<p>Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.</p>

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.