Studien handlade om att hitta de bakomliggande faktorer som påverkar elever med utländsk bakgrund i deras val till gymnasiet. Studien baserades på intervjuer med fyra elever som läser första året på vårdprogrammet i gymnasiet. Intervjufrågorna handlade om vilka personer som eleverna har valt att prata med om sina val, vilka intressen de har och om det finns andra faktorer som har påverkat deras val. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är Pierre Bourdieus Habitus och Gottfredssons teori om kompromisser och egenbegränsningar. Studien visade att dessa elever har blivit mest påverkade av sina föräldrar och det viktigaste resultatet var för dem att ha föräldrarnas samtycke innan de gör ett val. Studie- och yrkesvägledarens hjälp uppskattades till en viss del men eleverna hade en del önskningar och förbättringar som dem önskade. Eleverna önskade att de skulle ha fått mer tid med vägledaren, att de skulle ha fått mer information och att dessutom få informationen tidigare för att kunna ta in allt och göra ett bra val utan att stressas.

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being. / Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående. / Hälsoskolan

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.

No description available.

Då tidigare forskning tyder på att nyanlända utomeuropeiska ungdomar står inför enstor utmaning beträffande yrkesmässig framgång och framtida försörjning i Sverige harsyftet med den här studien varit att beskriva och analysera utomeuropeiska nyanländaungdomars syn på sina framtida karriärmöjligheter. Studien bygger på sju kvalitativaintervjuer med nyanlända utomeuropeiska ungdomar som studerade på Språkintroduktion,ett av Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan. Vid analysen av empirin användesbegreppsramen inom Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership - A sociologicaltheory of Career decision making (1997). Studien visar att de nyanlända ungdomarnasstudie- och yrkesvalssituationer, med liten tillgång till gångbart kapital på detsvenska utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, bidrog till att de inte var medvetna omunga vuxna invandrares utsatthet på den svenska arbetsmarknaden. I jämförelse medhemländerna upplevde de större utbildnings- och arbetsmöjligheter i Sverige, men detsvenska arbetsmarknadsfältet var till stora delar okänt för dem. De nyanlända ungdomarnagjorde etniskt färgade pragmatiskt rationella val av gymnasieprogram utifrån enbegränsad handlingshorisont, samtidigt som de upplevde ett stort behov av studie- ochyrkesvägledning och valkompetens. Konsekvenserna av de nyanlända ungdomarnasvalsituationer kan antas ha försvårat deras möjligheter att kunna göra fullt ut genomtänktastudie- och yrkesval i syfte att nå sina karriär- och utbildningsmål samt beträffandeatt i möjligaste mån undvika framtida arbetslöshet i Sverige.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om sent anlända gymnasieungdomars erfarenhet av sin introducerande utbildning i Sverige och undersöka vilka faktorer de själva lyfter fram som avgörande för deras framgångar. Vi har med hjälp av narrativt inriktade intervjuer undersökt 10 ungdomars erfarenheter av mötet med det svenska skolsystemet, hur de mottogs på introduktionsutbildningen och hur de på kort tid lyckades genomföra studierna och ta sig vidare in på ett nationellt gymnasieprogram. Vår kvalitativa intervjustudie är fenomenologiskt inspirerad då syftet är att undersöka hur de deltagande ungdomarna själva upplever och uppfattar vad som varit framgångsfaktorer för dem i mötet med och etableringen i det svenska utbildningssystemet. Genom en tematisk analys har vi kunnat identifiera och presentera fem olika teman som blivit synliga i materialet. Resultatet visar att det som varit framgångsfaktorer för ungdomarna till största delen är deras egen drivkraft och förmåga att anpassa sig till nya och okända situationer. En slutsats är att skolan bör hitta nya former för språkinlärning, för att bättre kunna ta tillvara på ungdomarnas drivkraft och engagemang på ett tidigt stadium samt hjälpa dem att navigera i det nya utbildningssystemet.

No description available.

The present study deals with newly arrived young people’s perceptions of Physical Education and Health (PEH). Many in this group are not familiar with the culturally specific elements of Swedish PEH. The study highlights the meanings they attach to participation in PEH and the consequences on their participation in PEH. The study is based on qualitative interviews with six young immigrants in a medium sized city in Sweden. They have come from different countries, have different religions and are of different genders. The results have been interpreted using Dewey’s pragmatic transactional approach. Some results from the study are that school PEH is an important activity for the interviewees offering opportunities, new contacts, improvement of language and other skills. Their narratives indicate that their physical health does not constitute a limitation but rather an opportunity to participate in PEH. On the other hand, certain aspects of their psychological and social health may sometimes constitute limitations to their participation in PEH. The girls are affected both by the market forces norm that tells that they should be nice and sweet and of their own cultural norm that tells that they should not be too physically active. It is easier for the boys than the girls in the study to participate in sports both in school and during leisure time. On the basis of the results of the study and of previous research, the discussion suggests ways of facilitating this group’s participation in PEH, the important point being that they should be treated as individuals. / Andelen nyanlända ungdomar i Sverige ökar och prognoser visar att andelen kommer att öka framgent. Skolan är en viktig plats för dessa ungdomar och av betydelse för dem att inkluderas i det svenska samhället. Ungdomarnas inkludering i samhället är viktig att förhålla sig till där undervisningen är en viktig del. Undervisningen i Idrott och Hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att välkomna denna grupp. Fysisk aktivitet i olika former har en stor möjlighet att göra det på ett positivt sätt då rörelse och idrott är en global företeelse där språket är av mindre betydelse. Fysisk aktivitet är ett globalt språk som om det presenteras på ett tillgängligt sätt kan vara en brygga för denna grupp att inkluderas i samhället. När jag inom ramen för Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik fick chansen att skriva en licentiatuppsats blev valet naturligt. Jag har arbetat 40 år som idrottslärare och har under de senaste åren undervisat nyanlända ungdomar i åldern 16-20 år. Jag har under den tid jag undervisat gruppen funderat över hur jag ska planera och genomföra undervisningen för att underlätta gruppens möte med ämnet. Därför kändes det relevant att göra en praktiknära studie som belyser nyanländas möte med idrottsundervisningen. Jag har intervjuat sex stycken nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år gamla som har skilda uppväxtförhållanden. Deras berättelser tar upp tiden i hemlandet, deras flykt och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen. Jag har analyserat och tolkat deras berättelser som har fokus på deras tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet och undersöker på det sättet deras möte med idrottsundervisningen här i Sverige som är studiens huvudsyfte. Då det är ofrånkomligt att ungdomarna även berättar generellt hur det är att komma som nyanländ, redovisas även det i studien. Resultatet från studien visar att det finns några aktiviteter i ämnet som ungdomarna har svårare att förhålla sig till.  Det är framförallt friluftsaktiviteter, vinteraktiviteter, simning dans samt att förstå begreppet hälsa. Bollspel, lekar och styrketräning innebär sällan några begränsningar vad gäller deras deltagande. Flickorna ser en begränsning i att delta tillsammans med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå idrotta tillsammans med dem. Men med förbehållet att pojkarna ska viss större förståelse och att aktiviteterna ska organiseras så att alla känner sig trygga. Ungdomarna har inga fysiska begränsningar att delta men det finns psykiska och sociala faktorer som gör att det ibland kan vara svårt för dem att delta. Samtidigt ser ungdomarna en mängd möjligheter i sitt deltagande. En möjlighet till sociala kontakter, träna sitt språk, lära sig nya kroppsliga färdigheter, att sköta sin hälsa att få leva för ”stunden” och att få ett betyg som tillsammans med andra betyg kan rendera till möjligheter för vidare studier.    Praktiska konsekvenser av slutsatser. Utifrån slutsatserna kopplat till rådande kursplaner ger jag exempel på hur idrottsundervisningen för denna grupp kan organiseras och planeras för att om möjligt inkludera denna grupp av elever på ett ”välkomnande” sätt. Detta för att inte bara hantera begränsningarna utan också stärka möjligheterna. Konsekvenser i ett större perspektiv. Det finns olikhetar att ta hänsyn till men också likheter oavsett uppväxtmiljö som är väl värda att lyfta vid möten. Det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras ”röster”.