Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare.

Examensarbete angående elever i behov av särskilt stöd i den reguljära skolan och i specialskolan / Degree project concerning students in need of special education in the mainstream school and the special school

SammanfattningAllert och Sandberg, Marie och Stefan(2018). ”Jag berättar inte att jag går på specialskola” – Elevers och vårdnadshavares upplevelser av skolövergång från grundskolan till specialskolan. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi avser med vår studie att öka kunskapen hos personal, såväl när det gäller avlämnande som mottagande för elever med språkstörning som byter skolform från grundskolan till specialskolan. I kunskapsbidraget ämnar vi lyfta fram viktiga faktorer, utifrån ett elevperspektiv i ett förändligt skede i elevernas liv. Vi vill också belysa vad som är hindrande och gynnsamt för att eleverna ska motiveras och utvecklas i deras nya skolmiljö.Syfte och frågeställningarVårt syfte med denna studie är att beskriva några elevers och vårdnadshavares berättelser om skolövergång från grundskolan till specialskolan och ge kunskap till skolpersonal och ökad förståelse för vad det innebär för elever att byta skolform när de redan gått flera år i grundskolan. Utifrån intervjuer med elever och vårdnadshavare ämnar studien att belysa möjligheter och hinder för elever som erfar en skolövergång från grundskolan till specialskolan.Frågeställningar:•Vad framkommer i elevernas och vårdnadshavarnas berättelser som betydelsefulla faktorer kring övergången till specialskolan?•Vad beskrivs som gynnsamma respektive hindrande faktorer vid skolövergången? TeoriVi har utgått från Antonovskys teori om KASAM, vilket innebär känslan av sammanhang. Där ingår tre viktiga komponenter, vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De hör ihop och behöver vara sammanflätade med varandra för att en människa ska uppleva en hög grad av KASAM. Att ha en låg grad av KASAM kan till exempel innebära att man förstår sin situation, men har svårigheter att hantera den och då blir inte heller situationen meningsfull.MetodVi har tagit vår metodansats från livsberättelser. Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar om det. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, där vi ställde öppna frågor utifrån en intervjuguide med områden vi ville täcka in i intervjuerna för att få så mycket information som möjligt. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades sedan i en mall för textanalys där vi fick fram olika teman.ResultatDe teman som kom fram som betydelsefulla i vår studie för skolövergång var: förberedelser, relationer, delaktighet, självkänsla och acceptans. Elevers och föräldrars erfarenheter skiljer sig åt. De elever som haft tillgång till gott stöd av vuxna, haft möjligheter till förberedelser och känt sig delaktiga i processen har lättare kunnat acceptera att börja på specialskolan och inte sett det som ett misslyckande. Resultatet visar också att grad av självkänsla spelar roll i sammanhanget och där är goda vuxen och kamratrelationer, förståelse och bemötande, känslan av att hantera sin klassrumssituation och att få möjlighet att arbeta på en självständig nivå och förstå sitt sammanhang av avgörande karaktär.Specialpedagogiska implikationerVår studie har visat grundläggande nödvändigheter i och med teoriavsnittet där vikten av KASAM belyses och de faktorer som kom fram av vårt resultat som är viktiga för elever när det gäller byte av skolform. Dessa är enligt det vi kommit fram till nödvändiga för att eleven ska känna skolmotivation och därmed ta till sig de hjälpmedel de har att tillgå på specialskolan, som i sig är en specialpedagogisk åtgärd, att gå där. Har en elev tappat självkänslan, delaktigheten och har svårigheter att acceptera sin situation på specialskolan innebär det också svårigheter med relationer till speciallärare och att ta emot specialpedagogiska metoder för att nå målen i skolan. Motivationen är avgörande för hur skolgången blir. Ju mer eleven förstår sitt sammanhang och ser meningsfullheten med att gå till skolan, ju lättare kan hen vara mottaglig för hjälp och stöd, utan att känna att det är ett personligt misslyckande.

Denna studie undersöker teckenspråkiga elevers upplevelse av tvåspråkig undervisning där det förekommer tolkning. Det är en kvalitativ studie där totalt 14 elever från två olika specialskolor har deltagit i semi-strukturerade gruppintervjuer. Resultaten visar att lärare, assistenter och elever tolkar i skolan. Utbildade tolkar används sällan i undervisningen. En annan sak som framkommer är att resultaten mellan skolorna skiljer sig åt; på den ena skolan är eleverna nöjda och anser att lärarna har god språkkompetens, på den andra är eleverna mindre nöjda och anser att lärarnas språkkompetens brister. Vidare anser eleverna att det är fördelaktigt då en lärare tolkar för att de känner läraren, men lyfter fram att det ofta blir informationsbortfall. Eleverna anser utbildade tolkar vara en kvalitetssäkring. Dessutom visar resultaten att majoriteten av eleverna är negativt inställda till tolkning i undervisningen och anser att det inte ska behövas då lärarna ska vara tillräckligt språkkompetenta. En slutsats dras om att det är direkt olämpligt att elever har tolkat sin egen undervisning och att det är något som inte borde förekomma, samt att det vore intressant med fler kompletterande studier inom området, exempelvis en komparativ analys av specialskolan och en annan tvåspråkig skola och studera om tolkning förekommer där. / This study examines pupils who use sign language and their experience of bilingual education where there are instances of interpreted interaction. This is a qualitative study in which a total of 14 pupils from two different schools for the Deaf have participated in semi-structured group interviews. The results shows that teachers, assistants and pupils interpret in the school. Trained interpreters are rarely used in the education. Another thing that emerges is that the results between the schools differ; at one school, pupils are satisfied and believe that teachers’ have good language skills, at the other, pupils are less satisfied and believe that teachers’ language skills lack. In addition, the pupils believe that it is beneficial when a teacher interpret, because they know the teacher, but emphasize that it often results in information loss. The pupils consider trained interpreters to be a quality assurance. Furthermore, the results show that the majority of pupils are critical of that the school for the Deaf should have need for interpreted teaching, because the teachers would instead have sufficient language skills. A conclusion has been reached that it is inappropriate that pupils have interpreted their own teaching and that it is something that should not occur, and that it would be of interest with more complementary studies in the area, e.g. a comparative analysis of the school for the Deaf and another bilingual school to see if interpreting occurs at that school.