation där de måste spara in pengar. Om det ska vara möjligt för lärarna att kunna ge eleverna en effektiv simundervisning måste deras förutsättningar förändras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2013</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar användandet av IKT i förskolan. Det centrala syftet var att se vilka motiv, förutsättningar och hinder som kan uppstå i verksamheten kring arbetet med IKT och hur detta utgör tänkbara ramfaktorer. Vi genomförde detta genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i två kommuner. Ramfaktorteorin användes sedan som ett analysverktyg när vi analyserade de olika uppfattningarna som förskollärarna uttrycker att de har kring arbetet med IKT i förskolan. Studien innehåller en bakgrund med tidigare forskning. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs IKT:ns infart i förskolan, vilka motiv som tidigare forskning visat finns kring användandet och även vilken typ av kritik som finns publicerat. Resultatet av studien sammanställdes i tre teman; förskollärares uppfattningar om hur de arbetar med IKT, förskollärares motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT, och ramfaktorer för arbetet med IKT. De slutsatser vi har presenterat är att förskollärarna uppfattar att de arbetar med IKT när de gör pedagogiska dokumentationer, genom pedagogiska spel och appar och för att utforska med barnen. Förskollärarnas uppfattningar om motiv, förutsättningar och hinder för arbetet med IKT visade sig vara bland annat att öka barnens digitala kompetens och att det fungerade som ett verktyg för att skapa lärandemöjligheter för barnen. Vi fann sex potentiella ramfaktorer i förskollärarnas uppfattningar: organisation, förskollärarens kompetens inom IKT, teknikutmaningar, tiden, IKT:s otydliga användningsområde och negativ inställning till ämnet. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.  Med båda dessa perspektiv bereddes en mer nyanserad bild och gav fler förklaringar på varför det finns svårigheterna med att integrera digitala medier i bildundervisningen.  Undersökningen visar också på att utbildning inom IKT och kontakten med lärarstudenter skapar fortsättningar då det gäller att implementera digitala medier i bildundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbetssätt vid stora barngrupper samt hur de arbetar mot riktlinjer och mål i förskolan. Förutom det undersöks även vilken roll ramfaktorer har vidhantering av stora barngrupper. En större barngrupp menas i denna studie de barngrupper i förskolan som har fler barn än Skolverkets rekommendationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Litteraturgenomgång belyser det ramfaktorteoretiska tänkandet, påverkan av storlek på barngruppen, arbetssätt samt ramar för verksamheten. I studien framkom att förskollärare känner sig otillräckliga men att de även har arbetssätt som reducerar antalet barn till mindre grupper för att kunna sträva mot styrdokumentens intentioner. Denna studie visar att det finns en påverkan på barngruppen om det är fler antal barn än rekommenderade, förskollärare hinner inte alltid se vad som sker men även blir ljudnivån hög samt att det bidrar till en stressig miljö, för så väl barn som personal. Å andra sidan är antalet barn inte alltid det som avgör om en barngruppen upplevs som stor eller inte. Positiv påverkan på barngrupper i förskolan med större antal barn är en bredare kamratkultur och att de får lättare att finna vänner. Arbetssätt som förskollärare använder sig av är exempelvis valtavlor, uppdelningar av olika slag, välplanerade aktiviteter. Dessa arbetssätt styrs av ramfaktorer.

Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver. Det faktum att jag själv som lärare saknar kunskaper om bemötandet av begåvade elever väcker flera frågor. Kunskapen om hur skolan identifierar dessa elever samt vilka faktorer som påverkar rektorernas beslut om skapandet av en stimulerande miljö för dem lägger grunden till denna studie. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fyra rektorer som alla verkar inom en kommuns grundskolor i norra Sverige. Mina resultat visar att rektorerna har en viss kännedom om olika typer av begåvning men de saknar kunskaper om hur de ska upptäcka begåvade elever. Trots positiva ambitioner, att i enlighet med styrdokumenten vilja skapa bra pedagogiska förutsättningar framkommer det i studien att ramfaktorer som bland annat tid, resurser eller förändringar i samhället förhindrar rektorerna att fatta rätt beslut när det gäller utformning av en likvärdig utbildning. Trots att handlingsplaner och nationella satsningar, vars syfte är att främja begåvade elevers potential är verksamma, har detta inte lett till att rektorerna fokuserar på dessa elever eftersom den stora majoriteten av elever tar resurserna i anspråk. Detta leder till att begåvade elever missgynnas. Studien har också bidragit till att upptäcka ännu en problematik. Gällande förhållningssätt till hur begåvning betraktas ur ett genusperspektiv. Det visade sig att enbart pojkar utifrån sitt stökiga beteende oftast upptäcks som begåvade. Kunskaperna om vad som är kännetecknande för begåvade flickor verkar vara obefintliga.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv. Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person. Utevistelsen på förskolan är inte alltid pedagogiskt motiverad, utan används mycket av praktiska skäl. Faktorer som tid, barngrupp, personal, kunskap och miljö har visat sig ha stor betydelse för hur förskollärarna ser på utevistelse och deras möjlighet till att planera en genomtänkt och pedagogisk uteverksamhet.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.   Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition. Dessa faktorer ses som ramfaktorer, vilka begränsar barns inflytande och även förskollärarens möjlighet att ge barn inflytande. Sådana faktorer är exempelvis förskolans rutiner, regler och miljö. I examensarbetet diskuteras dessa ramfaktorer vidare som begränsar barns inflytande men de måste även finnas där för att barnen ska kunna växa upp till demokratiska medborgare.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken påverkar 10 förskollärares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjälp av intervjuer, vars resultat sedan sammanställdes och diskuterades. Där lyftes såväl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan är något som nyligen var aktuellt då skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgår efter ett bestämt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrån det bestämmer barngruppens optimala storlek. De problematiseringar som insamlingen av empirin syftar till att besvara är: vilken förändring av barngruppsstorleken har de 10 förskollärarna upplevt under de senaste åren? På vilket sätt påverkar barngruppens storlek förskollärarens pedagogiska arbete och hur påverkas barnen? Vad tror förskollärarna att en förändring skulle innebära för såväl förskolläraren som barnen? Skiljer sig förskollärarnas åsikter utifrån om de jobbar med åldersindelade barngrupper eller syskongrupper? Det som framkom under studien var att storleken på barngrupper påverkar på flera olika sätt, bland annat genom ökad stress för barn och förskollärare. I resultatdelen presenteras svaren utifrån fyra teman som valts utifrån de svar som framkommit under intervjuerna med förskollärarna. De teman som utgör den röda tråden i arbetet är hälsoaspekter, möten i förskolan, tid för pedagogiskt arbete och miljöns utformning. Utifrån dessa rubriker besvaras och bearbetas de frågeställningar som ställts i såväl analys som diskussion.

Background People are faced with a variety of consumer choices every day. If they do not have adequate and appropriate knowledge their choices create a greater risk of negative effects for the environment and the economy, and also for the individual's personal health and economic circumstances. Home and Consumer Studies (HC-studies) provides school pupils with educational opportunities on which to base their choice decisions. Aim The overall aim of this thesis is to describe and analyze the impact of frame factors such as, for example, teachers’ qualifications, classrooms, lesson time, interdisciplinary work and group work on the educational experience, focusing on pupils' opportunities for goal achievement in an HC-studies context. Methods Two different methods were used to obtain data, 1) surveys and 2) classroom observations. One nationwide survey were sent out in 2010 to people working with HC-studies (N=385) and two surveys were sent out in 2014, one to people working with the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology (n=388), and one to head teachers (N=216). All three surveys involved municipal and independent schools. The observations were carried out in four different schools in grades 5, 8 and 9, when pupils worked in the kitchen units and were made using video and audio recording. In total, 44 pupils participated. Results The surveys showed that the HC-studies teacher qualifications were higher in municipality schools compared to independent schools (86% vs 39%). Classrooms with 4 – 10 kitchen units were more common in the municipality schools than independent schools (94% vs 71%). Among teachers in the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology, as well as Head teachers, about half stated that the school they worked in, or had the responsibility for, used interdisciplinary teaching in the area of nutrition and health. Regarding barriers to interdisciplinary teaching, teachers and head teachers both considered a lack of planning time and scheduling to be the biggest problems. Video and audio recordings showed that lesson time, in combination with the amount of content to be delivered during the lesson, led to stressed and insecure pupils, and both teachers and pupils seemed to have a strong focus on the end result; the meal. Some pupils used a variety of strategies to change the cooking in order to have more chance of completing the process on time. Four different ways in which pupils worked together in the kitchen units emerged: 1) integrated, 2) expert, 3) divided, and 4) parallel group work. Integrated group work seemed to provide opportunities for learning because pupils communicated with each other, discussed how they would divide the cooking within the group, who should do what and how they would work so that everyone could take part in the cooking. The other three types of groups did not seem conductive to learning. Many pupils in these groups did not communicate and were not able to show their skills and creativity. It also emerged that, if they got the chance, pupils chose tasks about which they already had some knowledge. Conclusions This thesis highlights various conditions shaping pupil opportunity to reach goals in the subject. The study raises many questions about the extent to which pupils around the country have the same opportunity to reach goals in the HC-studies syllabus. / Bakgrund Idag ställs vi som samhällsmedborgare inför en mängd olika val varje dag, val som påverkar både hälsa, ekonomi och miljö. Om vi inte har kunskap om vilka val vi kan göra, riskerar det att få negativa effekter både på miljö och samhällsekonomi men även för individens personliga hälsa och ekonomi. Hem- och konsumentkunskap (HK) skulle med rätt förutsättningar kunna vara en värdefull arena för människors möjlighet att ta del av en hälsofrämjande undervisning, vilket behövs allt mer i vårt samhälle. Sedan 1962, när grundskolan infördes i Sverige, har ämnet varit obligatoriskt både för pojkar och flickor. Ämnet är idag det minsta sett till antalet timmar, med totalt 118 timmar under grundskolans nio år. Detta gör att ämnets begränsade tid behöver tas tillvara och lärare behöver ges förutsättningar för att kunna bidra till att eleverna når kursplanens uppställda mål. Mot bakgrund av detta var syftet i denna avhandling att beskriva och analysera ramfaktorers inverkan på undervisningen, med fokus på elevers möjlighet till måluppfyllelse i en HK-kontext. Metoder Två olika metoder användes för att inhämta material; 1) enkäter och 2) klassrumsobservationer. Tre rikstäckande enkäter skickades ut 2010 och 2014 till kommunala och fristående skolor. Länk till enkät 1 skickades via e-post till HK-lärare, enkät 2 till lärare i fem skolämnen; HK, kemi, fysik, biologi samt idrott och hälsa och länk till enkät 3 skickades till skolledare. Observationerna genomfördes i fyra olika skolor i årskurs 5, 8 och 9 när eleverna arbetade praktiskt i köksenheterna. Observationerna gjordes med hjälp av video- och ljudinspelning och totalt deltog 44 elever. Resultat och slutsatser Avhandlingen undersöker ett antal ramfaktorers inverkan på elever och lärare i HK. Med hjälp av enkät 1 gjordes en kartläggning av praktiska förutsättningar för HK runt om i Sverige, bland annat lärares utbildning, klassrummets utformning samt lektionslängd i årskurs 8 och 9. När det gällde behörigheten hade de kommunala skolorna 86% behöriga lärare medan endast 39% var behöriga i de fristående skolorna. När det gällde klassrum hade 88% av skolorna ett fullt utrustat klassrum (fyra till tio köksenheter). Det kommunala skolorna hade i högre utsträckning fullt utrustat klassrum jämfört med fristående skolorna (94% respektive 71%, vilket visade på en signifikant skillnad). Lektionslängden varierade för årskurs 8 och 9. I årskurs 8 hade 44% 120 min eller längre lektioner. I årskurs 9 var motsvarande siffra 32%. Med hjälp av enkät 2 och 3 kartlades förekomsten av ämnesövergripande arbete inom området kost och hälsa samt eventuella hinder för ett sådant arbetssätt i den svenska grundskolan. Ungefär hälften av både lärare och skolledare angav att den skola de arbetade på eller hade ansvar över arbetade ämnesövergripande kring området kost och hälsa. När det gällde eventuella hinder för ämnesövergripande arbete ansåg både lärare och skolledare att brist på planeringstid och problem med schemaläggning var de största hindren, men lärare såg båda dessa som betydligt större hinder än vad skolledare gjorde. Med hjälp av observationerna undersöktes om och i så fall på vilket sätt elever och lärare påverkades av lektionstiden samt vilka olika typer av grupparbeten som förekom när eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna. Lektionstiden i relation till mängden uppgifter medförde stressade och osäkra elever. Både lärare och elever verkade ha stort fokus på slutresultatet. Elever uttryckte även en rädsla för att inte få ett godkänt betyg om de inte blev klara med matlagningen i tid. En del elever använde olika strategier för att förändra matlagningen för att ha större chans att hinna klart i tid. De kunde till exempel anpassa receptet, utesluta en jäsning vid bakning med jäst och/eller modifiera matlagningen genom att göra mindre bitar för snabbare tillagning. När det gällde samarbete utkristalliserades fyra olika sätt på vilket eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna: 1) integrerat grupparbete, 2) expertgrupparbete, 3) delat grupparbete och 4) parallellt grupparbete. Integrerat grupparbete såg ut att ge förutsättningar för lärande eftersom eleverna kommunicerade med varandra, diskuterade hur de skulle lägga upp matlagningen, vem som skulle göra vad och hur de skulle arbeta så att alla fick ta del av undervisningen. De andra tre typerna av grupper såg inte ut att främja lärande. Många elever i dessa grupper kommunicerade inte tydligt med varandra och hade inte heller möjlighet att visa sin skicklighet och kreativitet vilket finns skrivet i både Kursplan 2000 och Lgr 11 som något som eleverna ska utveckla och visa i undervisningen. Om dessa grupper dessutom är bestående under flera veckor blir en trolig konsekvens att vissa elever har försämrade förutsättningar till måluppfyllelse. Det som också framkom vid analysen av observationerna var att eleverna i det praktiska arbetet valde att göra det de redan hade kunskaper om, om de fick chansen att välja själva. Avhandlingen har belyst olika förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse i HK. Studien väcker många frågor om huruvida elever runt om i landet ges likvärdiga förutsättningar att nå målen i kursplanen.

Syftet med studien är att jämföra sex förskollärares uppfattningar om förskolans värdegrundsarbete vad gäller konflikthantering. Specifikt fokus riktas mot ramfaktorers påverkan på den pedagogiska praktiken och barns lärande i samband med dessa. Våra frågeställningar är: vilka sätt beskriver pedagoger att konflikter som uppstår mellan barn på förskolan kan eller bör hanteras? Hur beskriver pedagoger barns lärande av och i samband med konflikter? Hur beskriver pedagoger att ramfaktorer påverkar deras möjligheter att hantera konflikter mellan barn på förskolan? Intervjuer genomfördes med sex förskollärare som arbetar inom fem olika förskoleverksamheter. Resultatet visar hur informanterna upplever att ramfaktorer, såsom personaltäthet, stress, dagsform, den övriga barngruppssituationen och lokalernas utformning, påverkar pedagogers sätt att hantera konflikter. I sin tur tycks barns lärande vad gäller värdegrunden av och i samband med konflikter således påverkas av ramfaktorer i förskoleverksamheten. I resultatet framgår att den förhandlande och medlande pedagogen, alternativt den avvaktande, syftar till att barnen lär sig förstå sig själv och andra samt att hantera konflikter självständigt, men att den medlande rollen inte blir möjlig i samma utsträckning om pedagogen till exempel är ensam på avdelningen och om den övriga barngruppen och situationen runtomkring konflikten upplevs som okontrollerad. I jämförelse med det poängterar flera av informanterna att pedagogers stoppande och separerande sätt att hantera konflikter bidrar mindre till att barnen lär sig förstå sig själva och andra samt att hantera konflikter självständigt, samtidigt som det finns en medvetenhet kring att detta tillvägagångssätt praktiseras emellanåt när pedagogen känner sig stressad.