No description available.

No description available.

Tidigare forskning om arbetsplatsintroduktionens betydelse har visat på att socialisation sker både formellt och informellt och en bra introduktion kan ligga till grund för om man trivs och kommer in i arbetet på ett bra sätt. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer få fram fem sjuksköterskors erfarenhet av arbetsplatsintroduktion, för att få en förståelse av arbetsplatsintroduktionens betydelse för yrkessocialisation. Detta har skett genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor, som med hjälp av ett snöbollsurval gav material, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två huvudteman Arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och Effekter av arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och visade på hur arbetsplatsintroduktionen skapade trygghet hos dessa sjuksköterskor, vilket senare gav effekter i form av att utvecklas i sin yrkesroll. Resultatet kan visa på betydelse för lärandet i form av att trygghet öppnar möjligheter för ytterligare lärande. Ur ett meningsskapande perspektiv, då denna studie varit ute efter att hitta den mening sjuksköterskor ger sin arbetsplatsintroduktion, framkommer i denna studie en arbetsplatsintroduktion i samtalets tecken, som sker med andra i kommunikation, vilket kan påverka identiteten. Däremot har studien inte på kommit åt det återblickande som återfinns inom meningsskapande på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Huvudsyftet med denna enkätstudie var att öka kunskapen om arbetstagares trivsel hos sin nya arbetsgivare och om uppfyllnad av det psykologiska kontraktet tillsammans med kvalitén på genomförd introduktionsprocess kan predicera trivsel. Studien belyste också effekten av uppfyllda psykologiska kontrakt utifrån hur mycket arbetsgivaren diskuterat med den nyanställda om dennes förväntningar under introduktionstiden. Studien utfördes i samarbete med en av landets omställningsorganisationer därför var samtliga respondenter arbetstagare som nyligen haft stöd av samma organisation innan de fick ny anställning. Webbenkäten, som bestod av fyra delar, besvarades av 316 respondenter, med tämligen jämn könsfördelning och från ett stort antal olika branscher, där majoriteten återfanns inom privat sektor. Resultatet visade att trivseln var hög och att graden av uppfyllt psykologiskt kontrakt och kvalitén på formella introduktionsprocesser kan predicera arbetstagares upplevda trivsel. En annan slutsats var att om arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om den nyanställdas förväntningar under introduktionstiden leder det till en högre uppfyllnad av det psykologiska kontraktet hos arbetstagaren.

<p>Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i</p><p>Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka</p><p>sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder</p><p>prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna</p><p>uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,</p><p>nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en</p><p>förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på</p><p>arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt</p><p>med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en</p><p>resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?</p><p>Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och</p><p>arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten</p><p>inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället</p><p>de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr</p><p>Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs</p><p>som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.</p>

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare, nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten? Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

Denna studie ämnar tillföra kunskap kring nyanställdas upplevelser av arbetsplatsintroduktion på distans. Detta redogörs genom frågeställningarna “Hur upplever anställda att introduktionen på distans påverkar socialiseringen in i organisationen?”, “Hur har den digitala introduktionen påverkat anpassningen till den nya yrkesrollen?” och “Har anställda upplevt några brister eller svagheter i och med sin digitala introducering på distans?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats som präglas av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna som intervjuats påbörjade sin anställning för mellan sex till åtta månader sedan. På grund av pandemin Covid-19 har informanterna introducerats och arbetat på distans. Studien tar upp en konkret genomgång av det teoretiska ramverk som vi valt att använda oss av vilket berör Van Maanen och Scheins teori om socialiseringsstrategier. Dessa strategier beskrivs i Michael Kramers (2010) bok Organizational Socialization.  Strategierna är uppdelade i sex olika kategorier: grupp och individuell, formella och informella, sekventiella och slumpmässiga, fast och varierande, seriell och disjunktiv samt avyttring och investeringsstrategin. Vi redogör sedan för den metod som används och hur vi åstadkommit vårt empiriska material. I resultatavsnittet redogörs informanternas subjektiva erfarenheter och åsikter kring arbetsplatsintroduktion på distans. Där framkommer bland annat svårigheter vad gäller att socialiseras in i sin nya yrkesroll och i organisationen i stort på grund av brister i förutsättningarna att skapa relationer. Resultatet synliggör det faktum att en genomtänkt arbetsplatsintroduktion är av stor betydelse för att de nyanställda skall få en så bra start som möjligt, framförallt när den sker på distans. Av resultatet följer sedan en analys med hjälp av det teoretiska ramverket för att koppla samman socialiseringsstrategierna med det empiriska materialet. Analysen diskuteras slutligen i diskussionsavsnittet med hjälp av tidigare forskning och återigen det teoretiska ramverket.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där "supported employment". Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ.De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov.Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ”supported employment”. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Bakgrund: En bra arbetsmiljö ger förutsättningar för att individer upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Onboarding (arbetsplatsintroduktion) innebär den process en medarbetare genomgår från att inte kunna arbetet till att bli en fullärd medarbetare med rätt förmågor och beteenden som överensstämmer med det som arbetsplatsen behöver. Syfte: Att exemplifiera arbetsgivares upplägg och insatser beträffande arbetsplatsintroduktion. Ytterligare syften är att undersöka chefers erfarenheter och upplevelser om innehåll och utförande av erhållen introduktion, samt undersöka om introduktion anses ha betydelse för personals arbetsrelaterade välbefinnande. Metod: Studiens design är en deskriptiv intervjustudie. Tolv intervjuer genomfördes och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två innehållsanalyser, en där HR-personal var informanter och en där chefer var informanter. Analysen med HR-informanter resulterade i en kategori; ”Upplägg av företagens introduktionsprogram” med fyra underkategorier och analysen med chefsinformanterna resulterade i tre kategorier, ”Erfarenheter att lära sig chefsrollen”, ”Chefer har olika utgångslägen och behov”, där nio underkategorier identifierades. Slutsats: Liksom tidigare forskning förstärker uppsatsens resultat att sociala relationer är den främsta faktorn för att lära sig en verksamhet och tillägna sig en yrkesroll (chefsrollen) och även den mest betydande faktorn för att uppleva välbefinnande på en arbetsplats. Informanternas erfarenheter och upplevelser urskiljer vissa komponenter som är viktiga att beakta när organisationer ska utforma introduktionsstrategier vilka är; om chefer är externt/internt rekryterade, deras chefsnivå och tidigare chefserfarenhet samt möjligheten att få framföra egna önskemål och behov av introduktion. / Background: A good working environment creates opportunities for individuals to experience well-being at the workplace. Onboarding is the processes through which a new employee goes from being an organizational outsider to become an organizational insider with the right skills and behaviours that are consistent with what the organization needs. Aim: To give examples of set up and efforts of introduction programmes for new employees and to investigate managers´ experiences of onboarding and if onboarding programme is considered to have an effect on well-being at the workplace. Method: A descriptive study was conducted based on twelve interviews and the interview material was analysed according to qualitative content analysis. Result: Two qualitative content analyses were completed, the first one with Human Resources (HR) staff and the second one based on manager interviews. The analysis with HR staff resulted in one category; ”The setup of the companies onboarding programmes”, with four subcategories and the second analysis resulted in three categories; ”Experiences to learn the managerial role”, ”Managers have different needs and starting-points” and ”Factors for successful onboarding”. A total of nine subcategories were identified. Conclusion: Previous researchs show that social relations are the primary factor for new employees to learn their work and managerial role. It is also the foremost factor to experience well-being at the workplace. The knowledge and experiences of the interviewed show similarities for certain components to consider when to establish onboarding processes in an organization. They are; if managers were in-house recruited or externally recruited, their manager level, their previous experience of being a manager and opportunities to express individual wishes and needs in an onboarding programme.