The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

I denna uppsats undersöks hur J.K. Rowling gestaltar identitetsskapandet av Harry Potter i Harry Potter-serien som består av sju böcker. Sedan presenteras möjligheterna i litteratursamtal med utgångspunkt i skönlitteraturen Harry Potter-serien med temat identitetsskapande. Diskussionen om möjligheterna i ett litteratursamtal utgår från sex läsarter, som är den handlingsorienterande läsarten, den betydelseorienterade läsarten, den värderingsorienterade läsarten, den subjektsorienterade läsarten, den intentionsorienterade läsarten och den metakognitiva läsarten. Undersökningen av Harry Potter-serien baseras på en kvalitativ metod för narrativanalys då tolkning och analys presenteras i resultatet och analysen. Studien presenterar Harry Potters identitetsskapande utifrån fyra kategorier. Den första kategorin är den osäkra identiteten, den andra kategorin är den förbestämda identiteten, den tredje kategorin är den sökande identiteten och den fjärde identiteten är den etablerade identiteten.

Denna studie syftar att undersöka om arbete med skönlitteratur och skilda läsarter i religionskunskapsundervisningen kan uppfylla både utbildnings- som bildningsmål. Genom textanalys har tre textbidrag undersökts och tolkats. Maria Kuchens Den stora skogen och Kerstin Ekmans Gud och Ginko från antologi Boken om oss alla- Tretton röster om Bibeln och Tatjana Brandt´s inledning och essä Överhettad känsla och ambivalent kunskap- En essä om Frances Burney i boken Fängslad- Essäer om lusten till litteraturen och läsningens plats i livet. Ur en antydan om spänning mellan ämnesplanens olika delar och ställt i ljuset av utbildningsvetenskapliga perspektiv, ställs en ökad fokus på faktakunskaper mot ett kunskapsförslag bestående av tolkning, dialog och förståelse. Slutsatser är att tolkningen av de analyserade författarnas texter ger uttryck för både fiktiv som faktiv läsart, samt kan förstås uppfylla både utbildnings- och bildningsmål.  Förslagsvis beskrivs även de två läsarterna fiktiv och faktiv med tillhörande tolkningsgemenskaper kunna uppfylla olika roller i ett undervisningssammanhang och återställa balansen mellan ämnesplanens olika delar.

Denna studie undersöker vilka läsarter gymnasieelever intar på egen hand och med stöttning i litteratursamtal. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom att undersöka hur stöttning och kommunikation bidrar till att elever kan inta och utveckla att inta olika läsarter. Kunskapskraven för svenskämnet i gymnasieskolan ställer krav på att elever ska kunna inta olika förhållningssätt till skönlitterära texter och det är svenskundervisningens ansvar att ge eleverna förutsättningar att bemöta kunskapskravens efterfrågan på läsarter. Metoden för studien är kvalitativa litteratursamtal med gymnasieelever från studie- och yrkesförberedande program som läser Svenska 1 och Svenska 3. Det föregående examensarbetet undersökte läsarter inom tidigare svensk forskning om läsarter. Det arbetet visade att det verkar finnas en diskrepans mellan vilka läsarter elever intar i svenskundervisningen och vilka som efterfrågas av styrdokument och nationell examination. Därför undersöker denna studie vilka läsarter som elever intar i litteratursamtal, både med och utan stöttning.   Resultatet visar att gymnasieelever överlag intar de flesta läsarter med enkelhet eller i viss utsträckning. Resultatet visar också att stöttning är ett viktigt verktyg för att få eleverna att fördjupa sina resonemang och få dem att inta flera läsarter. Det finns dock skillnader för vilka läsarter de intar beroende på vilken program och vilken kurs de läser. De läsarter som elever intar utan stöttning skiljer sig beroende på vilken svenskkurs de läser. För de läsarter eleverna intar när de stöttas består skillnaden i om det går ett studie- eller yrkesförberedande program. Styrdokumenten gör ingen skillnad beroende på programtillhörighet, vilket innebär att det finns ett möjligt didaktiskt problem. För att synliggöra ett sådant didaktiskt problem behövs mer empirisk forskning på området med liknande upplägg – att undersöka gymnasieelevers förutsättningar att inta läsarter i svenskundervisningen.

Det finns undersökningar som indikerar att svenska elevers läskompetens har minskat under senare år, vilket kan tänkas ha ett samband med den sjunkande läsnivån i landet. Läslyftet är ett exempel på en samtida åtgärd som har försökt vända trenden i positiv riktning. Ett sätt på vilket elevernas läsmotivation kan stärkas och läskompetens utvecklas är organisering av framgångsrika boksamtal. Föreliggande kunskapsöversikt grundar sig på tio artiklar, i vilka sju modeller för boksamtal har påträffats. Dessa tematiseras utifrån tre aspekter. Därefter ägnas uppmärksamhet åt läsmotivation och begreppet litterär kompetens, som av Torell har operationaliserats i konstitutionell, performans- och literary transfer-kompetens. Båda dessa aspekter – läsmotivation och litterär kompetens – exemplifieras utifrån de sju modellerna och resultaten i de tio artiklarna. Slutligen diskuteras eventuella konklusioner och intressanta perspektiv på problemområdet.

Genom en kvalitativ text- och innehållsanalys studerades ett studieobjekt genom dess tillämpning av läsarter och framställning av mångfald (genus och etnicitet). Läsarten påverkar hur texten uppfattas och de mångfaldsbeskrivningar som texten tillämpar skapar förutsättningar för igenkänning och identitetskonstruktion. Studien synliggör texten i Skärmhjärnan junior (2021) som en faktionsbok som blandar utsagor om verkligheten och uppmaningar inom den fiktiva världen.Texten framställer personer och miljöer på ett övervägande stereotypt sätt med en behandling av främst överordnade maktpositioner vilket visar på en viss eftersatt framställning av individer i förhållande till dagens syn på demokratiska värden. Texten visar både på en estetisk och efferent läsart men har ett didaktiskt tonläge och ett tveksamt tilltal till karaktärerna i texten. Studien visar att material som används för undervisning behöver granskas då ett underliggande syfte kan antas i denna förmånliga bok. Valet av lärobok i skolan blir viktigt för att veta vad den innefattar, hur innehållet presenteras och hur det kan komma att påverka dem som läser. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad forskningen säger om vilken slags läsning som testas i de nationella proven och PISA, svenska elevers resultatutveckling i PISA över tid, samt att redogöra för undervisningsmetoder för läsförståelse. Resultaten visar att de läsarter som prövas i de bägge proven är relativt lika, men att vissa läsarter får olika stort utrymme i de olika proven. Svenska elevers läsförståelse utifrån PISA visar sig ha försämrats över tid. Gällande undervisningsmetoderna redogörs det för två olika metoder där störst fokus har lagts på litteratursamtalet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever. De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna.