The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

The objective of this thesis is integrating book talks. The aim is to explore and describe which forms ofreadings of the books appear in the analyzed book talks. The content analysis is based upon soundrecordings of the book talks and the questions that provide their basis. Tengberg’s (2011) forms ofreading make up the analysis categories. Questions are: (1) Which forms of reading are expressed in thebook talks? (2) Toward which forms of reading do the questions direct the reader? (3) Which forms ofreading are most frequent in the book talks? The result show that five out of six forms of reading areactive in the book talks and that the questions direct the students towards four. Most frequent are the plotoriented and during major parts of the book talks no form of reading is active. Two complementary formsof reading and a re-evaluating of parts of the book talks are suggested.

Barn lär sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och förståelse skapas vid samtalande och lyssnande utifrån det som lästs eller skrivits. Litteratursamtal innebär samtal om skönlitterära texter, där eleverna genom arbetssättet får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka litteratursamtal genomförd i den svenska skolan genom att kartlägga dess konsekvenser. En del tidigare nationell forskning har visat avsaknad och begränsning av arbetssättet. Då internationell forskning visat att litteratursamtal har stor betydelse för elevernas förståelse av det lästa, ansåg vi det relevant att fördjupa oss mer i vad nationell forskning kommit fram till om ämnet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Utifrån studiernas resultat utformades fyra kategorier: ökad förståelse, stöd för språkutvecklingen, intresse och engagemang samt kritiska punkter. I resultatet framkom det att eleverna genom litteratursamtalen utvecklade sin förståelse på olika sätt. Vidare gav samtalen möjlighet till språkutveckling genom utveckling av begrepp, läsning samt verbal förmåga. Dessutom synliggjordes intresse och engagemang hos eleverna under samtalen. Samtidigt framfördes även ett par kritiska punkter som är viktiga att ha i åtanke vid arbete med litteratursamtal. Framtida forskning om litteratursamtal bör fokusera på hur olika arbetsupplägg påverkar utfallet. Dessutom finns det även behov av mer kvantitativ forskning inom området för att kunna fastställa mer säker kunskap.

Denna studie behandlar attityder till litteratursamtal i svenskundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att litteraturläsning är väsentlig för språkutvecklingen. Samtidigt menar forskare att det även är av betydelse att integrera litteratursamtal i undervisningen för att eleverna ska få möjligheten att reflektera kring det lästa och utveckla sin läsförståelse. Skolverket betonar dessutom att lärare ska stimulera elevernas intresse för läsning och skrivning genom att analysera texter och utveckla deras språkförmåga, identitet och förståelse för omvärlden. Eleverna förväntas delta i gemensamma och enskilda läsningar, analysera texter utifrån olika perspektiv, delta i samtal och relatera texterna till sina egna erfarenheter och omvärldsfrågor. Därför är det viktigt att få insyn i lärares olika attityder till litteratursamtal då det kan integreras på olika sätt och ses som effektivt på olika sätt. Metodvalet för studien är en enkätundersökning där högstadielärare runtom i Sverige får delta. Resultatet visar på blandade attityder samt blandade åsikter kring hur effektivt litteratursamtal faktiskt är i klassrummet, men också att litteratursamtalen utformas på ett likartat sätt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen. Observationerna genomfördes i varje lärares klassrum genom att vi var deltagande observatörer. Enligt oss har observationerna förstärkt våra tankar om lärarnas resonemang genom att vi direkt har iakttagit lärarnas arbete samt att vi har kunnat urskilja detaljer i den sociala värld som skolans klassrum utgör. I denna sociala värld samspelar lärare, elever och litteratur och ny kunskap skapas, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som är ett genomgående synsätt genom hela vår uppsats. Vi bearbetade de empiriska data från intervjuer och observationer med inspiration från en hermeneutisk tolkningsmetod. Efter vår bearbetning presenterades resultatet i relation till uppsatsens bakgrund och tidigare forskning. Det framkom att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att lärare har ett stort ansvar att inspirera och motivera elever till att läsa. Lärarna i vår undersökning betonade att skönlitteratur är ett viktigt redskap för elevers kunskaper och färdigheter. Det är när elever får möjlighet att läsa, lyssna och samtala om skönlitteratur som de utvecklar erfarenheter och kunskaper om världen och sig själva.

Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen. Sammantaget ger resultatet ett litet underlag till att diskutera var förklaringen kan sökas till varför svenska skolelevers läsförmåga försämras – lärarna känner inte att de kan använda sig av skönlitteratur i undervisningen eftersom de inte känner sig kompetenta nog att göra detta utan att förstöra läsupplevelsen för eleverna. / 2010ht4640

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande. De fördelar som litteratursamtalet anses generera rör framför allt en fördjupad förståelse av texten samt kunskap om sig själv och andra. Utöver det anses samtalet främja utvecklandet av elevernas sociala färdigheter och ledarskapsförmågor. Dåligt klassrumsklimat, lärarstyrning, elevmotstånd samt undvikandet av svåra samtalsämnen är några av de svårigheter och dilemman som kan stötas på och försvåra genomförandet av litteratursamtal. En slutsats som kan dras är att flera av dessa svårigheter måste övervinnas innan ett litteratursamtal överhuvudtaget kan komma till stånd och dess positiva aspekter realiseras.

No description available.

<p>I denna studie har romanerna <em>Svenne</em> av Per Nilsson och <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen.</p><p>Analysen visar att moralen som förmedlas i <em>Svenne </em>är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> görs mer tydliga ställningstaganden. Resultatet tyder på att den valda litteraturen lämpar sig bra för undervisning. <em>Svenne </em>passar för moraliska diskussioner eftersom den är mångbottnad och fordrar aktiva ställningstaganden av läsaren. <em>Ser mitt huvud tjockt ut i den här?</em> fungerar bra för att få inlevelse och förståelse för hur människor från olika religioner kan leva samt för att främja elevers läslust genom att låta dem läsa berättelser med teman som rör deras verklighet.</p>