Diss. Linköping : Univ., 2004.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Hoffice-deltagare resonerar kring användandet av fenomenet Hoffice. Denna kvalitativa studie inriktar sig på hur deltagarna upplever och använder Hoffice samt vilken inverkan deltagarna anser att strukturen och gemenskapen har för fenomenet utan givna kollegor eller arbetsplats. Det empiriska materialet till denna studie har samlats in genom två deltagande observationer och fem semistrukturerade intervjuer med Hoffice-deltagare. Studiens empiriska material har analyserats med hjälp av Giddens (2014) teori om modernitet och självidentitet, Karasek och Theorell (1990) teori om krav, kontroll och stöd för individen i arbetslivet samt McMillan och Chavis (1986) teori om en känsla av gemenskap.     Empirin delades in i teman som inkluderade engagemang, struktur och gemenskap. Studiens resultat pekar på att Hoffice-strukturen bidrar till ett effektivare arbete. Genom strukturen och den samvaro som finns på Hoffice, upplevs implicita krav och ett stöd från gruppen. Detta möjliggör för deltagarna att utföra ett effektivare arbete samtidigt som de upplever ett välbefinnande. Resultatet antyder dock att strukturen endast fungerar i samvaro med andra. Studien visar även att det faktum att en större grupp använder sig av Hoffice får konsekvensen att Hoffice-medlemmar skapar mindre, exklusiva grupper att arbeta i.

Enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen har arbetsgivaren principalansvar när dennes arbetstagare vållar skada mot tredje man, vilket betyder att arbetsgivaren åläggs det skadeståndsrättsliga ansvaret. I och med covid-19-pandemin har allt fler människor arbetat på distans för att stoppa smittspridningen. Studier visar att trenden att arbeta på distans kommer att fortsätta även efter pandemins slut. Med möjligheten och friheten att arbeta på distans följer även risken att arbetsgivarens möjligheter att övervaka och kontrollera dennes arbetstagares arbete minskar. Distansarbete har resulterat i en mer komplicerad gränsdragning gällande rekvisitet i tjänst i 3 kap. 1 § SkL. Vi redogör för hur arbetsgivares principalansvar tillämpas när arbetstagaren arbetar på distans. Vår uppsats inleds med en kortare beskrivning av covid-19-pandemin som började mars 2020. Grunderna för principalansvaret och dess skadeståndsrättsliga principer beskrivs i uppsatsen. En stor del av vår uppsats baseras på en redogörelse av rättsfall där principalansvar förelegat för att kunna undersöka var gränsen för principalansvar går. I många av rättsfallen diskuteras om en arbetstagare anses ha varit i tjänst när denne begått skadegörande handlingar. Vi redogör i för var gränsen går för när någon anses vara i tjänst. Sammanfattningsvis har arbetsgivaren ett långtgående principalansvar. Den slutsats vi har dragit, efter att ha applicerat gällande rätt på distanssituationer, är att det inte finns en stor skillnad när det gäller arbetsgivarens skadeståndsrättsliga ansvar mellan när arbetstagaren arbetar på plats och när denne arbetar på distans. Principalansvar är beroende av omständigheterna och vi ser ett mönster att domstolarna lägger större vikt vid sambandet till arbetsuppgifterna än om det skett under arbetstid eller i arbetslokal. Eftersom frågan gällande principalansvar vid distansarbete inte har tagits upp i svensk domstol än, är det för tidigt att veta hur domstolarna kommer att tolka omständigheten att arbeta på distans.

Ett intresse för frågor kopplade till det ständigt aktuella “livspusslet” förde oss in på hur villkoren och förutsättningarna på arbetsmarknaden har förändrat vårt arbetssätt till följd av digitalisering och teknologisk utveckling. Digitala hjälpmedel har resulterat i att medarbetare kan utföra sina arbetsuppgifter oberoende tid och rum, ett fenomen som benämns gränslöshet. Studien söker svar på hur det gränslösa arbetslivet upplevs i en kontext av samspelet mellan arbetsliv och privatliv i termer av berikning (positiv påverkan) och konflikt (negativ påverkan). Fallstudien genomfördes på ett IT-företag och finner att arbetet i stor utsträckning karaktäriseras av gränslöshet. Medarbetarna upplever övervägande hög grad av berikning samtidigt som merparten upplever ingen till låg grad av konflikt. Det tycks därmed finnas goda förutsättningar för att balans ska kunna uppnås. Flexibilitet tycks tillsammans med förmågor som till exempel självförtroende, optimism och fysiskt välmående vara det som bidrar mest till berikning. Beträffande konflikt tycks tid vara den faktor som bidrar mest. Studiens resultat tyder på att ju oftare medarbetarna arbetar gränslöst desto högre grad av berikning upplever de och dessutom desto lägre grad av konflikt.

Denna studie präglades av ett explorativt angreppssätt, eftersom forskningen om ett påtvingat distansarbete fortfarande var knapphändig. Syftet var att undersöka om arbetstillfredsställelsen hade påverkats hos medarbetare som arbetat hemifrån till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Studien var retrospektiv. Deltagarna ombads göra jämförelser mellan sina upplevelser av arbete före och efter pandemins utbrott. 16 distansarbetande individer (nio kvinnor och sju män), från varierande yrkesgrupper, deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer varefter data genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att ett påtvingat distansarbete medförde både positiva och negativa upplevelser. Deltagarna värdesatte olika aspekter av arbetet och påverkades också på olika sätt. Slutsatsen av studien blev att majoriteten av deltagarna önskade att ett traditionellt arbetssätt bör förändras till en kombination av distansarbete och arbete på plats.  Deltagarnas upplevelser har därmed potentiell betydelse för en bättre förståelse av framtidens arbetssätt.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi ville identifiera på vilket sätt distansarbete påverkar individens välbefinnande i den psykosociala arbetsmiljön samt om utrymme för lärande ges. Vi lyfter idéer på hur hälsan i framtida arbete kan främjas med tanke på digitaliseringens ökning inom arbetslivet. Forskning visar att distansarbete blir allt vanligare i organisationer världen över och att detta innebär en del individuella fördelar, bland annat flexibilitet och kontroll till att finna en balans mellan arbete och privatliv som i sin tur bidrar till minskad stress samt ett ökat välbefinnande. Syftet med studien var därför att undersöka hur medarbetare beskriver att distansarbete påverkar deras välbefinnande vad gäller psykosocial arbetsmiljö samt hur de ser på förutsättningar för lärande i distansarbete. Studien har utgått ifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt lärandeteorin erfarenhetsbaserat lärande. För att svara på studiens syfte har nio kvalitativa intervjuer genomförts med hjälp utav medarbetare från olika arbetsplatser. Det material som samlades in genom intervjuerna analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier som i sin tur innehöll sex underkategorier. Studiens resultat visade att distansarbetet påverkat välbefinnandet övervägande positivt. Det positiva som lyfts fram är distansarbetets flexibilitet och att mer tid ges till privatlivet. Det upplevs vara lättare att kombinera yrkeslivet med privatlivet. Slutsatsen är att den sociala sammanhållningen och möjligheten till flexibilitet är avgörande för medarbetarnas välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka chefer i tjänstemannasektorns upplevelse av att utöva ledarskap vid distansarbete under Covid-19 pandemin. Studien utfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med chefer på ett dryckestillverkningsföretag i Sverige. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Relationen till medarbetare, digital närvaro och kommunikation. Studiens resultat påvisar att pandemin har haft en påverkan på ledarskapet genom att det ställt chefer inför nya utmaningar. Relationen mellan chef och medarbetare, tillit, kommunikation och den digitala närvaron belystes som viktigt vid ledarskap på distans. Respondenterna uttryckte inte några fördelar med att leda på distans och de mest framträdande utmaningarna för chefer var att se alla medarbetare, skapa relation till nyanställda, veta hur information landar, tolka medarbetarnas mående, tyda kroppsspråk, tid samt avsaknaden av det dagliga småpratet. Trots det upplevdes ledarskapet på distans ändå fungera bra.

Covid-19 har lett till restriktioner i arbetslivet där det skett en plötslig omställning till distansarbete som bedrivs med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om ledarskap vid distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att undersöka medarbetares behov av ledarskap utifrån de omställningar som organisationer genomgått till följd av COVID-19 pandemin. Uppsatsen tar avstamp i Leader Member Exchange Teorin (LMX) som lägger fokus på relationen som återfinns mellan medarbetare och ledare. Teorin har använts i syfte att identifiera, tolka och förstå behov av ledarskap på arbetsplatsen, genom att analysera kvaliteten på LMX relationen. Efter intervjuer med sju anställda inom samma organisation genomfördes tematisk analys där sju huvudteman med tillhörande underteman konstruerades. Dessa teman analyserades med hjälp av LMX kategorier för att indikera kvaliteten på LMX relationen. Detta resulterade i tre kluster bestående av teman. Ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av hög kvalitetoch ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av låg kvalitet. Det tredje klustret gav inte någon indikation om LMX relationens kvalitet men belyste behov av ledarskap för att uppnå en LMX relation av hög kvalitet. Uppsatsen identifierade åtta olika behov av ledarskap vid distansarbete(arbetsrelaterad utrustning, tillgänglighet, spontan kommunikation, tydlig kommunikation, informell kommunikation, lyhördhet, återkoppling och tillit) som diskuterades i relation till tidigare forskning och teori för att tolka och förstå dem. Det kunde dras en slutsats om att behov av ledarskap är individuella. Det drogs även en slutsats kring att en ledare bör möjliggöra informell kommunikation mellan medarbetare och inte enbart mellan ledare och följare. Den sista slutsatsen som kunde dras var att tillit utgör ett centralt behov av ledarskap vid distansarbete. Uppsatsen bidrar till ledarskapsforskningen genom det medarbetarperspektiv som tillämpats. Den unika möjligheten att studera behov av ledarskap vid en plötslig omställning till distansarbete kan även bidra med kunskap som kan vara användbar om arbetet fortsätter att bedrivas via distans eller om en liknande situation som kräver plötslig omställning till distansarbete skulle uppstå i framtiden.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.