Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna.

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavares och barns inställning till läsläxan och barnens läsnivå? Underlaget för undersökningen har varit en enkät med tio frågor som har besvarats av vårdnadshavare till barn i åk 2 och 3. Läraren har även kompletterat underlaget genom att fylla i barnens läsnivåer, det vill säga om barnen har en läsnivå som förväntas för årskursen eller om den är lägre eller högre. 100 enkäter delades ut och 58 samlades in. 100 elevers läsnivåer samlades in då läraren fyllde i samtliga elevers läsnivåer oavsett om de lämnade in enkäten eller inte. Enkäten sammanställdes genom att räkna fråga för fråga hur många som hade svarat vilket alternativ, sammanställningen räknades i procent. Läsnivåerna sammanställdes och räknades på samma sätt. Resultatet redovisades i tabeller. Därefter analyserades olika samband: i vilken utsträckning textens innehåll diskuteras utifrån de olika läsnivåerna, hur de läser läsläxan i hemmet utifrån läsnivåerna, om de har fått information om hur de kan hjälpa sitt barn med läsläxan och hur de hjälper sitt barn, samband mellan vårdnadshavares inställning till läsläxan och barnets läsnivå samt samband mellan barnets inställning till läsläxan och barnets läsnivå. Resultatet visade att 12 % ligger under de förväntade kunskaperna, 62 % har de förväntade kunskaperna och 26 % har mer än de förväntade kunskaperna inom läsning för årskursen. Vårdnadshavare är engagerade i barnets läsläxa då 60 % uppger att barnet läser högt för någon i hemmet, 90 % uppger att barnet läser högt varje vecka och mer än hälften svarar att de diskuterar textens innehåll alltid eller nästan alltid. De vårdnadshavare som är mest engagerade har barn med förväntade eller under förväntade kunskaper. De vårdnadshavare som har barn med över förväntade kunskaper är inte lika engagerade. 98 % av vårdnadshavarna uppger att de har en positiv inställning till läsläxan medan det är 71 % av barnen som är positivt inställda till läsläxan.

Independet silent reading - Out of old habit or a lesson with purpose?  The aim of this study was to examine whether teachers use the method of independent silent reading purposefully or if they do it out of old habit. The research focuses on what purpose the teachers have and which working methods they use when working with silent reading. I investigated who it is that chooses the books to be read and what factors are determining this choise. Finally, I wanted to find out how the silent reading time is used by the pupils and the teachers. In order to investigate this, observations were made in classes during silent reading time and semistructured interviews were conducted with teachers and students. The results show that most teachers have a clear purpose with silent reading and that they work with different reading strategies to teach the children to become independent silent readers. However, an important part of succeeding in silent reading is that it happens on a regular basis, preferably every day.     Finally, I would like to thank my supervisor Yvonne Knospe, university lecturer at the Department of Language Studies, Umeå University for all the feedback and guidence during the work process. It has been a pleasure to have you as a supervisor. Thank you!

The purpose of this literature review is to delve into the pedagogical use of reading aloud and assess its impact on student learning. To fulfil this purpose, a systematic search process was conducted, carefully selecting specific search terms to identify pertinent articles to address and respond to the questions posed in the paper. Namely, how educators teaching Swedish can work with reading aloud with students in lower and upper secondary school, and how reading aloud can affect these students' learning.  The findings from this literature review underscore the pivotal role of a teacher's planning and preparation in executing effective reading-aloud practices. Among the array of methods and approaches, interactive read-alouds emerged as particularly efficacious. A notable discovery was the development of students' vocabulary and word knowledge attributable to reading aloud. Additionally, reading-aloud activities, such as Readers Theatre, contributed to enhanced reading and listening comprehension. Reading aloud and ensuing discussions afterward can lead to a deeper understanding of the content of texts and can also foster an encouraging classroom environment. Furthermore, reading aloud contributes to greater equality in teaching environments.  In summary, we assert that reading aloud serves as a potent educational tool that benefits students and their learning in many ways. Nevertheless, it is imperative to amalgamate diverse approaches and methodologies to create a diverse teaching approach adaptable to the individual needs of all students.