Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket