Denna studie handlar om elevers läslust och läsvanor utifrån ett genusperspektiv.Studies syfte har varit att utifrån ett genusperspektiv undersöka elevers läslust och läsvanor. Studien baseras på enkät vilken har fyllts i av elever som går i årskurs tre. Den analysmetod som använts är den statistiska metoden Chi2 som visar deskriptiv statistik. I forskningsöversikten ges en presentation av ämnet och visar även tidigare forskningsresultat kring läslust och läsvanor. Som teoretiskt ramverk ligger Rosenblatts reader-response theory. Resultatet visar att både pojkar och flickor tycker om att läsa i stort, både i skolan och i hemmet, men läser inte särskilt mycket böcker på sin fritid och besöker inte heller biblioteket på sin fritid särskilt ofta.

Bakgrund:Tidigare forskning visar på att högläsning har en positiv inverkan på elevers utveckling. Genom att eleverna får lyssna till högläsning kan de bland annat förbättra läsförståelsen samt öka ordförrådet och lusten att läsa på egen hand. För att nå denna utveckling kräver det dock att högläsningen kopplas till meningsfulla samtal och aktiviteter, högläsningen måste bearbetas för att någon effekt ska uppkomma. Här spelar föräldrar och lärare en viktig roll för eleverna och det tyder på att en god samverkan däremellan är en viktig aspekt. Då många elever idag inte får ta del av högläsning i hemmet bär skolan ansvaret att försöka förmedla högläsningens betydelse till vårdnadshavare samtidigt som de ska ge eleverna tiden åt att uppleva högläsningen i skolverksamheten.SyftetSyftet som ligger som grund för denna studie är hur lärare för de yngre åldrarna arbetar med högläsning i sin undervisning samt vilken uppfattning lärare har angående högläsning och vilken påverkan de uppfattar att den har på elever. Syftet utvidgas även av frågeställningar som berör lärarnas arbete kring högläsning, val av genrer samt samverkan mellan lärare och hemmet.MetodStudien bygger på kvalitativ intervju med inspiration av fenomenografisk ansats, vilket fokuserar på människor uppfattningar av olika fenomen. Fyra verksamma lärare i årskurs 1-3 har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervju.ResultatResultatet visar att lärarna nästan dagligen använder sig av högläsning och de menar på att högläsningen har en positiv påverkan på elevers ordförråd och läsförståelse. Lärarna uppfattar även att högläsningen ökar elevernas läslust. Samtliga respondenter tillämpar lässtrategin läsfixarna i samband med högläsningen vilket gör att de bjuder in eleverna att samtala, diskutera och ställa frågor till de lästa. Samtidigt som det är ett kommunikativt klassrum där det ska vara en lärande miljö tillämpas även högläsningen för att ge eleverna en kravlös läsupplevelse. Eleverna ska få möjlighet att slappna av och njuta av en bok. Engagemang runt högläsningen är en viktig aspekt som även blir belyst i resultatet.

<p>Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.</p>

Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilka metoder några lärare använder för att främja elevernas läslust, vilka genrer lärarna anser att eleverna bör läsa och vad eleverna faktiskt läser. Jag ville också ta reda på om lärarnas bild av elevernas läsvanor stämde. Jag har intervjuat tre lärare i årskurserna fyra respektive fem samt via enkäter kart­lagt deras 52 elevers läsvanor. Resultatet visade att lärarna använde en mängd olika strategier för att främja läslusten, även om de fokuserade på att hitta rätt bok till varje elev. Precis som lärarna förutsåg var elevernas läsvanor väldigt skiftande, både när man ser på mängden de läser och vilken genre de läser respektive tycker bäst om. Lärarna ansåg att skönlittera­tur var den bästa genren för eleverna att läsa, medan forskning visar att facklitte­ratur är minst lika viktigt för att få en god läsförmåga.

This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children. Also what pictures in books have for function. A qualitative study in the form of semi-structured interviews with six pupils in second grade were conducted. Six picture books with different types of pictures were used as material. The children had to choose the book that created the most pleasure in reading, only looking at the pictures. I interpret the material as that the pictures are of importance for these children's pleasure in reading. Examples of reasons from the children was that it becomes more fun, more exciting and create fantasy if there are pictures in the books. Also that there are pictures in books which tell us things. I also interpreted that the types of pictures that create pleasure in reading was colorful and detailed pictures. Even eventful pictures and pictures of animals. Examples of declarations was, inter alia, that it becomes more fun and imagination will be started.

No description available.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok. I båda verksamheterna används den skönlitterära läsningen som en form av rekreation, en aktivitet som inträffar då barn är i behov av lugn eller i slutet av en lektion efter att andra mer kravfyllda uppgifter slutförs. Litteraturläsningen kan på så vis betraktas som en bisyssla och får sällan en central plats i undervisning och förskoleverksamhet. I den mån som litteraturen ligger till grund för samtal så är det framförallt dess potential som språkutvecklande aktivitet som är i fokus. Samtal som utforskar böckernas innehåll på ett djupare plan är däremot mer sällsynta.Nyckelord: läsning, skönlitteratur, läslust, boksamtal, förskola, årskurs ett

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. De pedagoger som intervjuats har särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Lärarna har erfarenhet av flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell. De pedagoger vi intervjuat anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.