Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.   Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.

Forskning visar på att läsintresset bland barn och unga har sjunkit och att läsvanorna fortsatt sjunker för varje år som går. Syftet med min studie har därför varit att undersöka om en lärare har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och om hen skulle kunna främja elevernas läsintresse med skönlitteraturundervisning. Jag har även undersökt om det finns någon koppling mellan en elevs läsintresse i ung ålder och deras läsintresse i äldre åldrar. Slutligen har jag även undersökt vilken koppling som går att finna mellan läsintresset och läsförståelseutvecklingen. För att kunna få svar på mina frågeställningar och uppnå mitt syfte valde jag att göra en systematisk litteraturstudie. Jag sökte fram forskning och analyserade denna för att få fram mina slutsatser och testa min hypotes om att det inte behöver finnas någon koppling mellan elevers läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Jag valde att använda forskning som både visade stöd för min hypotes och sådan forskning som motbevisade hypotesen. Detta både utifrån ett etiskt perspektiv, men även för att få en bredd på studien som visade olika argument. Mina slutsatser blev att hypotesen inte stöttades utan majoriteten av forskningen jag funnit påstår att det finns en tydlig koppling mellan en elevs läsintresse och deras läsförståelseutveckling. Analysen visade även att elevers läsintresse i ung ålder inte behöver påverka deras läsintresse i äldre åldrar. Men det visades att läraren har en viktig roll i att främja elevers läsintresse och detta genom att använda skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning lyfter fram om hur läraren genom undervisning och arbete med lässtrategier kan möjliggöra utveckling i läsförståelse. Utifrån detta syfte tar studien sin utgångspunkt i frågeställningarna:  Hur påverkar arbete med lässtrategier elevers läsförståelse? Vilken roll har läraren vid arbete med lässtrategier och läsförståelse? I litteraturstudien har olika vetenskapliga artiklar lästs och analyserats som sträcker sig från år 1984 – 2016. Undersökningsmaterialet i studien består av både nationella och internationella publikationer. Angående studiens första frågeställning visar resultat att undervisningen bör bestå av en variation av högläsning, frågor till text och diskuterande textsamtal för att möjliggöra utveckling av läsförståelse. Användning av metakognitiva strategier i undervisningen har också visat sig vara betydelsefull när det kommer till läsförståelseutveckling.  Utifrån studiens andra frågeställning framkommer det att läraren har en betydande och central roll för undervisning av läsförståelse där läraren erbjuder stöd och modellering med eleverna vid arbete med läsförståelsestrategier.Genom att variera arbetssätt och metoder i undervisningen kan lärare främja elevers läsförståelse så att det bidrar till läsförståelseutveckling. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare kan utforma undervisningen på olika sätt men även att lärare behöver vara medvetna om den kunskap som krävs för att i sin tur kunna undervisa elever.

Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut.Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri.Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever. De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Det svenska samhället bygger på förmågan att kunna läsa och skriva och läsförståelse är av den anledningen en viktig förutsättning för att bli en delaktig samhällsmedborgare. Bedömning av elevers läsförståelse är många gånger problematisk på grund av dess komplexitet, men samtidigt nödvändig. Enligt PIRLS studie från 2011 framkommer det att elever många gånger lämnas själva i sitt arbete med läsförståelse, och att det hade varit mer fördelaktig att låta dem arbeta i grupp. Denna litteraturstudie syftar till att ge ett kunskapsbidrag om hur tidigare forskning å ena sidan beskriver kopplingen mellan elevers läsförståelseutveckling och gruppdiskussioner, å andra sidan hur tidigare forskning beskriver kopplingen mellan formativ bedömning och gruppdiskussioner för att diskutera hur lärare kan arbeta för att utveckla läsförståelse i årskurs 4-6. För att besvara syftet användes framför allt en databassökning. Tidigare forskning som har undersökts är elva vetenskapliga artiklar, en avhandling, en forskningsrapport och en tryckt bok. Av litteraturen som använts är avhandlingen skriven på svenska men i övrigt är litteraturen internationell. Teorin om det sociokulturella perspektivet på lärande återfinns i vald forskning och har således en central plats i denna litteraturstudie. Studiens resultat visade att det är möjligt att utveckla elevernas läsförståelse genom gruppdiskussioner och att gruppdiskussioner är en effektiv form för att bedöma elever formativt. Två metoder för gruppdiskussioner studerades närmare, Reciprocal Teaching och Quality Talk. Reciprocal Teaching var framför allt gynnsamt vid utvecklingen av elevers läsförståelse på en grundläggande nivå. Quality talk utvecklade både den grundläggande och högre kognitiva nivån hos eleverna, dock la forskare i sin studie emfas på den högre kognitiva nivån. Vid formativ bedömning av elevers läsförståelseutveckling visade sig gruppdiskussioner i mindre grupper vara fördelaktigt. Slutsatsen vi kan dra är att det finns positiva aspekter med att introducera elever för gruppdiskussioner både när det gäller att utveckla deras läsförståelse och för att som lärare kunna bedöma dem formativt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att elevers läsförståelse kan utvecklas med hjälp av samtal om texter inom svenskämnet. Syftet uppfylls genom att följande frågeställningar besvaras: Hur använder sig lärare av samtal om texter i läsförståelseundervisningen? Hur beskriver lärare att samtal om texter kan påverka elevers läsförståelse? Intervjustudien har sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin om hur lärande sker i en social kontext samt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Intervjustudien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod för datainsamling. Fyra lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats. Resultatet visade att lärarna beskriver att de använder sig av samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse. Det framkom att eleverna får samtala om olika typer av texter i skilda sammanhang men att läsförståelseutveckling förutsätter att eleven får möta texter på rätt nivå och som engagerar. Slutsatsen i intervjustudien är att de intervjuade lärarna uppfattar att samtal om texter har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelsen och att lärarna använder sig av det i undervisningen. Eleverna behöver med stigande ålder bli mer självständiga i arbetet med läsförståelse och i samtal om texter, för att det ska bli möjligt behöver lärarna modellera olika strategier för både läsförståelse och textsamtal. Lärarna beskriver dock inte hur de konkret gör för att med tiden överlämna ansvaret för samtal om texter till eleverna. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how teachers in the grades 4-6 describes that pupils can develop their reading comprehension by using text talks within the Swedish subject. The aim is to be fulfilled through answering the following questions: How do teachers use text talks in the reading comprehension education? How do teachers describe that text talks can affect pupils reading comprehension? The interview study has its theoretical starting point in the socio-cultural theory and how learning takes place through a social context and in Vygotskijs theory of the Zone of Proximal Development. The interview study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been used as a method for collecting data. Four teachers who teach Swedish in grades 4-6 were interviewed. The results of the study shows that teachers describes that they use text talks to develop pupils reading comprehension. The result also showed that the pupils get to talk about several types of texts in different contexts, but that reading comprehension development requires students to be exposed to engaging texts at the right level. The conclusion of the interview study is that the teachers who were interviewed perceives that text talks are important for students’ development of reading comprehension and that the teachers use text talks in their teaching. With increasing age, the students need to become more independent in the work with reading comprehension and in text talks, for this to be possible the teachers need to model different strategies for both reading comprehension and text talks. However, the teachers do not describe exactly how they hand over the responsibility for text talks to the students over time.

Att elever kan läsa och förstå innehåll i texter är avgörande för att elever ska vara en del av samhället. I skolan och i vardagen möts elever av olika texttyper vilket medför att det ställs krav på elever att kunna läsa och förstå texter. Det ställs därför krav på lärare att ge elever strategier att använda sig av vid sitt läsande och vid arbete med olika texter för att bidra till att elever utvecklar läsförståelse. Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om lärares beskrivningar om hur de hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då läsförståelseutveckling kan förklaras genom att mening skapas i en social kontext. Den metod som studien grundas på är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6. Studiens resultat visar att olika strategier för att elever ska utveckla sin ordförståelse utgör en central del i lärarnas läsförståelseundervisning. Att tillsammans samtala om texter på olika sätt är även ett vanligt förekommande element i lärarnas undervisning. Lärarna beskriver att de på olika sätt arbetar med att elever ska utveckla en förmåga att kunna läsa och att svara på frågor som finns mellan och bortom raderna för att utveckla en djupare förståelse för texters innehåll. Lässtrategierna som ingår i undervisningsmodellen Reciprocal Teaching beskrivs av några lärare som en del av läsundervisningen och dessa lässtrategier är: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor på texten och att sammanfatta. Samtliga lärare arbetar på olika sätt för att tydliggöra för eleverna att ta sig an en text och detta görs genom modellering, att lärarna påminner eleverna om sin lässtrategianvändning, att få en översikt över texter och att ge elever en förförståelse för texters innehåll och struktur. Resultatet visar även att elever får arbeta tillsammans i arbetet med lässtrategier och läsförståelse för att stötta och hjälpa varandra, vilket kopplas till det sociokulturella perspektivet. Slutligen visar studiens resultat att de lässtrategier som är effektiva för elevers läsförståelseutveckling är en kombination av flera. Att läsa mellan raderna, att göra förutsägelser, att läsa om och att ta reda på svåra ord är de lässtrategier som av lärarna beskrivs som effektiva för elevers läsförståelseutveckling. Slutsatsen med föreliggande studie är att lärare i årskurs 4-6 på olika sätt undervisar om lässtrategier för att bidra till elevers läsförståelseutveckling och att lässtrategier utgör en central del i lärares svenskundervisning. / That students can read and understand the contents of texts is critical for students to be a part of the society. In school and in everyday life, students encounter different text types, which means that students are required to be able to read and understand texts. As a result, teachers are required to provide students with strategies to use when reading and when working with different texts to help students develop their reading comprehension. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about teachers' descriptions of how they help students develop their reading comprehension. The sociocultural perspective forms the basis of the study as reading comprehension development can be explained by the creation of meaning in a social context. The qualitative study is based on semi-structed interviews with five licensed teachers who work in grades 4-6. The result of the study shows that different strategies for students to develop their vocabulary comprehension form a central part of the teachers' teaching of reading comprehension. Discussing texts together in different ways is also a common element in teachers' teaching. The teachers describe that they work in different ways with students to develop an ability to be able to read and to answer questions that are between and beyond the lines, to develop a deeper understanding of the content of texts. The reading strategies included in the teaching model Reciprocal Teaching are described by some teachers as part of reading teaching and these reading strategies are: predicting, clarifying ambiguities, asking questions about the text and summarizing. All teachers work in different ways to make it clear for the students to deal with a text and this is done through modeling. The teachers remind the students of their reading strategy use, to get an overview of texts and to give students a pre-understanding of the content and structure of texts. The result also shows that students can work together using reading strategies and reading comprehension to support and help each other, which is linked to the sociocultural perspective. Finally, the result of the study shows that the reading strategies that are effective for students' reading comprehension development are a combination of several. Reading between the lines, making predictions, re-reading and figuring out difficult words are the reading strategies described by the teachers as effective for students' reading comprehension development. The conclusion of the present study is that teachers in grades 4-6 teach reading strategies in different ways to contribute to students' reading comprehension development and that reading strategies form a central part of the teachers' teaching of Swedish.