<p>Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.</p>

Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.

<p>Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.</p><p>  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.</p>

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola – det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.   Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan. Dessa faktorer arbetar samtidigt och de flesta samverkar i en matematisk uppgiftslösning. En sådan uppgift är matematikundervisningens redskap och mål och den har flera didaktiska syften.  Bland annat formar den elevens syn på matematiken, det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas, olika färdigheter utarbetas och den skapar motivation för att lära sig matematik. Huvudslutsatsen är att läraren har en viktig roll för utvecklingen av elevens intresse för ämnet matematik och kan göra en matematiklektion intressant för eleverna genom att framförallt noggrant välja de uppgifter eleverna arbetar med under en matematiklektion samt hur de arbetar med dessa uppgifter.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning i det svensk-ämnesdidaktiska forskningsfältet har identifierat som viktiga faktorer gällande vad som skapar motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. Tidigare forskning i området samt litteratur skriven av forskare i området presenteras och analyseras. Resultatet visar att forskare i området är överens om vilka faktorerna är samt vilka arbetssätt som är passande för att skapa motivation. De faktorer som identifieras som viktiga är: val av litteratur, relationer och att skapa begriplighet. Den tidigare forskning, litteratur och rapporter som presenteras i studien synliggör hur bristande motivation för att läsa och skriva i svenskämnet är ett problem. Ytter-ligare något som synliggörs av studien är avsaknaden av tidigare forskning i ämnet.

Syfte: Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur ledaren arbetar med Lean för att motivera medarbetaren i ett tillverkande industriföretag. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, där en kvalitativ ansats utgör grunden för studien. För att skapa djupare förståelse används en fallstudiemetod där semistrukturerade intervjuer står för den primära datan medan företagsdokument utgjort den sekundära datan. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat tyder på att de mjukare aspekterna i medarbetarstyrningen har en vital funktion i en leanproducerande verksamhet. Att sätta medarbetaren i centrum för förändringsarbetet genom bemyndigande, att informera och involvera i stället för att fullt kontrollera är viktiga aspekter. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till kunskapsområdet inom medarbetarstyrningens funktion i en leanproducerande organisation. Studien bidrar till att skapa ökad förståelse för samt spegla ett industriföretags leanledarskap och medarbetarstyrning. Förslag till vidare forskning: Ett perspektiv som föreslås för vidare forskning för ökad förståelse inom ämnet är att medarbetarperspektivet tas i beaktning samt hur deras perspektiv på förändringsarbetet och ledarskapet ser ut. För ökad trovärdighet kan man även utföra studien på andra branscher än industribranschen. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the leader works with Lean to motivate the employee of a manufacturing industrial company. Method: This study adopts a hermeneutic perspective, where a qualitative approach forms the basis of the study. To create deeper understanding, a case study method is used where semistructured interviews account for the primary data while company documents have been the secondary data. Result &amp; Conclusion: The result of the study shows that the softer aspects of employee management has a vital function in a lean-producing business. Putting the employee at the centre of the organizational transformation through authorization, informing and involving instead of fully controlling are important aspects. Contribution of the thesis: The study contributes to the area of knowledge within the function of employee management in a lean-producing organization. The study helps to create an understanding and reflect an industrial company's lean leadership and employee management. Suggestions for future research: One perspective proposed for further research for increased understanding within the subject is that the employee perspective is taken into account and how their perspective on the organizational transformation and leadership looks like. For increased credibility, studies can be carried out in industries other than the industrial sector.

Syfte: Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur olika ledarskapsbeteenden kan bidra till motivationsskapande hos medarbetare inom upplevelseekonomin, med fokus på målvägsteorin.  Metod: I studien har en kvalitativ metod använts, där åtta semistrukturerade intervjuer och åtta enkätundersökningar har genomförts. Undersökningen valde vi att genomföra inom upplevelseekonomin, där vi specifikt valde att intervjua ledare från Escape Room företag. Escape Room är en verksamhet som säljer upplevelser i form av att deltagarna blir inlåsta i ett rum och tillsammans ska ta sig ut genom att lösa olika problem, gåtor, pussel osv.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att ledare inom upplevelseekonomin skiftar mellan olika ledarbeteenden, där respondenterna i studien främst uppvisar en kombination av vägledande och prestationsinriktade ledarbeteenden. Genom en analys av respondenternas svar och den insamlade empirin, finner vi dock att en kombination av ett stödjande och ett vägledande ledarbeteende kan uppfattas mer motiverande för medarbetare inom upplevelseekonomin.  Examensarbetets bidrag: Med studien hoppas vi kunna bidra till ledarnas arbete för att skapa motivation hos medarbetarna, framförallt inom upplevelseekonomin. Vi hoppas att studiens olika delar kan ge ledare tips på hur de kan skapa motivation inom den egna verksamheten. Givet målvägsteorin, fann vi inget underlag för att visst ledarbeteende ska motivera medarbetare med vissa egenskaper, däremot fann vi att situationens egenskaper har större betydelse.  Förslag till vidare forskning: Beträffande målvägsteorin, har vi i vårt arbete valt att fokusera på den tidigare framtagna versionen av House (1971, 1996) som innefattar fyra ledarskapsbeteenden för att öka individens motivation. Vid senare versioner som släppts av målvägsteorin finns fler ledarskapsbeteenden inräknade. Intressant i en framtida forskningsstudie vore därför att inkludera resterande ledarskapsbeteenden likväl. / Aim: The purpose of the study is to create a greater understanding of how different leadership behaviors can contribute to motivation creation among employees in the experience economy, with a focus on path-goal theory.  Method: In the study, a qualitative method was used, where eight semi-structured interviews and eight questionnaires were conducted. We chose to conduct the survey in the experience economy, where we specifically chose to interview leaders from Escape Rooms. Escape Room is a business that sells experiences that involve the participants being locked in a room where they have to get out together by solving various problems, riddles, puzzles, etc.  Conclusion: The results of the study show that leaders in the experience economy switch between different leadership behaviors, where the respondents in the study mainly show a combination of directive and achievement-oriented leadership behaviors. Through an analysis of the respondents' answers and the empirical data collected, we find, however, that a combination of supportive and directive leadership behavior can be perceived as more motivating for employees in the experience economy. Contribution of the thesis: With the study, we hope to be able to contribute to the leaders' work to create motivation among employees, especially in the experience economy. We hope that the different parts of the study can give leaders tips on how they can create motivation within their own organisation. Given the path-goal theory, no basis for certain leadership behavior to motivate employees with certain characteristics was found, however, we found that the characteristics of the situation are more important. Suggestions for future research: Regarding the goal-path theory, we have in our work chosen to focus on the previously developed version of House (1971, 1996) which includes four leadership behaviors to increase the individual's motivation. In later versions released by the goal-path theory, more leadership behaviors are included. It would therefore be interesting in a future research study to include the remaining leadership behaviors as well.

Denna studie syftar till att undersöka vad undervisande lärare i särskilda under-visningsgrupper har för erfarenheter av och menar är motivationsskapande i hög-stadieelevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. I studien intervjuas sju lärare, vilka undervisar i ämnet svenska i särskilda undervisningsgrupper. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts är halvstrukturerad intervju och det teoretiska ramverk som använts är den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att en viktig faktor för att skapa motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet är relationen mellan lärare och elev. Studien visar att arbetssätt som högläsning, skrivmallar och att få arbeta muntligt är framgångsrika för att skapa motivation i läs- och skrivprocessen. Val av litteratur påverkar elevens motivation till att läsa samt hur litteraturen presenteras för eleven. Det framkommer även att motivationsarbete kopplat till elevers läs- och skrivprocess är en ständigt pågående process.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.