Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1999.

No description available.

Digitization, increased internet access and the challenges of the pandemic, Covid-19, have together created new ways of working. These conditions have made it possible for many workers to have a more flexible working day. Where the work is not tied to time and space in the same way as before. Working methods that have emerged are teleworking, working from home and hybrid work. The essay investigates possible challenges that may arise from a work environment perspective, when the work is no longer performed at a permanent workplace. The essay also describes the employer's work environment responsibility when the work takes place outside his premises. According to the provisions of the Swedish Work Environment Act, the employer bears the ultimate responsibility for the work environment, regardless of where the employee has his workplace. In summary, the employer's work environment management can be made more difficult when the employee, for example, works in his home.

When the covid-19 pandemic struck, most of those who work in offices in Sweden had to conduct their work from their homes. When the work is conducted from home, new problems can arise when the work environment no longer is limited to the physical office. The purpose of this study is to investigate the effects of the work environment on office workers and whether their experiences of the work environment has changed when office workers have been forced to work from home as a result of the covid-19 pandemic. In order to be able to answer this purpose, three research questions have been designed that are inspired by three theoretical perspectives, which are: the demand-control-support model, the demand-resources model and the work/family border theory. Previous research regarding telework is also used to shed light on what previous studies have resulted in regarding the impact of telework on the employee. The study has a quantitative research method where the data collection has taken place through surveys and the selection of respondents has been those who work in offices but have to some extent been forced to work from home due to the covid-19 pandemic. The collected data material has then been processed and interpreted in the IBM SPSS program and then made into frequency tables and crosstabs that are used to report the results in the chapter for results and analysis. The conclusions that emerge in this study are that teleworking is a complex phenomenon that has both positive and negative effects for the employee. Many aspects of teleworking prove to have positive effects to a lesser extent for the employee, however, no particularly prominent aspect turns out to have changed drastically for the better. The most negative effect of teleworking that emerges in this study is the social support that most people experience as something that has changed for the worse. Women also prove to handle telework in a better way than men do, where women find it easier to keep their work life and their private life separated when they are working from home.

<p>Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.</p>

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.

<p>När en organisation inför distansarbete blir tillfällena till kommunikation ansikte mot ansikte på arbetsplatsen mer begränsad än tidigare.</p><p>I denna undersökning har jag därför studerat hur kommunikationen påverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt både den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att få fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.</p><p>Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att få fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har påverkats av distansarbete. Dels har jag även studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda på deras åsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.</p><p>Med min undersökning som grund anser jag att det är viktigt för organisationen att noga gå igenom de förändringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske.</p>

När en organisation inför distansarbete blir tillfällena till kommunikation ansikte mot ansikte på arbetsplatsen mer begränsad än tidigare. I denna undersökning har jag därför studerat hur kommunikationen påverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt både den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att få fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer. Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att få fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har påverkats av distansarbete. Dels har jag även studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda på deras åsikter avseende kommunikationen vid distansarbete. Med min undersökning som grund anser jag att det är viktigt för organisationen att noga gå igenom de förändringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske.