<p>Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats. Kombinationen av dessa leder förhoppningsvis fram till ett trovärdigt resultat då de kompletterar varandra. Vi har funnit att alla lärare i vår studie använder film i svenskundervisningen på olika sätt. Gemensamt för alla, såväl lärare som elever, är att de tycker att filmundervisning är positivt och lärorikt att arbeta med. Metoderna för filmundervisning skiljer de olika lärarna åt och så gör även syftet med undervisningen. Det som genomsyrar både elevernas och lärarnas kommentarer är att film är ett medium som har direkt genomslagskraft och därför ett tacksamt läroredskap.</p>

Informationssamhället har blivit allt större och har tagit över en del av skolans bildningsmonopol. Ungdomarnas medievanor bör tas på allvar och integreras i skolvärlden för att de ska kunna hantera medieflödet på ett bra sätt. Tack vare att film och TV är något som unga människor är vana användare av är det ett tacksamt medium att arbeta med i svenskämnet. Syftet med vår studie är att ta reda på om lärare på gymnasiet använder sig av film i svenskundervisningen och i så fall på vilket sätt de gör det och hur momentet mottages av eleverna. Vi har valt intervjuer och observationer för vår uppsats. Kombinationen av dessa leder förhoppningsvis fram till ett trovärdigt resultat då de kompletterar varandra. Vi har funnit att alla lärare i vår studie använder film i svenskundervisningen på olika sätt. Gemensamt för alla, såväl lärare som elever, är att de tycker att filmundervisning är positivt och lärorikt att arbeta med. Metoderna för filmundervisning skiljer de olika lärarna åt och så gör även syftet med undervisningen. Det som genomsyrar både elevernas och lärarnas kommentarer är att film är ett medium som har direkt genomslagskraft och därför ett tacksamt läroredskap.

Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ”ofint” arbetssätt. Filmen verkar dessutom till största del användas som en inledning till specifika temaområden eller som en plattform för diskussioner i klassrummet. När det gällde syften och mål med filmundervisning visade intervjuerna att det framför allt handlade om elevernas generella positiva inställning till filmen som medium samt de kunskapsområden som ämnesplanerna beskriver. Även om studien är begränsad på grund av antalet respondenter, ger arbetet ändå en ganska klar bild av filmen som undervisningsverktyg. Detta framför allt tack vare de mycket snarlika svaren från samtliga intervjuade lärare och likheterna mellan deras svar och tidigare forskning om ämnet.

Denna uppsats syftar till att jämföra filmatiseringen av Jane Eyre med det litterära verket. Filmatiseringen jämförs mot en kvalitativ narrativanalys av verket för att se likheter och skillnader dem emellan. Dessa likheter och skillnader blir grunden för att se om filmatiseringen förmedlar samma bild av epokerna och de teman som det litterära verket lyfter. Vidare tittar denna studie på filmens för- och nackdelar i skolundervisningen.De resultat och slutsatser som denna analys funnit visar att filmen inte kan ersätta boken i undervisningen. Filmen kan dock användas som komplement och/eller jämföras med boken. Filmen kan även fungera som ett självständigt inslag i undervisningen gällande typiska drag från epoker och teman. Jane Eyre som film och undervisningsredskap är enligt denna analys fullt möjlig.

Svenskämnets kursplaner betonar att eleverna ska ges möjlighet att möta flertalet olika texttyper under sin utbildning. Film är ett medium som de allra flesta möter frekvent under sin fritid, att använda sig av ett sådant i undervisningssyfte bör ha stora motivationsrelaterade fördelar.Denna uppsats strävar efter att finna undervisningsmetoder som använder sig av film i utbildningssyfte, och att försöka peka på arbetsområden inom svenskämnet där dessa metoder kan vara möjliga att nyttja.Uppsatsen är av konsumtionsart, alltså har forskning konsumerats och sammanställts till ett arbete. Jag har sökt och läst forskning inom en mängd områden som alla kan relateras till film inom skolvärlden. Uppsatsen har inte avgränsats till att beröra något särskilt stadie av den svenska skolan, men en koppling till ämnet Svenska finns.Ungdomarna som idag befolkar skolorna bär med sig mängder av kulturella erfarenheter när de kommer, det är en svår, men viktig uppgift för skolan att ta tillvara på dessa erfarenheter. Film är ett visuellt medium som talar till sina konsumenter på många sätt, att ge elever förutsättningar att möta alla dessa meddelanden ligger även det inom skolan uppgift.Jag har försökt peka ut fem stycken områden inom svenskämnet där film passar sig som ett undervisningsmedium: Filmkunskap, som ger eleverna rätt verktyg för att tala om och resonera kring de filmer som de ser. Kulturell bildning, som svarar mot kursplanens skrivelse om att olika textvärldar ger eleverna nya perspektiv och erfarenheter. Litteratur genom film, där en vanlig litteraturstudie vidgas till att innehålla visuella bearbetningar av litterära verk. Omarbetning utifrån film, som öppnar upp för elevernas egen produktion, med inspiration från filmer. Slutligen, Film som ingång till värdegrundsfrågor, som egentligen inte knyts enbart till svenskämnet, men att behandla frågor av det slaget ligger helt klart inom skolans uppgiftsramar.Vidare vill jag hävda att potentialen i arbetssättet är stort, då det finns en grundläggande positiv inställning från mertalet av eleverna. Bollen ligger hos lärarna, alla är inte intresserade av film som ett undervisningsmaterial, men jag vill ändå påvisa att det finns fler möjligheter än vad man initialt kan tänka sig.

Syftet med mitt arbete är att undersöka och synliggöra hur två lärare försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och på så sätt förverkliga kursplanen i bild. Undersökningen, som är kvalitativ, sker i form av inspelade intervjuer. Mitt resultat, dvs. lärarnas röster och åsikter, presenteras i en leranimerad dokumentärfilm och på så sätt åskådliggör det konstnärliga i min KME-utbildning. Då antalet deltagare i min undersökning är litet jämförs mitt resultat med en rapport från Skolverket. Rapporten presenterar olika aspekter av bildämnet och tar bl.a. upp de undervisande lärarnas behörighet, materialbrist och undervisningstiden. Jag har medvetet valt att bara intervjua två lärare då gestaltningsformen är tidskrävande. Jag lyckas skapa en leranimerad dokumentärfilm som jag döper till Film i skolan –Är det möjligt? Den är 8 minuter och 40 sekunder kort och tog över 91 timmar att producera. Mitt resultat när det gäller lärarnas situation går i linje med Skolverkets undersökning. Filmen kan ses på: http://homeweb.mah.se/~ll011235/examensarbete06.wmv

Den här uppsatsen är ett försök att förstå det didaktiska värdet av att använda filmer i samhällskunskapsundervisningen. För att åstadkomma det har flera olika perspektiv antagits. Undersökningen söker bedöma det didaktiska värdet av filmer genom att sammanställa en lista på krav som bör ställas på filmer som skall nyttjas i undervisningen och även om filmerna kan sägas behandla det innehåll som de i sina handledningar säger sig behandla. För att kunna konstruera denna lista med krav användes åsikter, tankar och forskning från ett flertal olika forskare inom området. Listan synliggjorde flera olika aspekter som filmer ska inneha för att kunna nyttjas korrekt i undervisningen. I metoden delades de olika aspekterna upp för att bilda olika frågor som kunde användas för att analysera olika filmer som syftade till att användas i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Dessa frågor var tänkta att användas i uppsatsen kvalitativa innehållsanalys av filmerna. Under utformandet av dessa frågor användes en pilotstudie för att garantera att frågorna och det resultat som kunde utvinnas var logiskt och relevant för studien. Utifrån det urval som användes i metoden hittades nio filmer som kunde användas i studien varav en film användes i pilotstudien. Dessa filmer fokuserade på vitt skilda delar av samhällskunskapsämnet för att ge en bred representativitet. I analysen strukturerades analysfrågorna i analysscheman som syftade till att tydliggöra den genomförda analysprocessen. Resultatet från dessa analysscheman sammanställdes därefter i uppsatsens resultatdel, vidare diskuterades resultatet utifrån de olika aspekterna som kunde utvinnas från den tidigare forskningen. Utifrån diskussionen och undersökningens resultatdel kunde man dra slutsatsen att filmer som är menade att användas i samhällskunskapsundervisningen kan sägas inneha ett begränsat didaktiskt värde för undervisningen men att filmerna med en lärares hjälp och ett fungerande upplägg skulle kunna utgöra ett stort didaktiskt värde i undervisningen. Därutöver kunde man även dra slutsatsen att filmer som syftar till att användas i samhällskunskapsundervisningen i större utsträckning måste koppla till olika delar av ämnesplanen för att bli mer konsekventa, tydliga och relevanta för samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. / <p>Betygsdatum: 2021-09-10</p>

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet.