Denna studie syftade till att undersöka om förskolebarn på en vanlig hörande förskola använder sig av tecken som stöd (TSS) i sin kommunikation med kamrater i den "fria leken" då personal använder TSS med förskolebarngruppen. För att ta reda på detta har observationer under förskoebarnens "fria lek" gjorts under fem dagar. Observartionernas fokus var kommunikation mellan minst två förskolebarn samt deras tecknande. Observationernas resultat visar i denna studie att tre av förskolebarnen på denna utvalda avdelning/förskola använder sig ibland av tecken i den "fria leken" och dessa tre tecknen var: pekning, stopp och hej då.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är: - Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling? För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal. Historik om teckenspråket tas också upp för att få en bild av hur tecken till tal uppkom. I resultatet framkommer att både förskollärarna och föräldrarna har en positiv syn på tecken till tal för barns språkutveckling. Tecknen förtydligar och stärker det verbala språket och barnen har lättare för att koncent-rera sig i till exempel vid samlingarna på förskolan.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?</p><p>För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal. Historik om teckenspråket tas också upp för att få en bild av hur tecken till tal uppkom. I resultatet framkommer att både förskollärarna och föräldrarna har en positiv syn på tecken till tal för barns språkutveckling. Tecknen förtydligar och stärker det verbala språket och barnen har lättare för att koncent-rera sig i till exempel vid samlingarna på förskolan.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med metoden, tecken som stöd samt i vilka sammanhang metoden anses vara gynnsam.  Denna studie undersöker hur användandet av tecken som stöd ser ut i den svenska grundskolan samt i vilka pedagogiska sammanhang metoden kan användas som resurs. Studien tar upp tecken som stöd i undervisning för och kommunikation med elever med språkstörning samt inom andraspråksundervisning. Den lyfter även generella vinster hos elever som använder tecken som stöd.   Undersökningen genomförs med kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger. Dessa nämns som respondenter. Dessa respondenter representerar olika befattningar som klasslärare, specialpedagog och SVA-lärare. Analys av intervjuresultaten genomförs utifrån två perspektiv: en innehållsanalys samt en med inspiration från en fenomenografisk ansats.

No description available.

Kommunikation är en viktig del i förskolan både för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar någonting även om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssätt kan vara att använda gester eller gestikulerande tecken. Att använda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie är att se vid vilka situationer arbetslaget väljer att använda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala språkutveckling och på vilket sätt. För att undersöka detta skickades det ut enkäter till alla kommunala förskolor i en mellanstor stad i Skåne. De resultat som framkom var att pedagogerna främst använder tecken i samlingar och att majoriteten anser att tecken gynnar barns språkutveckling eftersom barnen får fler sätt att uttrycka sig på. Vår undersökning visar att förskollärare uppfattar att teckenanvändning utvecklar barns ordförråd tidigare och hjälper ovana språkanvändare att bli förstådda.

Att ha blivit utsatt för misshandel som barn, är något som påverkar livskvalitén för individen på många sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa befintlig kunskap, av fysiska och psykiska tecken, på att barn utsatts för misshandel. En integrerad systematisk kunskapsöversikt valdes som metod, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed och PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver en metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades. Fjorton studier var av kvantitativ ansats, en var en litteraturstudie och ytterligare en, använde mixad metod. Tecken som framkom efter analys av data var; fysiskatecken på misshandel och psykiska tecken på misshandel med tillhörande undertecken. Blåmärken, ögonskador, frakturer, sömn- och beteendemässiga problem och svårigheter med identifiering av ansiktsuttryck var tecken som kunde ses efter barnmisshandel. Slutsatser som framkom var att det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de olika tecken som kan visas efter en misshandel på barn. Detta är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna upptäcka och rapportera om misstänkt barnmisshandel.

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers resonemang gällande användandet av tecken som stöd i förskolan. Vi införskaffade material till studien genom en kvantitativ enkätundersökning samt genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att en stor del av pedagogerna är positiva till användning av tecken som stöd i förskolan och majoriteten påstår att alla barn oavsett ålder gynnas av detta, men det framkommer att det framförallt är fördelaktigt för barn med tal- och språksvårigheter. Pedagogerna uppger att barn med hjälp av tecken kan göra sig mer förstådda och att tecken ger dem möjlighet att kommunicera innan de har utvecklat ett verbalt språk. Pedagogerna lyfter även fram att det är lättare för barn att lära sig tecken än verbalt språk och poängterar att tecken som stöd hjälper språket att komma igång och påskyndar språkutvecklingen. Sammanfattningsvis kom vi fram till att tecken som stöd är gynnsamt för barn med tal- och språksvårigheter, vilket både litteratur, forskning och den empiriska datan visar. Däremot är forskningen tvetydig i frågan om tecken som stöd gynnar typiskt utvecklade barns språk- och kommunikationsutveckling, vilket pedagogerna i studien hävdar att tecken som stöd gör.

Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.