Bakgrund: Att kostbehandlingar utförs är först och främst patientens eget ansvar. Dietister arbetar därför med att stödja egenvården och ge råd vid oklarheter. Många dietister använder hjälpmedel för att kunna underlätta patientens vardag, men inga kända studier innan denna har undersökt hur dietister ser på möjligheten att använda mobilapplikationer som hjälpmedel för egenvård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka yrkesaktiva svenska dietisters syn på mobilapplikationer som hjälpmedel för patienters egenvård. Samt om synen varierar med dietisternas ålder och arbetsplats.Metod: En webbenkät skickades ut via e-post till svenska dietister. Urvalet gjordes genom Dietisternas Riksförbunds (DRF) medlemsregister. Av utskickade mail så inkom 206 fullständigt ifyllda enkäter. Analysen av materialet utfördes i SPSS (v20, v22). Data analyserades med ANOVA, Kruskal-Wallis, Chi-2 och t-tester där signifikansnivån fastslogs vid p=0,05.Resultat: Nio av tio svenska dietisterna ställde sig positiva till att rekommendera mobilapplikationer. Det fanns inga skillnader mellan ålder och viljan att rekommendera en mobilapplikation. Där fanns dock en skillnad mellan arbetsplatser och viljan att rekommendera mobilapplikationer -arbetande på sjukhus och vårdcentraler var mer villiga att rekommendera mobilapplikationer jämfört med kommunanställda (p=0,02). Majoriteten av dietisterna ansåg att de kunde rekommendera mobilapplikationer om de testat den själv, eller om DRF rekommenderar den.Slutsats: Dietisterna i studien visade stort intresse av att vilja rekommendera mobilapplikationer till patienter för hjälp till egenvård. DRF kan göra en insats för att hjälpa dietisterna bli säkrare på att rekommendera denna typ av hjälpmedel genom att granska de mobilapplikationer som finns idag. Det behövs riktade studier mot specifika patientgrupper, och dietister verksamma med dessa grupper, för att ta reda på hur en mobilapplikation skulle kunna utformas för största användbarhet för patienten.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka åsikter elever på sex olika skolor i årskurs 2–3 har om högläsning, om det finns något samband mellan åsikterna om högläsning och tystläsning samt om åsikterna skiljer sig mellan killar och tjejer. Undersökningen har genomförts på sex olika skolor i Mälardalen med tio elevintervjuer och 100 elevenkäter. Hela studien bygger på att utgå från eleverna själva för att få svar på våra forskningsfrågor. Resultatet som uppkom från det insamlade materialet visade att elevernas åsikter om högläsning är varierande men att tjejerna är mer positiva till det än vad killarna är. Resultatet visade också att tystläsning uppskattas mindre av eleverna än vad högläsning gör.

SAMMANFATTNING Syfte Studiens syfte var att undersöka intensivvårdspersonals uppfattningar till att vårda patienter med fetma. Metod Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Åtta intensivvårdspersonal, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades till studien, som genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Dataanalys gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanternas uppfattningar till att vårda patienter med fetma resulterade i fem kategorier. I kategorin ”Resurser” beskriver informanterna olika faktorer som påverkade personalen. ”Praktisk omvårdnad” beskriver vad som ansågs viktigt att tänka på inom omvårdnaden av patienterna. Kategorin ”Bemötande” beskriver vikten av att visa patienterna hänsyn pga att det kunde finnas en skuldkänsla hos patienterna. ”Uppfattningar” beskriver en känsla av hjälplöshet hos informanterna. Kategorin ”Attityd” klargör olika uppfattningar/åsikter som informanterna hade i samband om patienter med fetma. Slutsats Resultatet visade att de intervjuade hade både negativa och positiva uppfattningar till patienter med fetma. De negativa uppfattningarna övervägde dock. De intervjuade upplevde att vid vården av patienter med fetma gick det åt mer personal för att kunna vårda patienterna. Vården kring dessa patienter krävde mycket planering och hjälpmedel. Det var viktigt att poängtera att vid bemötandet visa hänsyn mot patienterna.

{Kontext}: En studie angående spelarens åsikt om, och den påverkan användargränssnittet har på spelarens fixeringspunkter. {Mål}: Undersöka hur spelaren påverkas av, samt vilka åsikter spelaren har om användargränssnittet, såsom svårighetsgraden, hur rolig och inlevelserik spelupplevelsen är med och utan användargränssnittet. {Metoder}: Ett experiment som ska samla in kvantitativ data på två olika sätt, därför har experimentet två delar, den första delen är ett frågeformulär och den andra är spelscenarios med inspelning av spelarens fixeringspunkter, så kallad ögonspårning som gör om deltagarens blick till fixeringspunkter på skärmen. Frågeformulär kan samla kvalitativa data men i denna undersökning så är frågeformuläret så att man sätter poäng från 1-5 på en fråga vilket anses att vara mer kvantitativ datainsamling. {Resultat}: HUD:en påverkar var deltagaren tittar men situationen påverkar också hur mycket, och vilka delar av HUD:en som används. {Slutsatser}: Det här arbetet syftade till att öka förståelsen för HUD:ens betydelse utifrån kvantitativ data och har resulterat i följande slutsatser. HUD:en påverkar spelarens fixeringspunkter genom att spelarna växlar mellan att titta på spelets händelser och HUD:ens information. Enligt frågeformuläret så uppger deltagarna att de får en roligare och mer inlevelserik spelupplevelse när HUD:en är påslagen, en roligare upplevelse stöds med statistiskt t-test men att deltagarna får en mer inlevelserik upplevelse med HUD:en påslagen stöds inte eftersom skillnaden inte var signifikant nog enligt t-testet. Det kvantitativa resultatet av inspelningen av fixeringspunkterna, ger slutsatsen att spelarens fixeringspunkter påverkas genom att denne växlar mellan spelets händelser och HUD:ens information. Frågeformulärets svar lutade mot att deltagarna föredrog att ha HUD:en på, då medelvärdet var högre för HUD på i frågan om hur upplevelsen var. Även det statistiska t-testet stödjer detta. I fallet om deltagarna föredrar att ha HUD:en på och om det blir mer inlevelserikt, så lutar svaren mot att det är så, men enligt t-testen så är svaren inte signifikanta nog.

Abstrakt/sammanfattningHansson Camilla (2020), För att skapa motivation. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90hp.Studien är tänkt att bidra med kunskapsbidrag inom extra anpassningar med fokus på delaktighet och inflytande. Studien underlag baseras på 7 elever och 2 lärares tankar om delaktighet och inflytande kring extra anpassningarSyfte och frågeställningarStudiens syfte är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar. Särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna, med stöd av följande frågeställningar:1. Hur upplever eleven sina extra anpassningar?2. Hur upplever lärarna elevernas extra anpassningar?3. Hur upplever elev och lärare elevens delaktighet och inflytande i utformningen av dess extra anpassningar?TeoriStudiens teoretiska förankringar grundar sig av Harts delaktighetsstege och Habermas deliberativa samtal. Hart och Habermas teorier baseras av delaktighet, inflytande och demokrati.MetodEmpiriska materialet utgår ifrån hermeneutisk forskningsansats som innebär tolkning av intervjuer som text. Undersökningsmaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer av elever och lärare. Det empiriska materialet har legat till grund för att undersöka om skillnader och likheter mellan elevers och lärares åsikter.ResultatResultatet visar att motivation kan minska behovet av extra anpassningar. Studien synliggör att dialogen anses vara ett redskap som leder till ökad motivation till skolarbetet. Samtalen medför att elevernas självbild stärks av en ökad förståelse av hens behov som leder till motivation till skolarbetet. Elevernas förståelse över sina behov medför att eleven stärks att prova en del moment utan extra anpassningar som leder till att självförtroendet stimuleras. Samtalen används för att skapa en dialog mellan lärare och elev för att diskutera elevens behov. Det ges utrymme för eleven att vara aktiv och bidra med sina åsikter, i slutändan är det lärarna som tar ett beslut eftersom det anses att eleverna inte har fullständig insikt att på egen hand välja extra anpassningar eller anpassningar i lärmiljön som ger effekt på undervisningen. Extra anpassningar anses vara en främjande insats som ska ge bättre förutsättningar för den enskilde individen. Elevens behov avgör behovet av extra anpassning. Lärarna fokuserar på att anpassa miljön på gruppnivå och använder extra anpassningar när anpassningar i lärmiljön inte räcker till för att skapa förutsättning för eleven.Specialpedagogisk implikationResultatet synliggör behovet av kollegialt samarbete i skolans verksamhet. Det behövs gemensamma analyser för att skapa underlag för elevernas behov. För att extra anpassningar ska ge någon effekt på undervisningen krävs ett nära samarbete med olika yrkesgrupper. Extra anpassningar kan inte ses som något som endast utgår ifrån checklistor som inte analyseras, följs upp eller utvärderas. Behovet av extra anpassningar kommer inte bli synliga om det inte skapas utrymme på skolnivå för kollegiala samtal. I de kollegiala samtalen kan det föras diskussioner om behovet av extra anpassningar och förändringar som kan genomföras för att underlätta undervisning på grupp- och individnivå. Skolan behöver skapa en känsla av att ”vi” gör det tillsammans.

Mitt arbete har gått ut på att hitta mönster i mitt mixande med syfte att identifiera mer konkret vad som bidrar till ökad eller minskad motivation i processen. Detta eftersom tidigare situationer relaterade till musikproduktion har varit mycket inom ramverk jag själv varit bekväm i om man ser till val av genre att mixa. Resultatet blev tolv mixar. Det kom fram vilka komponenter som gör att jag dras till en låt mer eller mindre där en av de större insikterna blev att trummorna är det viktigaste elementet att få till i en mix för ökad motivation hos mig.Detta arbete gav mig det jag ville få ut av detta: En bra bild av vart jag står idag och hur jag mixar i förhållande till min egen åsikt.

In cases where a child's guardian's actions entail a significant risk of the child's health or development being harmed, the public may in certain cases forcibly care for the child. In these cases, it is no longer the guardians who decide what is best for the child, but that responsibility has been taken over by the public. A question that arises concerning public responsibility in these cases, is how and to what extent children's own opinions and provided information should be taken into account when the issue of forcible care is to be decided in court? The purpose of the thesis is, therefore, to investigate how children's right to express their opinions and provide information has an impact on the administrative courts' handling of applications for preparation of care according to § 2 the law (1990:52) with special regulations on the care of young people (LVU), and how this relates to the regulation regarding these rights. The regulations and guidelines that exist regarding children's right to express opinions and provide information in cases concerning the preparation of care according to LVU, are therefore established and to some extent analyzed within the theses. These frameworks will therefore be the yardstick against which an empirical study will be measured. The empirical study examines to what extent and in what way children aged 12–14 years present opinions and provide information to the Administrative Court's judgment, in cases where the social welfare board has applied for care based on § 2 LVU. It also examines the extent to which these opinions and this information appear in the court's reasons for judgment. A comparison between the applicable law regarding children's right to express opinions and provide information in cases concerning the preparation of care according to LVU, and the application of it in administrative law when the court has to decide on the issue of caring for a 12–14-year-old according to § 2 LVU can now be done. Through the comparison, the purpose of the thesis is achieved. In general, it can be said that children's right to be heard, both by expressing opinions and providing information, is fulfilled in the practical application of the legal regulation of this right. This also seems to be the general case of how the court treats information provided by a child in the reasons for the judgment. On the other hand, the statutory obligation for a court to deal with children's ex- pressed views and attitudes does not seem to be maintained in the administrative court's handling of applications for the provision of care under § 2 LVU. Further, it should also be noticed that children more often provide information, than express their opinions.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vad studenterna i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar har för åsikt gällande användandet av skolfartyget Calmare Nyckel. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken åsikt Sjöfartshögskolan i Kalmar har rörande användandet samt att ta reda på ifall det finns en skillnad mellan respektive åsikter. Genom en analys och sammanställning av vår enkätundersökning kom vi fram till att 98 % av studenterna ansåg att de antal gånger de fått använda Calmare Nyckel, för navigation och manövrering, varit för lite. Ur våra intervjuer med anställda på skolan framkom det att de däremot är nöjda med hur de låter Calmare Nyckel komma till användning i utbildningen av sjökaptener. Vi kunde se en tydlig skillnad i åsikter mellan skola och studenter. Skillnaden bottnade bland annat i skolans bristfälliga information om deras syfte och målsättning med Calmare Nyckel. En annan anledning till skillnaden beror på hur skolan marknadsför deras skolfartyg samt hur studenterna tolkar denna. Majoriteten av de tillfrågade studenterna i vår enkätundersökning hade en förväntan om att de skulle få använda Calmare Nyckel mer än vad de gjort under utbildningen.

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på vad studenterna i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar har för åsikt gällande användandet av skolfartyget Calmare Nyckel. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken åsikt Sjöfartshögskolan i Kalmar har rörande användandet samt att ta reda på ifall det finns en skillnad mellan respektive åsikter.</p><p>Genom en analys och sammanställning av vår enkätundersökning kom vi fram till att 98 % av studenterna ansåg att de antal gånger de fått använda Calmare Nyckel, för navigation och manövrering, varit för lite. Ur våra intervjuer med anställda på skolan framkom det att de däremot är nöjda med hur de låter Calmare Nyckel komma till användning i utbildningen av sjökaptener.</p><p>Vi kunde se en tydlig skillnad i åsikter mellan skola och studenter. Skillnaden bottnade bland annat i skolans bristfälliga information om deras syfte och målsättning med Calmare Nyckel. En annan anledning till skillnaden beror på hur skolan marknadsför deras skolfartyg samt hur studenterna tolkar denna. Majoriteten av de tillfrågade studenterna i vår enkätundersökning hade en förväntan om att de skulle få använda Calmare Nyckel mer än vad de gjort under utbildningen.</p>

Den här uppsatsen innefattar hur dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse i svenskundervisningen i årskurs F-3. Uppsatsen belyser även lärarens syn på dialogisk högläsning i svenskundervisningen. En PISA undersökning som genomfördes 2012 i läsförståelse visade att elever i den svenska skolan hade ett sämre resultat än det internationella genomsnittet. Syftet med den här uppsatsen är att granska vad tidigare forskning skriver om hur dialogisk högläsning kan bidra till en ökad läsförståelse och ökat läsintresse hos elever i årskurs F-3. Dessutom granskas vad forskningen säger om lärares åsikter kring dialogisk högläsning. Analysens material grundar sig i den sociokulturella teorin. Materialet som har analyserats är vetenskapliga artiklar som både har varit nationella och internationella. Litteraturstudiens resultat visar att dialogisk högläsning påverkar yngre elevers läsförståelse och läsintresse positivt. Med hjälp av dialogisk högläsning får eleverna en utökad kunskap i att återberätta, sammanfatta, större ordförråd och kunna läsa mellan raderna. Genom samspel och kommunikation med andra får eleverna ett utökat läsintresse. Resultatet visar även att vissa lärare inte ser dialogisk högläsning som en undervisningsform utan använder det som en metod för att få eleverna att koppla av. För att dialogisk högläsning ska ha en positiv effekt på elevers läsförståelse och läsintresse behöver läraren ha ett tydligt syfte med undervisningen och vara väl förberedd.