No description available.

För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

Den manuella gesten benämnd PU@g har formen ”sprethänderna, framåtriktade och uppåtvända som förs kort framåt och sidledes” och kan utföras på lite olika sätt. Ibland kan den även utföras utan rörelse och den kan ha många funktioner. I denna uppsats rapporteras en undersökning av Svensk teckenspråkskorpus (Mesch, Wallin, Nilsson & Bergman 2012). Det analyserade materialet visar en hög frekvens av den manuella gesten PU@g. Materialet (färdigställt i slutet av augusti 2012) består av 16 teckenspråkstexter fördelade över lika många Eaf-filer, totalt 81.44 minuter data med 16 olika par av tecknare. I materialet finns det 425 förekomster av gesten PU@g. Gesten har kategoriserats efter funktion för varje förekomst. Det går att dela upp funktionerna i tre huvudkategorier: a) Talaren som signalerar till lyssnaren. b) Lyssnaren som signalerar till talaren c) Annan funktion och till det som vederbörande tidigare har sagt och som inte har med lyssnaren eller något annat yttrande att göra. Studien har hittat några viktiga icke-manuella signaler som används med gesten och det är [0-], samt huvudskakning.

Denna uppsats är en studie av hur teckenspråkiga tar del av det dagliga nyhetsflödet. Syftet med studien är att undersöka vad teckenspråkiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram för teckenspråkiga. Studiens frågeställningar är: Hur uppfylls teckenspråkigas behov av nyheter idag? Tar de teckenspråkiga del av nyheterna från Nyhetstecken? Vilken betydelse har public service för teckenspråkiga? Hur önskar teckenspråkiga att nyhetsutbudet utformades? Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspråkigas behov ur ett demokratiperspektiv? Att kunna ta del av den samhällsinformation som finns är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Därför består studiens teoretiska ram av teorin om den offentliga sfären med utvalda områden som påverkar den offentliga sfären. Därefter presenteras ett utdrag från diskussionerna kring den omdebatterade public service-modellen. Eftersom studien baseras på teckenspråkigas egna åsikter och tankar, tillämpas metoden fokusgrupper. För att studien ska vara så mångfacetterad som möjligt görs även en intervju med SVT Teckenspråk. Analysen visar att de teckenspråkiga inte tar del av Nyhetstecken för att de redan tagit del av nyheterna. Dessutom är Nyhetstecken inte tillräckligt, de behöver ofta komplettera med andra nyheter. Public service är viktig för respondenterna men det finns flera brister i tillgänglighet, speciellt teckenspråkskvalitén. De teckenspråkiga skulle börja titta på Nyhetstecken om de började sända nyheter om döva. Studien visar att respondenterna ofta stöter på otillgänglighet i tillvaron, speciellt nyheter på tv och på webben, då de inte textas fullt ut.

No description available.

Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

<p>Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .</p><p>Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan.</p><p> </p><p>Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling.</p>

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ . Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan.   Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk.   Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling.

Syftet med denna studie är att belysa mångkulturella elevers teckenspråksanvändning i skolsituationer. I hörselskolor idag får elever med hörselnedsättning möjlighet att lära sig teckenspråk. Genom att använda mig av fokusgrupp som metod fick eleverna själva berätta vad de hade upplevt, kände, tyckte och tänkte kring teckenspråk och när de själva använder sig av teckenspråket. Elever med hörselnedsättnings behov av teckenspråk är självklar då de inte kan uppfatta tal i bullriga miljöer och där teckenspråk skulle innebära att eleven kan kommunicera utan kommunikativa hinder. Därför är det viktigt att lärarna i skolan har kunskaper om och i teckenspråk men också i motivationsarbete. Sammanfattningsvis har studien visat att lärarna bör lyssna på eleverna och se dem som individer där teckenspråk och deras hörselnedsättning är en del av dem. Ett motivationsarbete där elevernas bakgrund, känslor och tankar tas i beaktande är en förutsättning för elevernas självbild och fortsatta utveckling. Elevernas mångkulturella bakgrund överskuggade inte hörselnedsättningen utan tvärtom. Det vill säga att elevernas hörselnedsättning överskuggade allt. Deras bakgrund var av inte avgörande för inställningen av användandet av teckenspråk.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare.