• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 9
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hjälpa eller stjälpa? : En jämförelse av bilders funktion i matematikläroböcker med ursprung i olika länder

Ahlberg, Josefin, Engberg, Emma January 2021 (has links)
I denna studie undersöktes olika bilders funktion i två läroboksserier för årskurs 2 och 3 med ursprung i olika länder. Den ena läroboksserien grundar sig i en svensk matematiktradition och den andra i singaporiansk. Utifrån tidigare forskning kring bilder i läroböcker klassificerades olika typer av bilder som mer eller mindre funktionella för lärande. Studien utgick från ett multimodalt teoretiskt perspektiv där lärande ses som en utveckling av teckenskapande och tolkande förmåga och läroboken som designad och påverkad av den kontext i vilken den skapats. Förutom verbalspråklig skrift ses text som bestående av bilder, symboler och andra teckensystem, där alla olika system bidrar till en helhet.  Resultatet av studien visade att de två läroboksserierna hade både likheter och skillnader när det kom till vilken funktion bilder hade i aritmetiska problemlösningsövningar. Bilder som representerar hela det numeriska innehållet i övningen, vilka visat sig funktionella för lärande, förekom i begränsad andel i de båda läroboksserierna. Båda läroboksserierna hade däremot en stor andel bilder som kan konkretisera innehållet i det matematiska problemet. Dekorativa bilder, en typ av bild som inte ses som funktionell för lärande, förekom inte alls i läroboksserien med ursprung i singaporiansk matematik, medan de utgjorde ungefär en femtedel av bilderna i serien med ursprung i svensk matematiktradition. En slutsats som drogs var att designen av läroboken och de skillnader som påvisades mellan läroboksserierna kan påverka hur teckenskapande och teckentolkande ter sig i klassrummet.
2

“De tycker då att de slösar jättemycket tid och då skriver de bara in svaret” : En empirisk studie om lärares undervisning med och användning av digitala läromedel samt vilka möjligheter/utmaningar det medför / "They think they are wasting a lot of time and then they just write in the answer" : An empirical study of teachers' teaching with and use of digital teaching books and what opportunities / challenges it entails

Hodzic, Ajdin, Olsson, Eric January 2022 (has links)
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur matematiklärare i grundskolan undervisar med digitala läromedel. Studien ämnar också till att utforska lärares uppfattningar om svårigheter och möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik. I denna studie behandlas två frågeställningar; Hur använder lärare digitala läromedel i matematik och vad uppfattar lärare som svårigheter/möjligheter med att använda digitala läromedel i matematik? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är intervjuer och observationer. I resultatet framkom det att lärare använder det digitala läromedlet i matematik som en bok på datorn. Lärarna planerar sin undervisning på samma sätt som med ett tryckt läromedel. Det framkommer även att det finns stora möjligheter med det digitala läromedlet i matematik som till exempel åtkomst till socialsemiotiska resurser (teckensystem), individanpassning och tillgänglighet. Den största svårigheten med det digitala läromedlet i matematik visar sig vara kommunikationen, det vill säga att eleverna inte får möjligheten att redovisa sina uträkningar.
3

En studie om barns interaktion och samspel i mötet med digitala lärmiljöer i förskolan

Åberg, Sofia January 2018 (has links)
Vi lever i en allt mer digitaliserad vardag och samhällsförändringen från industrisamhället till ett informations- och tjänstesamhälle skapar nya utmaningar för hur vi ser på lärandet idag. Pedagoger i förskolan har till uppgift att arbeta med digitala verktyg tillsammans med barnen och bidra till utvecklingen av deras intresse för olika medier. Studiens syfte är att undersöka hur barn interagerar, kommunicerar och samspelar i en digital lärmiljö samt att synliggöra barns teckenskapande i en designad digital lärmiljö. Studien besvarar tre frågeställningar. Hur agerar barn och pedagoger didaktiska designers i interaktion med det digitala gränssnittet? På vilket sätt interagerar och samspelar barn i olika teckensystem i en digital lärmiljö? Vilken betydelse har digitala lärmiljöer för barn som en meningsskapande aktivitet? För att få svar på mina frågeställningar gjorde jag en kvalitativ studie på en förskola i en mellanstor stad. Metoden som användes var videoobservationer och anteckningar. Därefter transkriberades det insamlade empiriska materialet i ett transkriptionsschema. Med hjälp av transkriptionsschemat synliggjordes olika mönster som sedan fick bli grunden till analysarbetet.Den teoretiska utgångspunkten för analysarbetet har varit det multimodala designteoretiska perspektivet som utgår från att se människan som en teckenskapande varelse. Begrepp som användes i tolkning av det empiriska materialet var design i lärande, design för lärande, meningsskapande och teckensystem utifrån Kress och Selander, Selander och Svärdemo- Åberg och Kjällander. Jag har även kompletterat med studier av Petersen, Jahnke och Kulmar och Walldén Hillström som studerat barns interaktioner kring digitala resurser. Resultatet av denna studien visar att pedagoger designar den digitala lärmiljön och att barnen inbjuds till att utforska och skapa utifrån sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som erbjuder barnen att agera beror både på pedagogers digitala design samt applikationens design framkommer i studien. Hur barnen använder teckensystem skiljer sig åt beroende på hur pedagogen erbjuder den digitala lärmiljön och olika material. Resultatet av studien visar att barnen interagerar med omkringliggande miljö och material och tillsammans runt lärplattan för barnen diskussioner och kommer fram med olika kreativa lösningar på problem.
4

Kommunikation i förskolans rutinsituationer : En observationsstudie av multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn i förskolan

Gustafsson, Alva, Sturesson, Frida January 2023 (has links)
Den här studien syftar till att synliggöra multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn vid rutinsituationer i förskolan. Dessutom synliggörs hur barnens agens kommer till uttryck vid dessa specifika situationer. De rutinsituationer som har studerats är måltiden samt på- och avklädning. Vid genomförandet av den empiriska datainsamlingen har videoobservation använts som metod, med kompletterande anteckningar. För att analysera den multimodala kommunikationen som framkom vid observationerna låg socialsemiotik som teori till grund. Inom socialsemiotiken studeras all typ av kommunikation, som exempelvis kan bestå av gester, ljud och blickar, varpå vi ansåg att den teorin var lämplig att använda i relation till vårt syfte. De huvudsakliga resultaten i studien visar att pedagoger och barn kommunicerar multimodalt genom att kombinera teckensystemen tecken som stöd (TAKK), bildstöd, tal och kroppsspråk, för att på så sätt skapa förståelse mellan de båda parterna. Vid analys av den multimodala kommunikationen mellan pedagoger och barn framkommer att barnen ständigt är deltagande i kommunikationen. I delstudie 1, måltiden, framkommer hur barnens varierande deltagande i varje situation gör att barnens utövande av agens framkommer på olika vis. Den gemensamma nämnaren är dock att barnen är aktiva deltagare i varje situation. I delstudie 2 som berör på- och avklädning synliggörs att barnens agens kommer till uttryck genom att de kommunicerar verbalt, kroppsligt, i relation till visuella bilder eller genom att inte svara. Dessutom har sättet barnen utövar agens vid på- och avklädning visat sig relatera till vilka semiotiska resurser de får tillgång till.
5

Pratar vi om inflytande eller delaktighet? /Are we talking about influence or participation? : En observationsstudie om barns möjlighet till inflytande i samlingar

Sophy, Sara, Bergstrand, Viktoria January 2023 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur barns möjlighet till inflytande kan komma till uttryck i relation till pedagogens makt under den regelbundet förekommande aktiviteten “samlingar”. Vi gjorde observationer av olika pågående samlingar på en förskola, som vi sedan plockade ut utdrag från och analyserade tematiskt. Studiens resultat redovisar att pedagogens förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande. Pedagogen har makten att antingen uppmärksamma och möjliggöra, eller begränsa för barns inflytande. Resultatet i vår studie visar på en större delaktighet bland barnen snarare än inflytande.
6

Miljöer som tillgång för förskolebarns meningsskapande i bild / Environments as a resource for preschool children’s meaning-making in painting and drawing activities

Blyzniuk, Margaryta, Bozan, Linda January 2014 (has links)
Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.
7

IKT som verktyg för främjandet av literacy i förskolan : Förskolepedagogers design för lärande och barns användning av IKT och deras skapande av literacy / ICT as a tool for the support of literacy in preschool

Thuresson, Daniel, Sörman, Niclas January 2016 (has links)
No description available.
8

Artefakter, modes och semiotiska resurser vid introduktion av matematiklektioner i årskurs 1-3

Asad Kandastar, Ahdia, Stenius Johnson, Peggy January 2017 (has links)
Läroplanen för grundskolan betonar att skolan ska främja elevers utvecklinggenom att använda varierade arbetsformer samt ett varierat innehåll. Skolverkets forskningsrapport; Lusten att lära – med fokus på matematik (2001–2002) skriver att en varierad undervisning är viktig i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av olika artefakter, modes och semiotiska resurser, och till vilken grad, vid introduktionen av matematiklektioner. Vi använde oss av strukturerade observationer med kompletterande intervjuer och bearbetade det insamlade materialet med kodning och kategorisering. Resultatet visar att vilka modes, semiotiska resurser och artefakter, samt hur de används varierar. Slutsatserna av studien är att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka resurser de har tillhands och hur de ska använda sig av dem samt att medvetet välja resurser som tar hänsyn till det multimodala perspektivet.
9

A vista eller nej vista? : En självstudie i att som tidigare kompgitarrist lära sig spela a vista på elgitarr / Sight reading, yes or no? : A self-study in sight reading on electric guitar, as a former rhythm guitarist

Forslund, Tim January 2023 (has links)
Som gitarrist är det inte ovanligt att ens förmåga till notläsning blir ifrågasatt, av både andra gitarrister såväl som medmusiker. Jag har genom det här arbetet undersökt vilka underliggande faktorer som kan spela in i varför det är så svårt att spela efter noter på gitarren samt analyserat mitt eget lärande och vilken utveckling jag har observerat hos mig själv efter åtta veckor av fokuserat övande på a vista. Jag har arbetat utifrån ett designteoretiskt perspektiv, och analyserat min progression med hjälp av loggbok och videoinspelning samt analyserat läroböcker som berör a vista och ackompanjemang. Det jag fann var att det finns en skillnad i läroböckerna gällande vilket teckensystem som föredras att användas för att lära sig spela a vista gentemot att lära sig spela ackompanjemang, och att dessa två aspekter av gitarr särskiljs. Jag fann också att min egen utveckling främjades av att jobba på ett strukturerat sätt med a vista. Slutligen så för jag en diskussion kring mitt resultat och tidigare forskning, samt det teoretiska perspektiv som jag använt i den här studien. / As a guitarist, it is not uncommon for one's ability to read sheet music to be questioned, both by other guitarists as well as fellow musicians. In this paper, I have investigated what underlying factors may play a role in why it is so difficult to sight read on the guitar, as well as analyzed my own learning and what improvement I could observe in myself after eight weeks where I practiced sight reading. Using design theory, I analyzed my progression with the help of a practice journal and video recording. I also analyzed textbooks that focus on sight reading and accompaniment. What I found was that there is a difference in which notation system teachers choose to use when teaching sight reading versus accompaniment, and that these two aspects of guitar are separated. I also found that my own improvement benefitted from working in such a structured environment. I  also discuss what it could mean to work with these two different forms of guitar playing.
10

"Nu ser jag hela" - När digitala och analoga resurser kompletterar varandra : En observationsstudie av barns meningsskapande med digitala och analoga resurser

Lehtonen, Hannu, Pavlov Segura, Martina January 2018 (has links)
Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

Page generated in 0.0603 seconds