Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärare idrott och hälsa arbetar med simundervisning i grundskolan. Hur bedrivs simundervisningen av lärare? Bedriver undersökta kommun någon form av simundervisning för grundskoleelevernaenligt lärarna? Vad ska eleverna lära sig genom simundervisning enligt lärarna? Metod Fyra öppna intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med idrott och hälsa för årskurs F-6. Urvalet var ett strategiskt urval. Lärarna som tillfrågades arbetade på varsin skola i den valda kommunens egen uppdelning av skolområden. De lärare som hade sin mejladress på skolans hemsida fick en förfrågan om de ville delta i studien. Respektive intervjugenomfördes på varje enskild lärares skola. Studiens teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Resultat Lärarna berättar att i kommunen får varje skola varsin vecka i simhallen till sitt förfogande, då samtliga deras elever ska få simundervisning. Det betyder att alla skolans elever under veckan ska få undervisning i simning. Vad eleverna möter för slags undervisning skiljer sig åt mellan skolorna. En lärare undervisar själv tillsammans med sin kollega, en annan undervisar i halvklass, en tredje undervisar i helklass, men har en annan personal på kanten, och på den fjärde lärarens skola hyr en simlärare in till undervisningen. Lärarna lär ut bröstsim och det livräddande ryggsimmet till eleverna, samt vattenvana och livräddning. Lärarna använder material för att förenkla inlärning av simtagen samt material till livräddning. I årskurs tre genomför kommunen ett simtest som beskrivs som otryggt och onödigt. Lärarna uttrycker att de är osäkra på vad syftet med testet är i årskurs 3 och hur det tas om hand. Slutsats I studien framgår att eleverna får mycket mindre tid i simundervisning än vad som har beskrivits i tidigare forskning. Eleverna i undersökningen har få tillfällen på sig för att lära sig simma. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande är en förutsättning för lärande att en elev får tillfällen till lärandesituationer. Studien ifrågasätter om kommunens valda strategi är försvarbar ur ett lärande perspektiv. / Aim The aim of this study was to investigate how teachers in primary schools work with swim lessons. The questions were; How do teachers in physical education work with swim lessons? Do the municipality have swim lessons for primary school students? What should students learn through swim lessons? Method Four open interviews were conducted with teachers who works at primary schools with students aged 6-12 years in physical education. The teachers were chosen through a strategic sample. The municipality had five different school areas and one school from each area was choosen. The teachers had their mailadresses at the municipality website. The interviews were conducted at the teachers' working place. The study's theoretical framework preceeds from a sociocultural perspective. Results The teachers reported that every school in the municipality gets a week in the municipality indoor swimming pool where students undergo swim lessons. In other words all students in the school should get swim lessons this week during physical education. What kind of swim education the students meet differs between schools. One of the teachers teaches with a colleague, one divides the class into two, one teaches the whole class but have another teacher present, but not in the pool, the last teacher hires swim teachers. Breaststroke and the life saving backstroke are the disciplines that the students practice during class. The teachers use different material to simplify learning of the technique of the different strokes.During the third year the municipality do a swim test with the students. This test is described by the teachers as unsafe and uneccessary, the teachers don´t understand the purpose of the test. Conclusions The results from the study shows that the students get less time for swim lessons than previous research describes. The studens gets few opportunities to learn how to swim. A precondition for learning based on a sociocultural perspective is that a student recieves opportunities for learning situations. The study questions if the municipality's strategy is reasonable from a learning perspective.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar idrottslärarnas arbetssätt för att eleverna ska uppnå kunskapskravet i momentet simning. Frågeställningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslärarna för att eleverna ska kunna uppnå kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd får idrottslärarna ifrån skolledningen? Hur definierar idrottslärarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslärarna sin simundervisning? Metod Med hjälp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovärdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv. Resultat Det som jag har sett i min studie är att idrottslärarna saknar stöd från skolledningen vilket gör att det är svårt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslärarna ansåg att det var svårt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser. Studien visade också att det fortfarande finns idrottslärare som använder sig av en annan definition på simkunnighet än den som skolverket och svenska livräddningssällskapet rekommenderar. Slutsats Det är svårt för idrottslärarna att bedriva god simundervisning när skolan alltid är i en situation där de måste spara in pengar. Om det ska vara möjligt för lärarna att kunna ge eleverna en effektiv simundervisning måste deras förutsättningar förändras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2013</p>

Sammanfattning  Syftet med studien är att se hur lärare arbetar med att inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen.    Frågeställningar  Vilka lösningar tillämpar lärare för att inkludera elever som har svårt att delta i simundervisningen?  Hur bedömer lärare elever som av religiösa skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen?     Metod  Jag har valt en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fyra olika lärare intervjuas. Dessa lärare arbetar på olika skolor i en medelstor stad centralt i landet där det finns människor från 160 av världens 192 länder. Intervjuerna utfördes på bestämd tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att säkerställa svaren från intervjuerna.     Resultat  Samtliga lärare har lösningar för hur de ska inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte deltar i simundervisningen. Vidare använder sig lärarna av snarlika tillvägagångssätt, bland annat erbjudandet av ”burkini”. Det som skiljer sig åt mellan skolorna är att vissa lärare anser det inte vara något problem med att inkludera dessa elever, medan andra lärare har elever som kräver specialundervisning. Elever som inte är med och simmar på grund av religiösa eller kulturella skäl underkänns i ämnet idrott och hälsa, vilket samtliga lärare är överens om.    Slutsats   Samtliga lärare förhåller sig till liknande lösningar i arbetet med att inkludera muslimska flickor i simundervisningen. Detta kan indikera att lösningarna är av ett begränsat slag. Kommunikation mellan lärare och elev anses vara ett vinnande koncept bland lärarna för att belysa simningens betydelse. Föräldrar bör även de vara underrättade för att göra det lättare för lärarna att få med eleverna under lektionerna. / Abstract The purpose of this study is to depict how various teachers work with the inclusion of Muslim girls who, because of religious or cultural reasons, cannot or may not participate in swimming lessons. Problem description How do teachers include pupils who have difficulties in participating in swimming lessons? How do teachers assess students whom for religious reasons cannot or may not participate in swimming lessons? Method I have chosen a qualitative approach with interviews as study method. Four different teachers have been interviewed. These teachers work in various schools in a medium sized city where there are nationalities from 160 of the world's 192 countries. The interviews were conducted on a definite time and place at each school. I used audio recording at all interviews in order to ensure that no misinterpretation could be made of the interviewees' responses. Results All teachers have their own way of ensuring that the Muslim girls, who due to religious or cultural reasons could not participate in swimming lessons, were included. Furthermore, teachers used similar approaches e.g. offering the opportunity to use "burkini". The differences among the schools are that some teachers do not consider the inclusion of these students to be a problem while other teachers have students who require special education. Students who do not attend swimming lessons due to religious or cultural reasons fail in physical education and health, which all teachers have agreed. Conclusions All teachers use similar methods to ensure that Muslim girls attend the swimming lessons. This may indicate that there are a limited number of opportunities to use. Communicating with the students seems to be a winning concept in order to illustrate the importance of swimming lessons. Parents should also be notified to make it easier for teachers to get the students to participate in the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen.</p> / <p>The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i år 9 gällande simundervisning. Undersökningen genomfördes på elever i år 9 genom en enkätundersökning. Enkäterna utformades utifrån The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). Resultatet från undersökningen visade att de faktorer som främst motiverade elever i år 9 till att delta i simundervisningen var att eleverna ansåg att simundervisningen var viktig för dem och att simundervisningen var intressant och rolig. De elever som svarade att de inte deltog i simundervisningen avstod från denna på grund av att de inte ville visa upp sin kropp inför andra kamrater eller på grund av andra personliga skäl. Majoriteten av de tillfrågade eleverna hade dock inga problem med att visa upp sin kropp inför andra kamrater. Detta tyder på att läraren i idrott och hälsa hade lyckats med att skapa ett tryggt och behagligt klimat i samband med simundervisningen. / The purpose with this investigation was to figure out which motivation factors that might influence students in 9th grade to participate in swimming during the sport lessons in school. The investigation was carried out on students in 9th grade through a questionnaire investigation. The questionnaire investigation was designed on the basis of The Situational Intrinsic Motivation Scale (SIMS). The result from the investigation showed that the main factors that motivated students to participate in swimming during the sport lessons in school were that the students found that swimming was interesting and fun. The students who answered that they did not participate in swimming during the sport lesson in school reframed the fact of the fear to expose their body in front of their classmates. Personal reasons could also lead to the absence from the swimming lessons. The majority of the students had no problems to expose their bodies in front of their classmates. The result shows that the P.E. had been successful in creating a self-confident and comfortable atmosphere during the swimming lessons.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning. För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor: Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna? Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter. Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor. Åtgärderna som de aktuella skolorna hade varierade från schemalagd simundervisning till ingen åtgärd alls. På tre av respondenternas skolor fanns det inte ens åtgärdsprogram utan prioriteringen läggs på andra delar inom skolan. För att öka simkunnigheten behövs en satsning från skolans sida på simundervisningen. Skolor behöver även mer stöd när åtgärdsprogram ska uppbyggas och uppföljas.

This study aims to examine the way of teaching swim lessons. In addition, the study also examines the actual swimming proficiency of pupils in the 9th grade in different areas in Sweden. These are the question specifics which this study wishes to examine. How do teachers define the ability to swim? How do swim lessons differ, regarding to which area they are conducted in?  How many of the 9th grade pupils in each examined community passes the bar for swimming proficiency? What does PE teachers do if one or several of the 9th grade pupils fails to show an adequate swimming proficiency? How do results in swimming proficiency differ regarding to different schools in different parts of the country? Method This study consists of two major surveys, one based on material gathered from qualitative interviews and the other on material gathered from observations. Four PE teachers and one swimming instructor were interviewed, as well as six different 9th grade classes, with a total of 145 pupils. In the observation the pupils participated in a swim test, where they should swim 200 meters from which 50 meters must be on their back and were categorized in three categories. These were: passed, completed with rest and failed. Schools in the following three communities have been studied; Karlskrona, Stockholm and Skellefteå. Our theoretical perspective has been the theory of the Swedish curriculum and the frame factor theory.  Results The conclusive result shows that preconditions vary between different communities. Swim lessons are conducted in numerous ways and each examined PE teachers has shown diverse ways to describe swimming proficiency. Relevant resources such as time and economy also vary in how swimming lessons are conducted. Swimming proficiency amongst the examined pupils tends to be relatively high, even though several of the pupils rested while conducting the examination. The result also states that PE teachers tends to let the pupils whom are resting during the examination pass the bar of swimming proficiency, using the motivation that these pupils actually can reach to pass the bar if they only put some effort into it. Conclusion Throughout the various definitions, the numerous preconditions and methods to examine swimming proficiency, we believe that the general comparison of the Swedish school system is to be endangered. Above this we believe that the general pupil needs to exercise their swimming skills, throughout continuous swimming lessons and not with a single test, in order to secure the fact that that pupils in question truly can swim. / Studiens syfte är att undersöka hur simundervisningen bedrivs samt hur simkunnigheten hos elever i årskurs 9 på olika områden i Sverige ser ut.  De frågeställningar som vi önskar att besvara är:   Hur definierar lärarna simkunnighet? Hur ser simundervisningen i respektive område ut? Hur många av eleverna i årskurs 9 i respektive område når upp till kunskapskraven i simning? Vad gör idrottsläraren om elever inte når upp till kunskapskraven i årskurs 9? Hur skiljer sig resultaten mellan utvalda skolor i respektive landsdel? Metod Studien består av två undersökningar, en kvalitativ intervjustudie och en kvantitativ observationsstudie. Vi har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa och en siminstruktör samt observerat sex olika klasser som går i årskurs 9, totalt 145 elever. I observationsstudien genomförde eleverna ett simtest, där de skulle simma 200 meter varav 50 meter på rygg och bedömdes utifrån tre kategorier. De olika kategorierna var: godkänd, genomförde med vila och icke godkänd. Undersökningen är genomförd i tre olika områden som vi har valt att benämna vid dess kommun. De undersökta områdena är: Karlskrona, Stockholm och Skellefteå. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin och ramfaktorsteorin Resultat Vårt resultat visar på att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika områden. Simundervisningen bedrivs på varierande sätt och utöver det definierar lärarna simkunnighet olika. Resurser som tid och ekonomi skiljer sig också åt för att bedriva simundervisningen. Simkunnigheten bland eleverna är hög, dock genomför ett större procentantal av eleverna testet med vila. Vårt resultat visar också på att lärare godkänner elever som vilar under testet med motiveringen att de ”egentligen” kan, då eleverna bara är ”lite lata”.  Slutsats Genom de varierande definitionerna från lärarna, de olika förutsättningarna och metoderna för att testa simkunnigheten menar vi att skolväsendets likvärdighet hotas. Utöver det, anser vi att eleverna behöver träna mer på sin simkunnighet, genom en omfattande simundervisning istället för att bara genomföra ett simtest. Detta för att säkerhetsställa att eleverna verkligen är simkunniga.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå. Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål. Det framgår också att endast en skola vidtar åtgärder för att hjälpa de elever som har bristande simkunskaper och att fyra av fem idrottslärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål i Idrott och hälsa. Våra slutsatser är att simundervisningen förs vidare i idrottsundervisningen på grund av kulturella traditioner och att idrottslärarna betraktar simundervisningen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur ett antal idrottslärare arbetar vid simundervisning med muslimska flickor och detta för att på så sätt hjälpa mina eventuella framtida muslimska elever att bli simkunniga. Detta eftersom forskning visar att en stor del av eleverna i skolan som inte kan simma är elever med föräldrar från ett annat land eller elever som själva har invandrat. Intervjuerna har genomförts med fem lärare där alla undervisar i idrott och hälsa på mångkulturella skolor i en mellansvensk stad. Samtliga lärare anser att simundervisningen är ett mycket viktigt moment att arbeta med, men ingen av dessa lärare ägnar någon större tid åt att undervisa i simning. Undersökningen visade att simundervisning går bra att utföra även om eleverna är muslimska flickor. Forskningen bekräftar att invandrarelever behöver simundervisning i skolan.

Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare inom idrott och hälsa går till väga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta på simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skäl. Frågeställningar: Hur hanterar idrottslärare problematiken som uppstår med elever som inte kan/vill delta på simundervisningen? Hur ser elever som inte kan/vill delta på simundervisningen på denna problematik? Metod Den metod som tillämpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillämpandet av den kvalitativa intervjun så är frågorna som ställs vägledande för diskussionen och inte hämmande för utveckling av tankar och tycken. Sammanlagt intervjuades tre lärare och nio elever, en lärare och tre elever intervjuades i varje skola, vid tre olika skolor. Lärarna intervjuades enskilt, medan eleverna intervjuades i grupper. Resultat Av de intervjuer som genomfördes med lärarna så har det visat sig att användningen av simhallar med tider endast för kvinnor är väsentlig, för flickor som inte kan delta på skolans simundervisning med resten av klassen. Det har även visat sig vara problematiskt för vissa elever, då de ibland inte fått den handledning de behöver för att kunna få en godtagen simundervisning. Slutsats Det verkar som att denna problematik för flickor kan vara ett hinder för de att få ett slutbetyg i ämnet idrott och hälsa, för att kunna förebygga detta så krävs kommunikation mellan skola och hem. Genom att uppmärksamma simkunnighetens innebörd för dessa flickor och deras familjer så kan förhoppningsvis en lösning finnas. Det krävs tid och engagemang från lärarens sida, och stöd från skolan. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>