Syftet med den här studien är att ta reda på vilka åsikter elever på sex olika skolor i årskurs 2–3 har om högläsning, om det finns något samband mellan åsikterna om högläsning och tystläsning samt om åsikterna skiljer sig mellan killar och tjejer. Undersökningen har genomförts på sex olika skolor i Mälardalen med tio elevintervjuer och 100 elevenkäter. Hela studien bygger på att utgå från eleverna själva för att få svar på våra forskningsfrågor. Resultatet som uppkom från det insamlade materialet visade att elevernas åsikter om högläsning är varierande men att tjejerna är mer positiva till det än vad killarna är. Resultatet visade också att tystläsning uppskattas mindre av eleverna än vad högläsning gör.

Syftet med denna studie är att få fram vad mellanstadieelever helst läser, hur tillgången till litteratur ser ut på skolorna och hur skönlitterära verk arbetas med i skolan. Metoden vi har använt oss av är öppna intervjuer. Resultatet visar på att faktaböcker är den mest framträdande genren på vår undersökningsskola och på andra plats kommer spännande böcker. Resultatet visar också på att majoriteten av eleverna främst läser i skolan och inte har tid att läsa på fritiden. Samtliga intervjuade lärare är överens om att tystläsning borde ha mer tid i skolan och förstår vikten av tystläsning, men uttrycker samtidigt att det är svårt att få till den tiden.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att studera skönlitteraturens betydelse för elevers läsutveckling och läslust samt att undersöka hur grundskolelärare inom årskurserna F—3 jobbar med skönlitteratur i undervisningen. Frågeställningarna som har legat till grund för studien har varit ”hur används skönlitteratur i undervisningen för att stödja elevers läsinlärning och läslust?” och ”vad är den generella inställningen till arbete med skönlitteratur utifrån lärares perspektiv?” Detta har besvarats genom att läsa litteratur inom ämnet och genom att intervjua fyra verksamma klasslärare som undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna som hölls var semistrukturerade och kvalitativa och det empiriska materialet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Den litteratur som studerats har visat att arbete med skönlitteratur har många positiva fördelar. Några av dessa är ökat ordförråd, berikad fantasi och en ökad förståelse för sig själv och andra samt för omvärlden. Läraren spelar en viktig roll i elevers läsutveckling och hur de motiverar eleverna till läsning har stor betydelse för deras läslust. Samtliga lärare i studien finner arbete med skönlitteraturen viktigt och inkluderar läsning i undervisningen på olika sätt. De ser alla många fördelar med att arbeta med skönlitteratur och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen men finner vissa aspekter mer kritiska än andra. Dessa innefattar tidsbrist och somliga elevers ointresse för böcker. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien har en medvetenhet bakom skönlitteraturundervisningen men att det ibland infaller som en utfyllnad i undervisningen när det blir tid över. Slutsatsen är att samtliga lärare i studien jobbar med skönlitteratur i undervisningen och att de har kunskap om skönlitteraturens många fördelar och har en positiv inställning till skönlitteratur i undervisningen. Tidsbrist kan dock försvåra arbetet med skönlitteratur.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

The main purpose of this study is to examine what leads to some students reading while others won’t and how students self-concept is related to their literacy development. The students' perception and attitudes to the silent reading affect their reading situation, therefore we asked: “What do the non-readers need to get more involved?”. Data from student interviews about their silent reading were collected. The participants were 28 grade six students from a big town in Sweden. The results show that the uninvolved students find the reading difficult and boring. They describe a poor self-image when it comes to reading ability and lack motivation to read. They describe negative attitudes to reading and emphasize several different arguments as to why reading does not work for them, such as that the books are too difficult or easy, they do not understand the content of the books or are simply uninterested in reading. The uninvolved readers have a hard time defining their need to be activated in their reading, but something they clearly ask for are goals, evaluations, or bribes as motivation. They also highlight the importance of good books that capture their interest and freedom of choice to choose books themselves or with the support of a teacher. In the study, students have received support in their reading through a silent reading booklet based on reading strategies. The former non-readers emphasize that reading has become more fun and that the support tool has helped them become more activated. The majority of these pupils have read more when they use the booklet and describe a positive attitude towards it. Results show that the non-readers feel like their reading has become easier with the booklet, both in the form that they get a deeper understanding of the content of the books and also that they experience a calmer atmosphere in the class.

I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3.  I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.