Syftet med studien är att öka kunskap om hur mellanstadielärare arbetar för att stimulera intresse för läsning av skönlitteratur i förhållande till forskning inom området. Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Frågorna gällde hur lärarna arbetar för att verka som läsande förebilder samt hur de arbetar med elevernas egna intressen och inflytande i valet av litteratur för att uppnå läslust. Studien fann att samtliga lärare hade ett eget intresse för läsning av skönlitteratur och läste regelbundet på sin fritid. Studien fann även att lärarna arbetade aktivt med läsning på flera olika sätt och att de själva såg stora fördelar med läsning av skönlitteratur, både för akademiska och personliga framsteg. De vanligaste lässtimulerande arbetssätt som framkom i studien, och som beskrevs som framgångsrika enligt forskning, var bokprat som genomfördes av lärare eller bibliotekarie samt högläsning och en stor frihet i val av böcker.

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

Det här är en intervjustudie om lärares attityd till den tysta läsningen i klassrummet och hur de arbetar med den. Stort fokus läggs på lärares påverkan på elevers tysta läsning, och läraren som en läsande förebild. Vidare tar uppsatsen upp medvetna och omedvetna sätt som lärare motiverar elever till tyst läsning. Även syftet med den tysta läsningen diskuteras. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärare har en stor påverkan på elevers tysta läsning. Lärares attityd till läsning påverkar eleverna och de arbetssätt de väljer i klassrummet. Lärare har också en viktig roll i att motivera elever till tyst läsning, där lärare kan arbeta på olika sätt för att främja elevers motivation. Vi såg även att syftet med elevers läsning kan vara olika. Uppsatsen tar upp exempel på detta.

Denna kandidatuppsats består av en kvalitativ studie riktad mot barn i bokslukaråldern. Studien syftar på att undersöka barns attityd till läsning och biblioteket och vad som i barns liv kan konkurrera med deras rekreationella läsning. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med elever i årskurs 5 vid en skola med tillgång till skolbibliotek och skolbibliotekarie. Studiens resultat visar på att samtliga av de tillfrågade eleverna anser att biblioteket är en viktig inrättning i samhället för att alla ska ha tillgång till en lugn plats att öva sin läsning. Resultatet tyder även på att barn stimuleras till läsning med hjälp av en engagerande bibliotekarie i deras närhet och att det påverkar barnen starkt om de har någon läsande förebild i sin vardag eller inte. Studiens resultat ger även en bild av att rekreationell läsning är en aktivitet som stimulerar på ett sätt som andra rekreationella aktiviteter inte gör och därför inte går att säga att barn kommer att sluta läsa i och med den teknologiska utvecklingen, utan att den rekreationella läsningen istället tar sig en annan form.

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

Studien syftar till att synliggöra lärarens roll som en läsande förebild och hur detta påverkar läsintresset hos elever i årskurs F–3. Studien ämnar vidare till att bidra med kunskap om metoder och strategier lärare anser är läsfrämjande. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det teoretiska ramverk som genomsyrar hela studien. Den metod som används för att samla in empiri är kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk analysmodell har använts för att analysera empirin. Resultatet visar att samtliga lärare definierar sig som läsande förebilder och att de i samspel med elever kan inspirera och uppmuntra till läsning. Lärarna beskriver sig som läsande förebilder när de i varierande situationer förmedlar sitt läsintresse och berättar om sin läsning på fritiden. Även när de arbetar med högläsning och när de vägleder eleverna att hitta böcker. Högläsning stimulerar elevers läsintresse och elever är viktiga läsande förebilder förvarandra. Den sociala och fysiska miljön betraktas ha betydelse för elevers läsintresse. Avslutningsvis ser lärare ett stort värde i att vara en läsande förebild i skolan. Dels för att elevens hemsituation varierar, dels för att elever läser färre böcker på fritiden. Avslutningsvis framgår det att lärares samarbete och samsyn främjar den läskultur som lever på en skola.

Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 3 ser på bänkboken och dentysta, fria läsningen i klassrummet. Även deras syn på elevers möjlighet till attfinna sin läslust och kunna utveckla sin läsning undersöks. Resultatet som presenteras i studien bygger på kvalitativa intervjuer med 10 verksamma lärarefrån olika skolor. Undersökningen visar att elevers läslust kan väckas på olikasätt och att läsningen kan påverkas av olika faktorer. Genom att aktivt jobbamed elevers intressen, läsmiljöer i klassrummet och att anpassa läsningen tillelevers nivå, kan läsförmågan gynnas. Även läsande förebilder kan påverkaelevers läsintresse, både hemma och i skolan. Att som lärare vara läsande förebild betecknades som svårt, då tiden sällan finns för att läsa när eleverna läser.Lärarna lyfte även vikten av att behålla läsningen i klassrummet samtidigt somen önskan finns att fler elever läser i hemmet. Genom egen läsning hemma kanelevers avkodningsförmåga och läsflyt öka. Bänkboken är enligt lärarna gynnsam för elevernas läsning, då de får rutiner i klassrummet och möjlighet attfinna ett nytt intresse.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 genomför litteraturundervisning i ämnet svenska för att främja elevers läslust och läsmotivation. Syftet fördjupas vidare i vilka metoder lärare använder när de arbetar med läsning i klassrummet, vad lärare anser kan påverka elevers läslust och läsmotivation, samt deras egen inställning till läsning och om den kan ha inverkan på hur de i sin undervisning lyckas intressera elever för läsning. För att ta reda på detta användes metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6, på två olika skolor i Sverige. Vid genomförandet hade jag en intervjuguide till min hjälp och intervjuerna spelades in. Resultatet visar att alla fyra lärare ser svårigheter med att motivera eleverna att läsa och att främja deras läslust. Högläsning är den metod de alla använder sig mycket av, för att de tycker att det kan väcka ett intresse hos eleven. Bokval, lässvårigheter och hemmet är några faktorer som de tror kan påverka elevers läslust. Gällande lärarnas egen inställning till läsning är svaren varierande, men alla tror att de kan använda sitt eget eventuella läsintresse för att i sin undervisning intressera eleven för läsning. / The purpose of this study is to examine how teachers who work in grades 4-6 organize their teaching of literature to encourage pupils’ enjoyment of reading and their motivation to read. More specifically, the study looks at what methods teachers use to teach reading; how teachers feel they can encourage pupils’ reading enjoyment and motivation to read; and teachers’ own attitude to reading and if it can have an impact on how they manage to interest pupils in reading. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 at two schools in Sweden. All interviews were conducted with the same list of questions and sound recordings were made. The results show that all four teachers experience difficulties in motivating their pupils to read and in promoting reading enjoyment. They all relied to a great extent on reading aloud as a method. In their experience, pupils developed an interest in reading through reading aloud. Other factors affecting pupils’ reading enjoyment were: choice of book; reading difficulties; and their home environment. The teachers varied in their own attitudes to reading but they each thinks that they could rely on their own interest in reading to give an interest in reading to their pupils.