Distansarbete är ett fenomen som har vuxit ständigt fram de senaste decennierna och som förväntas att öka mer inom den närmaste framtiden. Fenomenet kan påverka individer och organisationer på ett antal olika sätt och kan medföra både positiva och negativa effekter. En av aspekterna som kan påverkas av övergången till distansarbete är organisationers relationer med deras kunder. Detta examensarbete studerar hur individers övergång från kontorsarbete till distansarbete kan påverka kundrelationer inom business-to-business-verksamheter. Denna studie är en kvalitativ studie, där insamlingen av det empiriska materialet skede exklusivt genom intervjuer. Studien tittar på hur distansarbete påverkar individers liv och välmående, deras förmåga att utföra sitt arbete, deras förmåga att samarbeta och kommunicera med andra, samt vilka attityder individer har till denna typ av arbetsform. Studiens resultat indikerar att övergång från kontorsarbete till distansarbete kan påverka individer på ett antal olika sätt. De kan uppleva isolering och bristande känslor av tillhörighet på grund av avsaknad av socialt umgänge, men i vissa fall kan de istället må bättre av att arbeta hemifrån om de känner att de behöver det. Människor kan bli mer effektiva och produktiva, men det beror på arbetsuppgifterna och vilka arbetsverktyg som krävs. Kommunikationen och samarbetet verkar inte förändras, om detta har fungerat bra innan övergången. Studien visar att en generell inställning till denna arbetsform är att individer vill att det ska finnas som ett komplement till kontorsarbete, men inte som en helhetslösning. Resultatet i denna studie tyder på att alla dessa aspekter påverkar kundrelationer i någon utsträckning och beroende på om distansarbete introducerats på heltid eller deltid kan kundrelationerna försämras respektive förbättras. Studiens resultat kan vara användbar för både forskare och organisationer. Forskare kan använda denna studie som en utgångspunkt för vidare studier. Organisationer kan använda denna studie informativt, om de funderar på övergång till distansarbete. / Teleworking is a phenomenon that has been gradually growing over the past few decades and is expected to increase even further in the near future. The phenomenon can affect individuals and organizations in a number of ways, resulting with both positive and negative effects. One of the aspects that may be affected by the transition to telework is organizations' relationships with their customers. This thesis studies how individuals' transition from office work to teleworking can affect customer relationships in business-to-business operations. This study is a qualitative study, where the collection of the empirical material took place exclusively through interviews. The study looks at how distance work affects the lives and well-being of individuals, their ability to perform their work, their ability to cooperate and communicate with others, and what attitudes individuals have to this type of work. The results indicate that the transition from office work to teleworking can affect individuals in a number of ways. Individuals might experience a sense of isolation and lack of feeling of belonging due to the lack of social interaction. On the other hand, individuals well-being can improve from working from home if they feel that they need to. Individuals effectiveness and productivity can improve, depending on the tasks and the tools required to do the job. Communication and collaboration between coworkers do not necessarily have to decrease in quality, provided that it has been working well in the first place. The study shows that a general attitude to teleworking is that individuals want it to exist as an alternative to office work, but not as a full-time substitution. The results of this study indicate that all these aspects affect customer relationships to some extent and depending on whether teleworking is introduced full-time or part-time, customer relationships can either be impaired or improved. The results of this study can be useful for both scholars and organizations. Scholars can use this study as a starting point for further studies. Organizations can use this study informatively if transitioning to teleworking is being considered.

No description available.

Distansarbete har blivit alltmer vanligt och många medarbetare har mer eller mindre blivit tvingade till att arbeta hemifrån i och med coronavirusets utveckling. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid en stor organisation upplever att sitt psykosociala välbefinnande och sin arbetsmotivation har påverkats i och med påtvingat distansarbete. Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form utav semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare med olika befattningar inom en organisation. Data analyserades genom en induktiv tematisk analys där fem huvudteman med tillhörande underteman framkom. De huvudteman som framkom var Upplevelsen av distansarbete, Psykosocialt välbefinnande, Arbetsprestation, Tillgänglighet och Socialt stöd. Genom studien framkom det att de flesta respondenterna upplevde att det psykosociala välbefinnandet hade försämrats och att arbetsmotivationen var oförändrad. Resultatet diskuterades kopplat till Self Determination Theory samt work-life balance.

No description available.

This is a qualitative study from a leadership perspective. The purpose of this study is to gain knowledge about how leaders within a trade union are affected by the sudden and forced change from leading mainly workplace-based work to lead through teleworking, with a special focus on the changed work environment. The sudden change is the covid-19 pandemic. To answer the purpose, following questions has been used: How do leaders lead their employees when teleworking? What challenges in leadership do leaders highlight when teleworking? What leadership qualities are considered valuable according to the leaders when teleworking? How do leaders satisfy their own and employees work environment in a change that has led to only teleworking? To collect the empirical material, nine leaders within one of Sweden´s largest trade unions have participated in semi structured interviews. In compiling of the results, the empirical material has been thematized and coded. To analyse the empiric material, sociocultural theory, based of Roger Säljö´s interpretation with physical- and intellectual tools, has been used in combination with transformative leadership. The results of the study show that leaders experience challenges in reading the behaviour of the employee, as the physical social interaction has disappeared. The spontaneous meetings are replaced by booked meetings with increased frequency. The physical meetings become digital and are separated for different purposes such as group meetings, individual meetings, and coffee meetings. The work environment is checked orally if any efforts as physical aids or psychosocial support are needed. The results also show that the leaders have learned new ways of working to adapt to the new context of teleworking.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur en snabb omställning från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans från hemmet påverkar arbetstagarnas förutsättningar för arbete. Varför vi ansåg det aktuellt att studera valt fenomen var till följd av de kraftiga restriktioner som infördes under 2020 till följd av den rådande coronapandemin.  Förutsättningarna för arbete karaktäriseras främst som materiella och sociala faktorer inom psykosocial arbetsmiljö. För att konkretisera studiens syfte har vi formulerat två frågeställningar kopplade till arbetstagarens psykosociala arbetsmiljö samt de sociala relationer som arbetstagaren har genom sitt arbete. Genom kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer genomförts; empirin bygger på sju intervjuer med sju arbetstagare med den gemensamma nämnaren att de arbetar i ett kunskapsbaserat arbete. Det empiriska materialet har analyserats genom både ett induktivt förutsättningslöst sätt samt genom att applicera Karaseks och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Den teoretiska modellen har hjälpt oss att förstå hur den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis arbetstagarens upplevda kontroll över sina arbetsuppgifter, har påverkats av den hastiga omställningen till distansarbete. Ur studiens induktiva analys kunde fem huvudsakliga teman utläsas: arbetsmiljö, digitalisering, relation till medarbetare, relation till chef samt arbetsdagens organisering.  Studiens resultat visar att de sociala relationerna har förändrats från omställningen till distansarbete, en del informanter beskriver hur de drar sig för att exempelvis ta kontakt med sin chef. I studien framkom även att arbetets kultur gällande de digitala och webbaserade verktygen är betydelsefull för hur väl de används och implementeras. Resultatet visar även att informanterna upplever problemlösning med hjälp av kollegor svårare under distansarbetet, vilket i sin tur drabbar deras upplevda situation gällande krav, kontroll och stöd.

Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal vid distansarbete. Fenomenet är relevant eftersom samhället idag präglas av en pågående pandemi vilket medför att olika typer av arbetsrelaterade samtal i viss mån behöver hållas på distans, däribland svåra samtal. Syftet har preciserats med tre frågeställningar som söker svar på vilka samtal chefer upplever är svåra att hålla på distans, vad de upplever är svårt i svåra samtal på distans och hur de förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av material. Det insamlade materialet bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma chefer i olika branscher, som alla har erfarenhet av svåra samtal vid distansarbete. Analysen av det insamlade materialet har gjorts med hjälp av meningsskapande som teori och svåra samtal som teoretiskt begrepp, då både meningsskapande och svåra samtal präglas av kommunikation och interaktion i sociala sammanhang. Det teoretiska ramverket har bidragit till att förstå hur chefernas förutsättningar till meningsskapande påverkas av att de svåra samtalen sker på distans, och vilka faktorer som påverkar detta. Studiens resultat visar att de samtal som cheferna upplever är svåra att hålla fysiskt även är svåra att hålla på distans. Kreativa möten och brainstorming-möten är exempel på samtal som är svåra att hålla specifikt vid distansarbete. Resultatet visar också att det svåra i svåra samtal på distans framförallt är att tolka känslor, läsa av kroppsspråk och att få bekräftelse på att budskapet landat hos motparten. Slutligen visar studiens resultat att chefer förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans genom att använda lyssnandet som främsta verktyg. Genom att lyssna, inte stressa samtalet och vara noggrann med orden, kompenserar chefer för det faktum att kroppsspråk och känslor är svåra att tolka i svåra samtal på distans. Studiens resultat indikerar också att svåra samtal på distans ibland upplevs så pass svåra att den enda tänkbara lösningen är att hålla dessa fysiskt.

Intresset för organisationskultur har blivit allt större den senaste tiden och har visat sig vara en viktig byggsten i en framgångsrik organisation. I denna studie undersöker vi ett nytt fenomensom uppstått i och med coronapandemins framfart som lett till att många företag tvingats tilldistansarbete för att minska smittspridningen. I forskning har organisationskultur återkommandeskapats på det fysiska kontoret och frågan som uppstår blir således hur företagskultur harpåverkats av det påtvingade distansarbetet. Undersökningen genomförs i kvalitativ form medsemistrukturerade intervjuer.Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapa förståelse för hur företagskultur harpåverkats av det påtvingade distansarbetet som uppstått till följd av coronapandemin. Resultatetvisar att viktiga delar inom företagskulturen har kommit att påverkas på olika nivåer och studienkan bidra med en större förståelse för vilka eventuella konsekvenser distansarbetet för med sig påorganisationer.

In previous research, there have been several studies that examined the phenomena ofsocialization and introduction at the workplace. During the two ongoing years of theCovid-19 pandemic, many introductions have been converted to be conducted remotely. Thismeans that there is an extensive field to seek new knowledge about. The purpose of the studyis to contribute knowledge about workplace introductions remotely. We have chosen to do thisby interviewing recruitment assistants at a staffing company. To achieve the purpose of thestudy, the following questions have been investigated: How have the introductory activitiesbeen designed to be carried out remotely? What characterizes the practical tasks that havetaken place remotely in the informants' stories? In what ways, according to the candidates,does a sense of belonging to the Community be created remotely? The study was conducted at a well-established staffing company. Since the goal of the studyhas been to gain knowledge about workplace introductions, we have placed great emphasis onthe individual's experience. To gain deep and nuanced knowledge, we have usedsemistructured interviews as a method. The collected material has been analyzed based on thetheory of Communities of Practice (CoP), where we have limited ourselves to focusingpredominantly on learning as doing and learning as belonging in Wenger's model of learning.The theory can be used in advantage to understand the learning that takes place at theworkplace as it makes visible how learning takes place through socialization andparticipation. It has emerged in this study that the staffing company has succeeded intransferring the introductory activities shading and lecture days to be carried out digitally. Theintroduction at a distance was characterized by a liberating feeling when the candidates couldfocus on the practical tasks. During the digital introduction, the candidates had to solve a lotof problems on their own. Workplace introduction at a distance has given a lot of space forlearning as doing. Something that further characterizes the workplace introduction is a feelingof insecurity because of the lack of expressed expectations. One discovery is that thecandidates mainly experienced a diversified community at the staffing company becauseseveral smaller communities were created. This has resulted in a feeling of belonging to theclosest team. / Inom tidigare forskning återfinns det flera studier som undersökt fenomenen socialisation och introduktion på arbetsplatser. Under de två pågående åren av Covid-19-pandemin har många introduktioner ställts om till att genomföras på distans. Detta medför att det finns ett omfattande fält att söka ny kunskap kring. Syftet med studien är att bidra med kunskap om arbetsplatsintroduktioner på distans. Detta har vi valt att göra genom att intervjua rekryteringsassistenter vid ett bemanningsbolag. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar utformats: Hur har introduktionsaktiviterna utformats för att kunna genomföras på distans? Vad karaktäriserar de praktiska arbetsuppgifterna som skett på distans i informanternas berättelser? På vilka sätt skapas enligt kandidaterna en känsla av tillhörighet till gemenskapen på distans? Studien har genomförts på ett väl etablerat bemanningsbolag. Eftersom målet med studien harvarit att få kunskap kring introduktionsutbildningar har vi lagt stor vikt vid den enskilda individens upplevelse. För att få en fördjupad och nyanserad kunskap har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teorin om Communities of Practice (CoP), där vi avgränsat oss till att övervägande fokusera på lärande som görande (learning as doing) och lärande som tillhörighet i Wengers modell om lärande. Teorin kan med fördel användas för att förstå lärandet som sker på arbetsplatsen, då den synliggör hur lärande genom socialisering och deltagande sker. Det har i denna studie framkommit att bemanningsföretaget har lyckats överföra introduktionaktiviteterna skuggning och föreläsningsdagar till att genomföras digitalt. Introduktionen på distans karaktäriserades av en befriande känsla då kandidaterna kunde fokusera på de praktiska arbetsuppgifterna. Genom att introduktionen skett digitalt har kandidaterna i stor utsträckning behövt lösa problem på egen hand. Arbetsplatsintroduktion på distans har gett stort utrymme till learning as doing. Något som ytterligare karaktäriserar arbetsplatsintroduktionen är en känsla av osäkerhet på grund av avsaknaden av uttalade förväntningar. Ett fynd är att kandidaterna främst upplevde en diversifierad gemenskap på bemanningsföretaget eftersom att det skapades flera mindre gemenskaper. Detta har resulterat i att kandidaterna endast känner en tillhörighet till det närmaste teamet.

Frågeställning: Hur har ledarens kommunikation förändrats under Covid-19 och det ökade distansarbete?  På vilket sätt har den förändring som skett av Covid-19-pandemin påverkat ledarskapet?  Syfte: Studiens syfte är att undersöka om ledarens kommunikation har förändrats vid distansarbete under och efter Covid-19-pandemin. Studien strävar efter en bredare förståelse för vilka möjligheter och utmaningar ledaren bemöter med sitt ledarskap när kommunikationen endast sker via digitala verktyg.  Metod: Kvalitativ metod med intervju av sju ledare. Materialet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikationen har förändrats genom att ledare behöver implementera nya sätt att leda. Det visar hur kommunikationen har olika förmågor att fungera digitalt vid olika tillfällen och att bilda nya relationer digitalt är svårare. Det visar också hur Covid-19-pandemin har skyndat på den tekniska utvecklingen och implementerings hastigheten. Det visar också att det finns möjligheter för hybrid arbete där vissa delar av kommunikationen kan ske digitalt / Research questions: How has the leader's communication changed during Covid-19 and the increased telework? In what way has the change that has taken place in the Covid-19 pandemic affected leadership? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the leader's communication has changed during teleworking during and after the Covid-19-pandemic. The study strives for a broader understanding of the opportunities and challenges managers/leaders face with their leadership when communication only takes place via digital tools. Method: Qualitative method with an interview of seven leaders. The material was analyzed by a thematic analysis method.  Conclusion: The results show how communication has changed as leaders need to implement new ways of leading. It shows how communication has different abilities to function digitally at different times and to form new relationships digitally is more difficult. It also shows how the Covid-19-pandemic has accelerated technological development and the speed of implementation. It also shows that there are opportunities for hybrid work where certain parts of the communication can take place digitally.