• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 893
  • 11
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 906
  • 189
  • 167
  • 146
  • 133
  • 101
  • 87
  • 85
  • 84
  • 84
  • 83
  • 81
  • 80
  • 69
  • 64
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Elevers upplevelser från ett utvecklingssamtal

Löfstedt, Joachim January 2009 (has links)
Enligt Skolverket (1999) är utvecklingssamtalen något som både elev och förälder ser fram emot och längtar efter. År 2001-2002 gjordes en nationell kvalitetsgranskning där nära två tredjedelar av eleverna i grundskolan tyckte utvecklingssamtalen fungerade bra. Eleverna tyckte att du kunde tala fritt och lägga fram åsikter men att samtalsklimatet kunde bli bättre. Cirka en fjärdedel av eleverna är inte nöjda med utvecklingssamtalet, eleverna tycker att det inte finns någon att vända sig till om de var missnöjda med något men framförallt ingen so lyssnade på deras kritik. Enligt Skolverket (2005) ska varje skola ha en individuell utvecklingsplan som ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska verka för att eleven ska förbättras så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen därtill vad eleven och vårdnadshavaren kan gör och ansvara för. Läraren har ett stort ansvar och det gäller att använda kunskapen och styra utvecklingssamtalet på rätt sätt tillsammans med elever och föräldrar. Det är viktigt att relationen är så bra att alla parterna har känslan att man kan tycka till men även hur eleven mår psyksikt både i skolan och hemma. I undersökningens bakgrund lyft relationen lärare och elev men även hur pass viktig den är för at det ska kunna bedrivas ett professionellt samtal så som utvecklingssamtal. I undersökningen har fyra elever fått berätta från deras egna upplevelser utifrån tre viktiga faktorer så som betyg, socialt välbefinnande och innehållet/upplägg. Eleverna går sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet som jag har använt mig av är brevintervjuer och det menas med att eleverna får e-post av mig som undersökare där de sedan svarar i berättande form utifrån deras upplevelser.
2

Elevers upplevelser från ett utvecklingssamtal

Löfstedt, Joachim January 2009 (has links)
<p>Enligt Skolverket (1999) är utvecklingssamtalen något som både elev och förälder ser fram emot och längtar efter. År 2001-2002 gjordes en nationell kvalitetsgranskning där nära två tredjedelar av eleverna i grundskolan tyckte utvecklingssamtalen fungerade bra. Eleverna tyckte att du kunde tala fritt och lägga fram åsikter men att samtalsklimatet kunde bli bättre. Cirka en fjärdedel av eleverna är inte nöjda med utvecklingssamtalet, eleverna tycker att det inte finns någon att vända sig till om de var missnöjda med något men framförallt ingen so lyssnade på deras kritik. Enligt Skolverket (2005) ska varje skola ha en individuell utvecklingsplan som ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska verka för att eleven ska förbättras så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen därtill vad eleven och vårdnadshavaren kan gör och ansvara för. Läraren har ett stort ansvar och det gäller att använda kunskapen och styra utvecklingssamtalet på rätt sätt tillsammans med elever och föräldrar. Det är viktigt att relationen är så bra att alla parterna har känslan att man kan tycka till men även hur eleven mår psyksikt både i skolan och hemma. I undersökningens bakgrund lyft relationen lärare och elev men även hur pass viktig den är för at det ska kunna bedrivas ett professionellt samtal så som utvecklingssamtal.</p><p>I undersökningen har fyra elever fått berätta från deras egna upplevelser utifrån tre viktiga faktorer så som betyg, socialt välbefinnande och innehållet/upplägg. Eleverna går sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet som jag har använt mig av är brevintervjuer och det menas med att eleverna får e-post av mig som undersökare där de sedan svarar i berättande form utifrån deras upplevelser.</p>
3

"Betoningen är ju på populärmusik" : En uppsats om musiklärares låtval till sin klassundervisning / “But the main focus is on popular music” : A thesis about music teachers’ choices of music in class education.

Johansson, Elin January 2014 (has links)
No description available.
4

Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling? : en intervjustudie av elever i årskurs 6

Öster, Lars, Andersson, Kjell January 2012 (has links)
Titel: Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurs sex. Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna, vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på vikten av att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt. Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Vi intervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT. Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategorierna har fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategori har rubricerats, konkreta miljöfrågor. Den tredje kategorin har fått rubriken sociala dimensioner. Undersökningen visar att trettonåringars uppfattningar skiljer sig åt om vad de vet om HUT. En del av eleverna ser kopplingen mellan HUT och miljön. Andra tänker långsiktigt och menar att vi måste tänka på kommande generationer när det gäller våra naturtillgångar medan en annan grupp av elever tänker på hur andra människor har det i andra delar av världen. Den största påverkanseffekten på de här eleverna tycks föräldrarna ha haft. De uttrycker att skolan inte i så hög grad påverkat dem i deras förhållningssätt till HUT. Genom vår undersökning kan vi dra slutsatser om att frågorna om HUT bör få en framskjuten roll i skolan. Detta för att eleverna skall förstå vikten av de egna handlingarna och att de spelar en stor roll för kommande generationer.
5

"Vilket är viktigast, kunskapskraven eller livet?" : En kvalitativ studie om cancersjuka elever

Kloow, Björn January 2014 (has links)
Titeln på denna studie är ett citat från en klasslärare. Som titeln indikerar syftar denna studie till att se hur verksamma lärare på sjukhusskolan och klasslärare arbetar för att elever med diagnosen cancer ska uppnå kunskapskraven. Forskningen om detta ämne är begränsad varför det behöver utforskas mer. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med verksamma lärare genomförts. Resultatet visar att det är svårt för klasslärare att göra en bedömning av en elev som är sjuk och därmed inte kan delta i den ordinarie undervisningen. Samtidigt beskriver lärarna att det viktigaste är att eleven blir frisk och att kunskapskraven kommer i andra hand. Intervjuerna vittnar också om att lärarna arbetar med att anpassa undervisningen för de cancersjuka eleverna för att de så lätt som möjligt ska kunna återgå till den ordinarie skolan efter avslutad behandling. Studien är viktig för att sprida kunskap om sjukhusskolan och dess funktion för cancersjuka elever.
6

Modersmålsundervisning : Lärares syn på modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare i förskolan och skolan

Azimi Pour, Farokhdad January 2014 (has links)
The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent.
7

Fysik - svårt och tråkigt? : - en analys av elevers uppfattning om fysikämnet i grundskolan

Carlsson, Erik January 2015 (has links)
Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne.   Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor. Däremot visar undersökningen och analysen att en väsentlig del av eleverna inte tycker att fysik är svårt och att likaså en väsentlig del tycker att det är svårt. Därtill finns det många elever som till viss del håller med om att just fysik är svårt. Däri ligger också en av de stora utmaningarna som lärare. Hur samtidigt tillfredställa dem som tycker att det inte är svårt samtidigt som de som tycker det är svårt också ska bli tillfredsställda?   I tillägg till detta har en regressionsanalys gjorts utifrån svaren i enkätundersökningen. Den kopplar ihop förklaringar till vad som påverkar att elever tycker ämnet är svårt eller intressant. En stark koppling återfinns just mellan intresse och uppfattning om svårighetsgrad. Ju större intresse för ämnet, desto mindre svårt uppfattas det.
8

Media i skolundervisningen : Undervisning med och om media i skolan

Jansson, Linn January 2010 (has links)
No description available.
9

”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet

von Feilitzen, Mattias January 2006 (has links)
Institution: Sektionen för Hälsa och samhälle Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 p Titel: ”Det sitter i ryggmärgen” - Niondeklassares attityder till och förmåga att värdera information på Internet Författare: Mattias von Feilitzen Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: Examensarbete, 10 poäng Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken attityd elever i årskurs 9 har till källkritik vid informationssökning på Internet samt vilken förmåga de har att värdera information på Internet källkritiskt, vilka kriterier de använder för värdering och även vilken syn de har på sin förmåga. Metod: Inledningsvis har fokusgrupper använts som metod, där fyra grupper om 5 personer från två olika klasser från två olika skolor utgjort underlag, sammanlagt 20 personer. Därefter har ytterligare en person från varje klass, sammanlagt 4 personer, valts ut för genomförande av en informationssökning och följande djupintervju. Resultat: I studien framkommer att elevernas attityder till källkritik skiftar, både individuellt och mellan grupperna. De elever som har kommit i kontakt med området källkritik i skolan har en tydligare inställning till att det är viktigt jämfört med de grupper som inte har behandlat området i skolan. Elevernas syn på sin förmåga att värdera information är överlag att de kan hantera det någorlunda bra. När det väl gäller förmågan att värdera information finns det dock stora skillnader, men här är de mer individuella snarare än baserade på grupp- eller könstillhörighet. Överlag framkommer det att det finns stora brister i förmågan att värdera information och att de kriterier som används i stort är baserade på personliga preferenser, oavsett deras attityder till Internet som källa och källkritik vid informationssökning. Nyckelord: attityder, informationssökning, källkritik, grundskola
10

Med värdegrunden i fokus : En intervjustudie om hur lärare arbetar med värdegrunden i skolan

Engström, Tommie, Åberg, Stefan January 2008 (has links)
Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete. För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar. Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan. Det framgick även att varje klass har avsatt tid en gång i veckan för värdegrundsarbete. Vidare visade resultatet att mycket värdegrundsarbete också sker oplanerat då konflikter hela tiden uppstår mellan eleverna. Värdegrundsarbete är något lärarna försöker få med i hela verksamheten.

Page generated in 0.0691 seconds