<p>Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka Hur elever upplever att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. För att uppnå vårt syfte har vi två frågeställningar: Vilken betydelse har skönlitteratur som kunskapskälla ur ett elevperspektiv? Hur reflekterar elever kring läsning av skönlitteratur? Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden beskriver egenskaperna hos ett fenomen. I vår undersökning är det eleven som står i centrum och vårt intervjumaterial grundar sig på tio stycken elever i år fem. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och motivationsteorier. Resultat: Eleverna upplever att den skönlitterära boken erbjuder kunskaper i flera olika former och dessa former har vi kategoriserat in under tre rubriker Inre utveckling, Språklig utveckling och Användbara kunskaper. Resultaten visar att elevernas intresse i stor utsträckning speglar valet av litteratur därför att de vill få kunskaper om sådant som de kan använda sig av direkt. Några av elevernas reflektioner kring läsning av skönlitteratur är att de inte upplever läsning av skönlitteratur som svenskundervisning, fantasi kan upplevas på olika sätt och läsmiljön i skolan är inte lika viktig som hemma.</p>

<p>Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats. Kombinationen av dessa leder förhoppningsvis fram till ett trovärdigt resultat då de kompletterar varandra. Vi har funnit att alla lärare i vår studie använder film i svenskundervisningen på olika sätt. Gemensamt för alla, såväl lärare som elever, är att de tycker att filmundervisning är positivt och lärorikt att arbeta med. Metoderna för filmundervisning skiljer de olika lärarna åt och så gör även syftet med undervisningen. Det som genomsyrar både elevernas och lärarnas kommentarer är att film är ett medium som har direkt genomslagskraft och därför ett tacksamt läroredskap.</p>

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka Hur elever upplever att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen. För att uppnå vårt syfte har vi två frågeställningar: Vilken betydelse har skönlitteratur som kunskapskälla ur ett elevperspektiv? Hur reflekterar elever kring läsning av skönlitteratur? Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden beskriver egenskaperna hos ett fenomen. I vår undersökning är det eleven som står i centrum och vårt intervjumaterial grundar sig på tio stycken elever i år fem. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet och motivationsteorier. Resultat: Eleverna upplever att den skönlitterära boken erbjuder kunskaper i flera olika former och dessa former har vi kategoriserat in under tre rubriker Inre utveckling, Språklig utveckling och Användbara kunskaper. Resultaten visar att elevernas intresse i stor utsträckning speglar valet av litteratur därför att de vill få kunskaper om sådant som de kan använda sig av direkt. Några av elevernas reflektioner kring läsning av skönlitteratur är att de inte upplever läsning av skönlitteratur som svenskundervisning, fantasi kan upplevas på olika sätt och läsmiljön i skolan är inte lika viktig som hemma.

Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats. Kombinationen av dessa leder förhoppningsvis fram till ett trovärdigt resultat då de kompletterar varandra. Vi har funnit att alla lärare i vår studie använder film i svenskundervisningen på olika sätt. Gemensamt för alla, såväl lärare som elever, är att de tycker att filmundervisning är positivt och lärorikt att arbeta med. Metoderna för filmundervisning skiljer de olika lärarna åt och så gör även syftet med undervisningen. Det som genomsyrar både elevernas och lärarnas kommentarer är att film är ett medium som har direkt genomslagskraft och därför ett tacksamt läroredskap.

The aim of this thesis is to examine how three teachers and three pupils reflect of learning style in the teaching of Swedish language. The teachers are asked to reflect of their work with learning styles in their teaching in the Swedish language. Furthermore, this thesis contains three pupils´ reflections of their learning styles and how they experience that these are taken in recognition in the teaching in Swedish language. In order to examine this, a semi structured interview has been the choice of the qualitative method.   This thesis shows that the teachers´ definition of learning styles is very similar to each other, even though the usage of it in their teaching vary. One of teachers aims to look at what links the students in their learning, rather than what separates them from their each other. This perspective on learning is very unlike one of the other teachers who claims her teaching in the Swedish language is based on her students´ different learning styles. Furthermore, the students are well aware of their learning styles and their experience of how their learning styles is part of the teaching in the Swedish language vary.

Elevsamarbete som arbetsform kan användas som mål eller medel för lärande. Arbetsformen ger flertalet möjligheter kring elevers lärande och utveckling, inte minst i språkundervisning. Samtidigt finns flera kritiska aspekter att beakta gällande elevsamarbete, som kräver medvetenhet kring både lärprocesser och socialt samspel. Flertalet studier kring lärande och elevperspektiv visar att elevsamarbete kan främja både ämneslärande och social utveckling hos elever – ofta mer än andra arbetsformer. Det förutsätter emellertid att hänsyn tas till exempelvis gruppsammansättning, lärar- och elevförmågor. Det finns lärare som upplever sig begränsade att använda elevsamarbete som medel för att nå ämneskunskaper och hellre använder det som mål i sig (Hammar Chiriac &amp; Forslund Frykedal 2011).Syftet i den här studien är att, utifrån lärares resonemang, belysa vad elevsamarbete kan innebära i svenskundervisning för årskurs 1-3. För att göra det genomfördes kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare från två skolor i Västsverige.Resultaten visar att lärarna i studien är positivt inställda till elevsamarbete, och säger sig använda metoden frekvent som både mål och medel för lärande. En möjlighet lärarna beskriver är den att svenskämnet med fördel kan integreras med andra ämnen med hjälp av elevsamarbete. Lärarna ser flertalet styrkor med elevsamarbete, vilka går i linje med skolans kunskapsmässiga och demokratiska uppdrag. De kritiska aspekter som lyfts berör bland annat gruppsammansättning, vilken beskrivs som en avgörande faktor för elevsamarbetets framgång. Därtill lägger lärarna stor vikt vid stöttning inför och under elevsamarbete, vilket de anser är en grundläggande förutsättning för att skapa goda elevsamarbeten där lärande sker och trygghet upplevs av eleverna. Elevernas förståelse för hur de förväntas arbeta tillsammans belyses. En stor del av den undervisning som beskrivs, exempelvis användning av checklistor kring samarbetsprocesser och ämneslärande, tolkas i studien som olika sätt att skapa stödstrukturer för elevers lärande. Resultaten går i mångt och mycket i linje med tidigare forskning, men skiljer sig i det att lärarna i studien inte anser sig vara begränsade i att använda elevsamarbete i svenskundervisning utan anser sig kunna undvika de fallgropar som finns på ett framgångsrikt sätt. Dessutom anser lärarna i den här studien att elevsamarbete mycket väl kan användas som medel för lärande i svenskämnet, vilket skiljer något från tidigare studier. Det är dock här värt att nämna att tidigare studier inte berör elevsamarbete i svenskämnet specifikt, utan ämnesövergripande eller gällande samhälls- eller naturorienterande ämnen.

<p>Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.</p>

<p>Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation. Metod: Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod i vår undersökning genom intervjuer med lärare och utdelning av enkäter till elever på gymnasieskolans senare år. Vi har intervjuat tre lärare vid tre olika gymnasieskolor samt delat ut enkäter till 48 elever i tre olika klasser vid dessa skolor. Dessa klasser bestod av 18, 13 respektive 17 elever. Resultat: Vi har sett att textmaterialets relevans ökar elevers intresse för uppsatsämnet, men att det inte är en nödvändighet för att påverka elevernas prestation. Orsaken till det är att eleverna är väl medvetna om kraven som ställs på att kunna skriva varierande texter även utanför intresseområdet. De flesta ansåg att texter och teman i de nationella proven i svenska del b ht-05 och vt-06 var viktiga och att de kunde känna igen sig i dem.</p>

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation. Metod: Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod i vår undersökning genom intervjuer med lärare och utdelning av enkäter till elever på gymnasieskolans senare år. Vi har intervjuat tre lärare vid tre olika gymnasieskolor samt delat ut enkäter till 48 elever i tre olika klasser vid dessa skolor. Dessa klasser bestod av 18, 13 respektive 17 elever. Resultat: Vi har sett att textmaterialets relevans ökar elevers intresse för uppsatsämnet, men att det inte är en nödvändighet för att påverka elevernas prestation. Orsaken till det är att eleverna är väl medvetna om kraven som ställs på att kunna skriva varierande texter även utanför intresseområdet. De flesta ansåg att texter och teman i de nationella proven i svenska del b ht-05 och vt-06 var viktiga och att de kunde känna igen sig i dem.