Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser och 3 appendix.

<p>Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory. Den faktor som efter analys utkristalliserades som mest främjande visade sig vara umgänget med eleverna. Vidare konstaterades att de faktorer som uppgavs vara mest hämmande var elevernas vårdnadshavare samt den tunga arbetsbördan och orealistiska arbetsvillkor.

The report contains a survey on telecommuting in nature and how concepts around that information could look like. The client for the project is Lars Sandberg, Dotank AB in Karlstad. The project is implemented in the course Bachelor of Science in Innovation and Design, MSCG22 of the faculty of health, science and technology at Karlstad University in the spring of 2014. Working flexibly and remotely in the so-called knowledge based professions is growing. That nature is an important source of recovery is a fact. The literature search in this report shows that there are factors that create both physical and psychological stress on most office workers while nature is a source of recovery and inspiration. Telecommuting is more and more accessible to the worker today. More and more companies are adapting their systems to remote work. At the same time municipalities around the country constantly look to find new or improved ways to create an attractive environment for residents and companies to live and work in. On this basis, potential users and municipalities were interviewed in order to find the important aspects that should be taken into account in such a concept. These requirements and wishes were compiled. Based upon them, concepts were created with product and service design methods. The final concepts are: an introduction lecture to the buyer (municipalities), which presents the advantages of the concept and how it would work in reality, an inventory package, and a survey of the important aspects of the concept in the municipality, which results in proposals for implementing the Work in Nature (WiN) concept. Information on the physical place to reach out to the user has been created. One WiN - cabin, a conceptual cottage, which is developed after the project requirements, has been modelled in CAD. Finally, it has been studied which infrastructure is required and which is usually not available today in public recreation places, such as Wi-Fi and electricity supply. The literature survey, interviews with lead users, and a survey have shown the need for the Work in Nature concept. The services and products that are developed during the project can be used to implement the concept.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

<p>Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.</p>

<p>Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetstrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetstrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen. Resultaten indikerade att ingroup/outgroup bias kan förklara en betydande del av variansen i de direktanställdas arbetstrivsel, samt att direktanställd personal i homogena arbetsgrupper uppvisar hög grad av ingroup/outgroup bias till skillnad från kollegor i blandade arbetsgrupper. Utifrån erhållna resultat diskuteras relationen mellan personalintegration och ökad trivsel.</p>