SAMMANFATTNING Studien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanställda ser ut, samt de nyanställdas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förståelse för vilka moment som påverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. Då hundratusentals människor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanställda för att främja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfält men också för oss studenter som snart tar steget ut på arbetsmarknaden. Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats där analys och diskussion sedan har skett utifrån de tre teman som valts ut med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: Introduktionsutbildningens upplägg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvärvad kunskap och kunskapsanvändning. Dessa teman har sedan kopplats till Ellströms teori om anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande samt Lundmarks modell om lärande, vilka är studiens teoretiska utgångspunkter. Den tidigare forskning som behandlas handlar om att introduktion kan ha både en positiv och en negativ inverkan på lärandet hos de nyanställda. Introduktionen kan skapa svårigheter för nyanställda att utvecklas då det handlar om att anpassa sig till rådanade normer. Den tidigare forskningen visar dock att introduktionsutbildning även kan skapa en förståelse och ett samspel mellan organisationen och individen. Resultatet i vår studie visar att informanterna är mycket nöjda med introduktionens helhet och att de praktiska momenten är de mest uppskattade och användbara. Majoriteten av informanterna menar dock att utbildningen tillämpar förmedlingspedagogik och att det saknas ett gemensamt kunskapsutbyte mellan de nyanställda och organisationen.

In previous research, there have been several studies that examined the phenomena ofsocialization and introduction at the workplace. During the two ongoing years of theCovid-19 pandemic, many introductions have been converted to be conducted remotely. Thismeans that there is an extensive field to seek new knowledge about. The purpose of the studyis to contribute knowledge about workplace introductions remotely. We have chosen to do thisby interviewing recruitment assistants at a staffing company. To achieve the purpose of thestudy, the following questions have been investigated: How have the introductory activitiesbeen designed to be carried out remotely? What characterizes the practical tasks that havetaken place remotely in the informants' stories? In what ways, according to the candidates,does a sense of belonging to the Community be created remotely? The study was conducted at a well-established staffing company. Since the goal of the studyhas been to gain knowledge about workplace introductions, we have placed great emphasis onthe individual's experience. To gain deep and nuanced knowledge, we have usedsemistructured interviews as a method. The collected material has been analyzed based on thetheory of Communities of Practice (CoP), where we have limited ourselves to focusingpredominantly on learning as doing and learning as belonging in Wenger's model of learning.The theory can be used in advantage to understand the learning that takes place at theworkplace as it makes visible how learning takes place through socialization andparticipation. It has emerged in this study that the staffing company has succeeded intransferring the introductory activities shading and lecture days to be carried out digitally. Theintroduction at a distance was characterized by a liberating feeling when the candidates couldfocus on the practical tasks. During the digital introduction, the candidates had to solve a lotof problems on their own. Workplace introduction at a distance has given a lot of space forlearning as doing. Something that further characterizes the workplace introduction is a feelingof insecurity because of the lack of expressed expectations. One discovery is that thecandidates mainly experienced a diversified community at the staffing company becauseseveral smaller communities were created. This has resulted in a feeling of belonging to theclosest team. / Inom tidigare forskning återfinns det flera studier som undersökt fenomenen socialisation och introduktion på arbetsplatser. Under de två pågående åren av Covid-19-pandemin har många introduktioner ställts om till att genomföras på distans. Detta medför att det finns ett omfattande fält att söka ny kunskap kring. Syftet med studien är att bidra med kunskap om arbetsplatsintroduktioner på distans. Detta har vi valt att göra genom att intervjua rekryteringsassistenter vid ett bemanningsbolag. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar utformats: Hur har introduktionsaktiviterna utformats för att kunna genomföras på distans? Vad karaktäriserar de praktiska arbetsuppgifterna som skett på distans i informanternas berättelser? På vilka sätt skapas enligt kandidaterna en känsla av tillhörighet till gemenskapen på distans? Studien har genomförts på ett väl etablerat bemanningsbolag. Eftersom målet med studien harvarit att få kunskap kring introduktionsutbildningar har vi lagt stor vikt vid den enskilda individens upplevelse. För att få en fördjupad och nyanserad kunskap har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teorin om Communities of Practice (CoP), där vi avgränsat oss till att övervägande fokusera på lärande som görande (learning as doing) och lärande som tillhörighet i Wengers modell om lärande. Teorin kan med fördel användas för att förstå lärandet som sker på arbetsplatsen, då den synliggör hur lärande genom socialisering och deltagande sker. Det har i denna studie framkommit att bemanningsföretaget har lyckats överföra introduktionaktiviteterna skuggning och föreläsningsdagar till att genomföras digitalt. Introduktionen på distans karaktäriserades av en befriande känsla då kandidaterna kunde fokusera på de praktiska arbetsuppgifterna. Genom att introduktionen skett digitalt har kandidaterna i stor utsträckning behövt lösa problem på egen hand. Arbetsplatsintroduktion på distans har gett stort utrymme till learning as doing. Något som ytterligare karaktäriserar arbetsplatsintroduktionen är en känsla av osäkerhet på grund av avsaknaden av uttalade förväntningar. Ett fynd är att kandidaterna främst upplevde en diversifierad gemenskap på bemanningsföretaget eftersom att det skapades flera mindre gemenskaper. Detta har resulterat i att kandidaterna endast känner en tillhörighet till det närmaste teamet.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten. Utifrån studiens teman har vi identifierat en rad faktorer som arbetsgivaren bör ta hänsyn till vid introduktionen av inhyrd personal. Hela analysen utmynnar slutligen i en analysmodell som illustrerar hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, introduktionsutbildningen och organisationsidentiteten. / When we first contacted AB Halmstads Gummifabrik they expressed a need to strengthen inherency and counteract organizational ambiguity among the temporary workers. These individuals have lately become a more accepted part of the workforce. The intention of this study has been to empirically examine the central parts, for both the company and the temporary workers, at the introduction of the temporary workers to the company. We have based on the result and previous research analyzed what the employer can do in order to counteract possible organizational ambiguity among the temporary workers.The empirically material of the study comes from six qualitative interviews conducted with management, temporary workers, permanent staff and union representatives. During the study we have also conducted an observation at the workplace.The result shows that the design of the induction training is essential because it in the long run affects the organizational identity. Based on the themes of the study we have identified a number of factors that the employer should consider at the induction training of temporary workers. Our analyze results in a model that illustrates how these factors relate to each other, to the induction training and to the organizational identity.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om sent anlända gymnasieungdomars erfarenhet av sin introducerande utbildning i Sverige och undersöka vilka faktorer de själva lyfter fram som avgörande för deras framgångar. Vi har med hjälp av narrativt inriktade intervjuer undersökt 10 ungdomars erfarenheter av mötet med det svenska skolsystemet, hur de mottogs på introduktionsutbildningen och hur de på kort tid lyckades genomföra studierna och ta sig vidare in på ett nationellt gymnasieprogram. Vår kvalitativa intervjustudie är fenomenologiskt inspirerad då syftet är att undersöka hur de deltagande ungdomarna själva upplever och uppfattar vad som varit framgångsfaktorer för dem i mötet med och etableringen i det svenska utbildningssystemet. Genom en tematisk analys har vi kunnat identifiera och presentera fem olika teman som blivit synliga i materialet. Resultatet visar att det som varit framgångsfaktorer för ungdomarna till största delen är deras egen drivkraft och förmåga att anpassa sig till nya och okända situationer. En slutsats är att skolan bör hitta nya former för språkinlärning, för att bättre kunna ta tillvara på ungdomarnas drivkraft och engagemang på ett tidigt stadium samt hjälpa dem att navigera i det nya utbildningssystemet.

I dagsläget är introduktionsutbildningen för sjuksköterskorna på kliniken för hematologi på Karolinska Universitetssjukhuset otillräcklig vilket kan bidra till en äventyrad patientsäkerhet. Kliniken hoppas på att, med hjälp av ett interaktivt nätbaserat lärverktyg, kunna effektivisera sjuksköterskornas interna utbildning, göra deras utbildningsmaterial lättare att lära och motivera dem till fortsatt lärande.   Detta examensarbete undersökte huruvida klinikens förhoppningar kunde uppnås. Detta undersöktes genom att skapa och utvärdera en prototyp till ett lärverktyg. Genom att kombinera teorier och forskning kring nätbaserad utbildning, användarcentrerad design, interaktionsdesign och lärandeperspektiv utvecklades ett prototypverktyg för nätbaserat lärande.   För att identifiera sjuksköterskornas behov och situation gjordes en förstudie i form av en enkät- och intervjuundersökning på klinikens personal samt en intervjustudie med ansvarig personal på kliniken och sjukhuset. En prototyp av verktyget utvecklades och dess användbarhet utvärderades tillsammans med sjuksköterskorna. Verktyget utvärderades även gällande hur det kunde effektivisera lärandet av det utbildningsmaterial inom cytostatika som tillhandahålls av landstinget; detta genom utformandet och testandet av en kurs.   Examensarbetets resultat identifierar de faktorer som bidrar till att göra ett nätbaserat lärverktyg användbart för klinikens personal. Dessa faktorer, tillsammans med identifierandet av de faktorer som påverkar deras lärandeprocess, bidrar till att effektivisera sjuksköterskornas introduktionsutbildning. Som slutsats kan ett lärverktyg som utvecklas tillsammans med berörd personal enligt en kombination av design- och lärandeperspektiv göras användbart och utbildande för att säkerställa sjuksköterskornas kompetenser och bidra till en ökad patientsäkerhet. / Today, the introductory training for the nurses of the clinic for hematology at the Karolinska University hospital is insufficient which could jeopardize the patient safety. The clinic is hoping, by using an interactive net based learning tool, to be able to streamline the nurses’ internal education, make their learning material more easily learnt and motivate them to continue learning.   This thesis examined whether the clinic’s desired results could be achieved. This was examined by creating and evaluate a prototype of a learning tool. By combining theories and research about net based education, user centered design, interaction design and learning perspectives a prototype was developed for net based learning.   In order to identify the nurses’ needs and situation, a pre-study was conducted in the form of surveys and interviews with the clinic’s personnel followed by an interview study with responsible staff at the clinic and the hospital. A prototype was developed and its usability was evaluated together with the nurses. The tool was also evaluated by its ability to streamline the learning of the educational material regarding Cytostatic which was given by the county council; this by designing and testing of a course.   The results of the thesis identifies the factors which contributes to making a net based learning tool usable for the clinics staff. These factors, together with identifying the factors that affect their learning process, contributes to streamline the nurses’ introductory training. In conclusion, a learning tool which has been developed with affected personnel through a combination of design and learning perspectives can be made usable and education in order to ensure the nurses’ competence and contribute to an increased patient safety.