Huvudsyftet med denna enkätstudie var att öka kunskapen om arbetstagares trivsel hos sin nya arbetsgivare och om uppfyllnad av det psykologiska kontraktet tillsammans med kvalitén på genomförd introduktionsprocess kan predicera trivsel. Studien belyste också effekten av uppfyllda psykologiska kontrakt utifrån hur mycket arbetsgivaren diskuterat med den nyanställda om dennes förväntningar under introduktionstiden. Studien utfördes i samarbete med en av landets omställningsorganisationer därför var samtliga respondenter arbetstagare som nyligen haft stöd av samma organisation innan de fick ny anställning. Webbenkäten, som bestod av fyra delar, besvarades av 316 respondenter, med tämligen jämn könsfördelning och från ett stort antal olika branscher, där majoriteten återfanns inom privat sektor. Resultatet visade att trivseln var hög och att graden av uppfyllt psykologiskt kontrakt och kvalitén på formella introduktionsprocesser kan predicera arbetstagares upplevda trivsel. En annan slutsats var att om arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om den nyanställdas förväntningar under introduktionstiden leder det till en högre uppfyllnad av det psykologiska kontraktet hos arbetstagaren.

<p>Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.</p>

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.</p><p>Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation. Utifrån dessa har fem faktorer som är viktiga för motivationen framträtt – lön, trygghet, arbetskamrater, feedback och utveckling.</p><p>Studien är genomförd på en kommun i Östergötland. Metoden som används är kvalitativ och åtta intervjuer genomfördes. Vid analysen framkom en ny kategori som inte tidigare behandlats. Denna handlar om arbetsuppgifternas betydelse för motivationen och viljan att gå till jobbet.</p><p>Tre mönster visade sig i materialet. Det tydligaste är att det verkar finnas en koppling mellan faktorerna utveckling och feedback. Det andra mönstret innebär att de personer som betonat lönen eller trygghet inte fäst någon större betydelse vid utveckling. Det tredje mönstret handlar om faktorerna arbetskamraterna och arbetsuppgifterna. Dessa uppmärksammas som viktiga oberoende av vilka andra faktorer som anses viktiga. Resultaten visar således att alla faktorer är viktiga för motivationen på något sätt. Det går inte att bortse från någon.</p>

<p>Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation. Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation. Utifrån dessa har fem faktorer som är viktiga för motivationen framträtt – lön, trygghet, arbetskamrater, feedback och utveckling. Studien är genomförd på en kommun i Östergötland. Metoden som används är kvalitativ och åtta intervjuer genomfördes. Vid analysen framkom en ny kategori som inte tidigare behandlats. Denna handlar om arbetsuppgifternas betydelse för motivationen och viljan att gå till jobbet. Tre mönster visade sig i materialet. Det tydligaste är att det verkar finnas en koppling mellan faktorerna utveckling och feedback. Det andra mönstret innebär att de personer som betonat lönen eller trygghet inte fäst någon större betydelse vid utveckling. Det tredje mönstret handlar om faktorerna arbetskamraterna och arbetsuppgifterna. Dessa uppmärksammas som viktiga oberoende av vilka andra faktorer som anses viktiga. Resultaten visar således att alla faktorer är viktiga för motivationen på något sätt. Det går inte att bortse från någon.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrån sitt ursprungliga hem finns hem för vård eller boende(HVB-hem) på flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs där syftar till att tillhandahålla boende och bistå ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjälper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som också utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anställda på HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig själva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen får för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal på två HVB-hem delat med sig av sin livsvärld, och genom deras utsagor och med hjälp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förståelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig själva i den arbetsrollen. Analyser av arbetsgruppens betydelse för personalens mående och för utförandet av arbetet görs, och även uppfattningar av olika typer av relationer mellan personal och ungdomarna, samt betydelsen dessa relationer har, fokuseras i uppsatsen.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.

Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant och därefter gjordes en sammanställning av informanternas yttranden om till en text där de centrala yttranden formulerades i syfte att se skillnader och likheter hos informanterna. Resultatet visar att informanterna upplever både positiva och negativa aspekter med att gå från cellkontor till öppet kontorslandskap. Majoritet av informanterna upplever att hälsan påverkas negativt av övergången och att de lättare blir trötta och stressade i kontorslandskap jämfört med i cellkontor. Samtliga informanter upplever att kommunikationen och gemenskapen påverkats positivt av övergången. Samtliga informanter upplever också att koncentrationen påverkas negativ av att jobba i kontorslandskap men huruvida de blir mer effektiva efter övergången råder delade uppfattningar. Trots upplevda nackdelar med förändringen upplever majoriteten av informanterna att de trivs bättre med att arbeta i kontorslandskap jämfört med att arbeta i cellkontor.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligtliv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på job-bet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fy-sisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och krea-tivitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procentkvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analyseradata. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant sam-band mellanantal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar vardock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar pervecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivseloch kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde stu-dien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare attorganisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmanatill träning på fritiden.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på jobbet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och kreativitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procent kvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42 år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan antal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar var dock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar per vecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivsel och kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde studien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare att organisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmana till träning på fritiden.